Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende. Beröringen bidrog till att patienterna slappnade av fick lättare att somna. Beröringen minskade oro, depression och nedstämdhet och bidrog till en högre grad av välmående. Beröringen gav däremot ingen effekt på fysiskt aggressivt beteende. Användning av beröring förstärkte relationen mellan vårdare och patient. Beröringen ska ges med full uppmärksamhet till patienten. Patienten ska kunna avbryta beröringen om den upplevs som obehaglig. Slutsatsen som uppsatsförfattarna drog var att beröring gav positiva effekter, oberoende var på kroppen beröringen gavs samt vilken sorts beröring som gavs. Beröringen ska även ske tillsammans med en god kommunikation med den dementa personen för att uppnå bäst resultat.

Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms

Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej. Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever? Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback? Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback? Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille? Metod I studien används två metoder. Intervju används för att besvara den första frågeställningen medan enkät används för att besvara den andra, tredje och fjärde frågeställningen. Urvalet för den första frågeställningen bestod av en kvinnlig och en manlig lärare i idrott och hälsa. Intervjuer genomfördes med dessa lärare och därefter bearbetades det insamlade materialet. Urvalet för de tre sista frågeställningarna bestod av 103 elever från samma skola som de två lärarna arbetade på. Enkäterna bearbetades i frekvenstabeller i Microsoft Excel och Defgo och presenterades i form av diagram. Resultat Resultaten från studien visar att lärarnas syfte med olika typer av feedback till eleverna var att motivera, engagera, få ut maximal prestation samt korrigera utförandet av något. Svars- alternativet positiva känslor angavs av 90 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas känslor vid positiv feedback. Svarsalternativ fyra och fem (ökat engagemang) angavs av 85 procent av eleverna på enkätfrågan gällande elevernas engagemang vid positiv feedback. Skillnaderna mellan tjejerna och killarna översteg aldrig 8 procent beträffande känslorna i någon av kategorierna av feedback. Slutsats Lärarnas huvudsakliga syfte med feedback är att motivera och engagera eleverna. Positiv feedback är den form av feedback som tycks uppskattas mest av eleverna. Resultatet från denna studie tyder på att några markanta skillnader i hur tjejer och killar uppfattar feedback inte tycks finnas. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien är att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifråndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas är både nationella och internationellaoch undersöker både första- och andraspråksundervisning. Effekter som påträffats i dennastudie är följande; eleverna har utvecklat sitt ordförråd, ett metaspråk när de talar om språk,sina texters språkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade också studien vad som direkt påverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL såsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att använda sig av i de svenska klassrummen då det på flera sätt ärsamstämmigt med de svenska styrdokumenten. Undersökningen kan bidra till lärare ochlärarstudenters kunskap inom ämnet svenska. Fortsatt forskning rekommenderar vi bedrivs iSverige på effekterna av genrepedagogiken i förstaspråksundervisning.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher. I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen. Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer. Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3 kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie. Slutsats: Många av de effekter som finns presenterade i det teoretiska ramverket kunde även identifieras inom Växjö kommuns verksamhet. Resultaten visar att Växjö kommuns inköpare generellt spenderar mindre tid på inköpsrelaterade aktiviteter än vad de gjorde innan implementationen av e-procurement-systemet INES. Det uppmärksammades dock att tidsåtgången för dessa aktiviteter kunde reducerats ytterligare om integreringen av leverantörernas lagersaldo och prisinformation hade fungerat bättre. Från centralt håll har bättre kontroll och överblick över inköpen erhållits sedan implementeringen av INES och mängden administrativt arbete har reducerats kraftigt.

Bakgrund Prevalensen av demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen. Dessa minnen är ofta välbevarade långt in i sjukdomsförloppet och att samtala kring sådana minnen kan därför kännas tryggt för personer med demenssjukdom. Detta antas få olika positiva effekter Syfte Syftet med denna studie var att belysa effekterna av reminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats gjordes. Den inkluderar 14 artiklar som utvärderade effekter av reminiscensterapi i grupp. Hälften av de inkluderade artiklarna är randomiserade kontrollerade studier. Resultat Det framkom att reminiscensterapi i grupp har tydlig effekt på kommunikation och socialt engagemang. Viss effekt sågs på livskvalitet, sinnesstämning och kognition. Marginell eller ingen effekt kunde avläsas på fysisk funktion och aktivitet i dagligt liv, beteende, gruppidentifikation samt arbetsbörda och stress hos vårdgivare Slutsats Reminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom är en populär social intervention med flera positiva effekter. Dock inte entydigt forskningsläge. Fler studier av både kvantitativ och kvalitativ sort behövs för att kartlägga området.

Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ’Evenemangspåverkan på individen’, ’Positiva effekter’, ’Negativa effekter’, ’Skillnad beroende på var man bor’ samt ’Hypotes angående megaevent’.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är. Studien presenterar även såväl positiva som negativa effekter ett evenemang ger invånarna. De positiva effekter som framträder är bland andra social sammanhållning, glädje och utveckling av staden. De negativa effekterna är till exempel trafikstörningar, fylla och bråk. En viktig aspekt som denna studie har gjort uppenbart är dock att många invånare anser att de negativa effekterna ett evenemang för med sig är färre än de positiva effekterna, de är även accepterbara samt lätta att undvika.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketräning är samt att undersöka hur idrottslärare använder styrketräning i sin undervisning. För att få kunskap om styrketräningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade på styrketräningens effekter ur ett samhälls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkät konstruerades för undersökningen och delades ut till lärarna som undervisar i Idrott och hälsa A på de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. Enkäten innehöll frågor relaterade till styrketräning i undervisningen. Några av styrketräningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmärta mm. Antal timmar lärarna i undersökningen ägnade åt styrketräning i undervisningen varierade från lärare till lärare från en halvtimme upp till tjugo timmar. Majoriteten av lärarna tyckte att möjligheterna att nå mål i kursplanen med styrketräning var stora. Det flesta lärarna ansåg att eleverna hade stora kunskaper i styrketräning teoretiskt men varken stora eller små kunskaper praktiskt efter avslutad kurs. För att vi människor ska kunna leva ett optimalt liv med stor styrka och rörlighet genom hela livet så bör vi praktisera styrketräning i någon form. Eftersom det råder så stora individuella skillnader mellan lärarna vad gäller tid de ägnar åt styrketräning så kommer eleverna att få en olika stor utbildning i styrketräning beroende på vilken lärare de har. Sökord: Styrketräning, effekter / The goal of my essay was to investigate the effect of weight training and examine how physical educators use weight training in their instruction. To gain knowledge about the effects of weight training a literature study was made. The literature study viewed weight training from a psychological, a physiological and a community perspective. A survey was made and handed out to the instructors who teach Idrott och hälsa A in public senior high schools in Helsingborg. The results of weight training are increased strength, increased fat-free bodyweight, increased physical functionality and decreased back - joint pain. The number of hours the instructors in the survey used for weight training varied from half an hour to twenty hours. A majority of the instructors thought that the possibility to achive goals in the the curriculum with weight training was substantial. Most of the instructors considered the students to have substantial knowledge theoretically but a less amount of practical knowledge. If we want to live quality lives with strength and flexibility we should practice some kind of weight training on a regular basis. Though there are large individual differences between the instructors in how much time they use for weight training in their teaching, the amount of knowledge a student gains will depend upon the instructor, and their respective planned curriculum.Keywords: Weight training, effects

Bakgrund: Ett stort antal personer lever med demenssjukdom som orsakar en successiv försämring av kognitiva funktioner tills personen blir helt beroende av vård. Det finns idag ingen botande behandling mot demenssjukdom. Därav är icke-farmakologiska interventioner av betydelse som sjuksköterskan behöver använda sig av för att erbjuda personcentrerad vård. Djurterapi är en icke-farmakologisk intervention som kan användas i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter djurterapi har hos personer med demenssjukdom ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Roséns (2023) granskningsprocess för litteraturstudier. Resultat från nio kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: effekt på sinnesstämning, effekt på fysiska och fysiologiska funktioner, effekt på kognitiv funktion och effekt på kommunikation och social interaktion, med underkategorierna känslotillstånd, depression, beteendeproblematik, fysisk funktion och blodtryck. Slutsats: Djurterapi hade en god effekt på personer med demenssjukdom och kan vara ett lämpligt komplement till farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kan använda kunskapen om effekterna för att erbjuda personcentrerad vård utifrån varje individs symtombild. Mer forskning behövs för att dra säkra slutsatser.