No description available.

No description available.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa. Strategier för att hjälpa elever i svårigheter finns det många, men någon färdig mall går inte presentera.

Enligt forskning och relevant litteratur har TV- och datorspelande som fritidsaktivitet ökat bland barn och ungdomar. Jag har genomfört en undersökning där jag talat med två lärare gällande deras tankar om det ökade intresset för TV- och datorspelande, och vilka konsekvenser det kan få för barnen. Dessutom har jag talat med åtta barn rörande deras åsikter om och erfarenhet av TV- och datorspelande. Min undersökning utfördes i form av tio kvalitativa intervjuer. Åtta intervjuer har gjorts med barn i åldrarna sju och nio år, samt två intervjuer med lärare verksamma i en år 1 samt i en år 3. Lärarna som intervjuats uppfattar att ett ökat antal barn spelar mer TV- och datorspel. Resultatet av undersökningen visar att sju av de åtta barnen regelbundet spelar TV- och datorspel på sin fritid. Hur ofta samt hur länge man spelar varierar. Det framgår dock att flertalet av barnen spelar varje dag. Läkare rekommenderar att den sammanlagda tiden för TV- eller datorspelande inte ska överstiga två timmar per dag för barn mellan 7-12 år. Resultatet av undersökningen tyder på att majoriteten av de barn jag intervjuat inte tycks spela så pass mycket i nuläget att de riskerar negativa följder ur hälsosynpunkt. I undersökningen finns dock även barn representerade där det finns anledning att tro att spelandet utgör en hälsorisk och kan medföra negativa konsekvenser för barnen. Lärarna som intervjuats uttrycker att TV- och datorspelande absolut kan medföra positiva effekter, förutsatt att det finns gränser för hur länge barnen spelar samt att åldergränser på spelen följs. Endast två av barnen som deltagit i undersökningen berättar att de har fasta bestämda regler hemma som begränsar tiden för TV- och datorspelande. Resultatet visar också att flera av de barn som intervjuats tycks få spela spel som har en högre åldersgräns än den åldersgrupp barnen tillhör.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi är även intresserade av att se om avslappningsövningar på skoltid kan sänka upplevd stress. Undersökningen kommer även att genomföras så att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrån dessa frågeställningar: Hur ser stressnivåerna ut för denna population jämfört med nationella nivåer? Vilken effekt har avslappningsövningar på elevernas upplevda stressnivåer? Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar?   Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvärsnitt- och kvasiexperimentell studie, där insamlingen av data skett genom två stycken enkätundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i två av dessa. Kvasiexperimentet har bestått utav muskulära avslappningsövningar i form av ett förinspelat program av fil dr Lars Eric Uneståhl som eleverna tagit del av vid sex tillfällen i samband med skolidrotten.   Resultat Resultatet visar att eleverna i populationen upplever stress i hög grad i samband med skolan och i skolrelaterade situationer som t.ex. på grund av läxor och prov. Jämförelsen mellan resultaten ifrån denna studie och nationella nivåer visar även att denna population är mer stressade än genomsnittet. I likhet med de nationella siffrorna visar även resultaten av denna studie att flickorna upplever sig mer stressade än pojkarna. Effekten av avslappningsövningarna på elevernas upplevda stress är dock svår att påvisa.   Slutsats Eleverna i denna grupp upplever stress i samband med ett flertal skolrelaterade situationer. Ifall avslappningsövningar som stressreducerande metod har effekt på denna grupp är inte säkerställt. Att behovet av stressreducerande övningar för dessa elever finns är dock mycket påtagligt då en mycket stor del, framförallt av flickorna upplever sig stressade.

No description available.

Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ”lugn och ro hormonet” Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen. Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram vilka positiva och negativa upplevelser mjukmassage kan ge till patienter i sjukvården. Metoden som användes var en systematisk litteratur studie där tio vetenskapliga artiklar analyserats utifrån en modifierad granskningsmall. I resultatet framkom övervägande positiva upplevelser. Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som tagits fram som handlade om smärta, stress, ångest och oxytocin. De patientgrupper som svarade positivt på mjukmassage var patienter med smärta, ångest, stress och övriga faktorer som framkom i artiklarna. Oxytocinet visade sig både ge positivt och negativ påverkan. Slutsatsen som kom fram var att upplevelserna var övervägande positiva vilket gör den mjuka massagen till en bra omvårdnadshandling i sjukvården.

“Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet“ Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor. Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen.

No description available.