No description available.

Syftet med studien var att synliggöra och identifiera hur verksamma fritidslärare förhåller sig till samt arbetar med digitala verktyg och sociala medier. Vidare så var syftet även att synliggöra vilka effekter som fritidslärarna anser att dessa verktyg och medier kan ha på elevernas lärande.  Den metod som använts till studien har varit forskningsintervjuer, detta för att ta reda på hur det valda ämnet, digitala verktyg och sociala medier, tolkas och förstås utifrån de intervjuades egna perspektiv. Studien bygger på intervjuer gjorda på fem fritidshem med fem olika fritidslärare.   Det resultat som framkommit har varit att de flesta av de intervjuade fritidslärarna har ställt sig positivt till digitala verktyg och sociala medier inom den pedagogiska verksamheten. De anser att elevernas sociala kompetens utvecklas, att eleverna inkluderas i varandras lärande samt att lärandet blir roligare via dessa verktyg och medier. Men det har även nämnts vissa negativa effekter av dessa digitala verktyg och sociala medier. Att eleverna kan bli exkluderade från övriga elevgruppen om hen inte har tillgång till dessa verktyg och medier. En fritidslärare nämnde även att dessa verktyg och medier kan framkalla negativt beteende, främst hos pojkar i form av bråk och slagsmål.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik - 2FE25E, VT 2017 Författare: Kristin Carlsson och Petra Sandahl Handledare: Helena Forslund Titel: Rätt vård till rätt patient, vid rätt tillfälle och i rätt tid – En fallstudie om produktions- och kapacitetsplanering inom sjukvården i Region Kronoberg. Bakgrund: Hälso- och sjukvården står inför ökande kostnader och en åldrande befolkning som behöver mer vård, och de kommande åren kommer svensk sjukvård behöva hantera flera stora utmaningar. Därför måste de ekonomiska och personella resurser som finns användas så effektivt som det går, vilket är vad produktions- och kapacitetsplanering handlar om. Sedan några år tillbaka arbetar delar av sjukvårdsorganisationen i Region Kronoberg med produktions- och kapacitetsplanering, och år 2015 fattades ett beslut att påskynda införandet.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en verksamhet arbetar med produktions- och kapacitetsplanering, vilka hinder för införandet som har funnits samt vilka effekter arbetssättet haft på verksamhetens effektivitet. Metod: Studien har haft ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Forskningsmetoden som har använts har varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har primärt varit i form av semistrukturerade intervjuer men kompletterats med internt material från medverkande i studien. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av mönsterjämförelser. Slutsatser: Utifrån det material som samlats in under studien har det varit möjligt att sammanställa hur Region Kronobergs modell för produktions- och kapacitetsplanering ser ut och den uppvisar stora likheter med andra modeller för produktionsstyrning. De betonar dock till skillnad mot annan teori vikten av att identifiera och åtgärda potentiella förbättringsområden. Det har även sammanställts vilka olika hinder för implementeringen som har identifierats och upplevts. Produktions- och kapacitetsplanering har även medfört flera effekter, bland annat insikt i verksamheten och därigenom bättre beslutsunderlag för styrning, bättre resursutnyttjande samt har underlättat arbetet. Däremot är det oklart hur väntelistorna och tillgängligheten har påverkats, dock går det ändå att säga att det finns en tendens att produktions- och kapacitetsplanering kommer att leda till det bättre.

Diabetes Mellitus typ 2 är en endokrin sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Sjukdomen utvecklas under en längre tid till följd av höga plasmaglukoshalter i blodet orsakade av insulinresistens i skelettmuskulaturen och defekta betaceller i pankreas. Orsaker till sjukdomen är relaterat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, obesitas men även genetiska anlag kan påverka utvecklingen av diabetes typ 2. För att patienten skall förbättra sitt sjukdomstillstånd och öka sitt välbefinnande och sin livskvalité krävs livsstilsförändringar och egenvård. Sjuksköterskan har ansvar för att ha adekvat kunskap om effekter av egenvård vid diabetes typ 2 för att korrekt kunna informera och undervisa patienter med diagnosen. Syftet med studien var att beskriva effekterna av egenvård vid diabetes typ 2 med inriktning på fysisk aktivitet och hälsosam kost. Fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203–220) modell och sammanställts i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra huvudteman: Fysiologiska förändringar, Förebyggande vård, Att bryta gamla vanor och Behov av kunskap om diabetes typ 2. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet kan främja patientens livskvalité. Det kan även bidra till fysiologiska förändringar så som sänkt HbA1c  och sänkta plasmaglukosnivåer i blodet. Aktuell forskning visar att all form av fysisk aktivitet kan ge positiva effekter. Patienter kan uppleva svårigheter att bryta gamla levnadsvanor och resultatet vittnar om att kosten kan vara en ständig kamp vid diabetes typ 2. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll och patientens delaktighet.

”When we enter the workplace we bring our loves, hates, anxieties, envies, excitement, disappointments and pride. We will meet and mix with others who have their own cares and concerns, their own emotional agenda.” (Fineman, 2003, s.1) Politiken är till för att ta beslut som är bra för landet och för befolkningen, utvalda politiker är med på valsedlar och blir sedan invalda i riksdagen utifrån valresultatet för att dessa personer besitter egenskaper som är önskvärda för partiet, för väljarna och för det arbete som skall utföras.Inom politiken granskas de beslut individen är med och tar, och i det bakomliggande arbetet inför ett beslut finns det individer som aktivt har det som sitt uppdrag att arbeta fram detta förslag till beslut. Bakom varje beslut finns en tanke, och bakom dessa tankar finns en vision, både från partiets synvinkel som individens. Oftast överensstämmer partiets vision med individens men hur hanteras de fallen där det inte gör det? Det borde finnas frågor där det tas beslut som inte alla individer i gruppen från början borde vara enhetligt överens om, men i och med att individen följer majoritetsbeslut kan detta vara en stor påfrestning för individen på ett personligt och psykologiskt plan.Individer är skapade med emotioner, och igenom uppväxten och socialiseringsprocessen skapar människan en grund med rätt och fel. Människan skapar värderingar, både sådana som vi själva väljer med rötter i vår uppväxt men ändå påverkade av det sociala klimatet vi lever i (Hochschild, 2012). En politikers uppdrag är att utföra ett arbete som är till för människor, trots detta verkar det inte som att politik liknas med en form av känslomässigt arbete. En politiker måste stå upp för och ta konsekvenserna av det beslut de tar, vilket är ett emotionellt arbete. Tidigare forskning är ofta fokuserad på arbeten som utförs inom vårdsektorn eller inom ramarna för socialtjänsten, dock finns det ingen som undersökt politikers emotionshantering. I alla emotionella arbeten förekommer det någon form av känslomässig hantering för att individerna skall kunna handskas med dessa uppkomna emotioner. Avsikten med denna uppsats är att undersöka om det förekommer motstridiga emotioner hos riksdagsledamöter och hur dessa hanteras.

No description available.

Antalet cancerfall i Sverige har mer än fördubblats under de senaste årtiondena och 1 av 3 personer kommer någon gång under sin livstid att diagnostiseras med cancer (Socialstyrelsen & Cancerfonden 2018:3, 6). Ett problem med den svenska cancervården har varit långa väntetider och en regional ojämlikhet. Som ett led i att öka patientnöjdhet, förkorta väntetiderna samt minska på skillnaderna infördes standardiserade vårdförlopp genom en nationell vårdreform (Wilkens, Thulesius, Schmidt, & Carlsson, 2016:1378). Regionerna har under åren 2015-2018 tilldelats 13 800 000 kronor inom ramen för denna satsning och numera finns 31 standardiserade vårdförlopp som bygger på att cancerutredningar ska följa ett specifikt tidsschema (Socialstyrelsen, 2018:7). Syftet med denna studie är att undersöka hur ett politiskt beslut på nationell nivå implementeras på lokal nivå. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer gjorde med personal på Kvinnoklinikens mottagning, med syftet att mottaga personliga upplevelser av hur SVF har påverkat mottagningens arbete (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017:261). Studien tar avstamp i frågeställningar om vilka förutsättningar som funnits för att implementera SVF och om vilka effekter för patienter och personal som SVF har fått. Studien visar att personal på Kvinnoklinikens mottagning upplever att såväl kompetens som resurser saknades vid införandet av SVF, samtidigt som deras inställning gentemot reformen ändå var positiv eller neutral. Trots bristande förutsättningar för att lyckas med implementeringen upplever personalen ändå att införandet av SVF till största del har fått positiva effekter för såväl patienter som för personalens arbete på mottagningen (IP1 2019; IP2 2019; IP3 2019; IP4 2019; IP5 2019).

Syftet med denna uppsats var att ge en representativ översikt av forskningen om pedagogikens roll i patientundervisning. Studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt som metod, där en databassökning genererade åtta (8) artiklar som överensstämde med denna studies syfte. Det sammantagna resultatet av dessa artiklar mynnade ut i tre teman: pedagogikens roll, individanpassad undervisning samt effekter och mål med patientundervisning. Uppsatsens resultat visar att det som kännetecknar detta forskningsfält är forskning om pedagogikens roll i patientundervisning åskådliggör att sådan undervisning är betydelsefull för att patienter skall känna sig delaktiga i vården. Dessutom visar uppsatsen att forskningen sammantaget kan belägga att patientundervisning ökar individens förmåga att hantera sjukdom och ohälsa samt bidrar till smärtlindring, ökad livskvalitet och större förmåga att ta hand om sig själv och att klara livets utmaningar.

IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjänster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebär även stora förändringar i verksamheten. Därför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. Sådana effekter kan vara mätbara, men det finns även effekter som är svårare att mäta, vilket kan innebära svårigheter när ett företag vill räkna på nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svårigheter när det gäller att göra lönsamhetsberäkningar av en IT-investering. För att det här ska vara möjligt krävs korrekta värden både vid input och output, för att ge en rättvis bild av de effekterna investeringen medfört. Den här problematiken har lett oss in på våra frågeställningar, där huvudfrågan är ”Hur mäts effekter av en IT-investering”?Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för om företag mäter effekter av en IT-investering och hur de i sådana fall går till väga. Vi har även för avsikt att undersöka vilka behoven företagen haft som grund för sitt investeringsbeslut.Den metod vi har valt att använda oss av, som undersökningsansats, är en kvalitativ metod. Det företag vi har samarbetat med är DTS Solutions AB, som har försett oss med tre företag, som samtliga, nyligen gjort en IT-investering hos DTS Solutions AB. Vi har på de här tre företagen genomfört intervjuer, samt ställt kompletterande frågor via e-post, och det material vi har samlat in vid intervjuerna, har vi tolkat och analyserat med stöd av redan befintlig teori inom ämnet.Vi har kunnat dra följande viktiga slutsatser. Det är viktigt för företaget att dels identifiera vilka effekter som de förväntar sig av IT-investeringen, samt att formulera mätbara mål av dem, om de ska kunna påvisa mätbara effekter. För att påvisa de mätbara effekterna, har företagen idag möjlighet att använda sig av metoder och modeller för att få stöd i en, i många fall, komplicerad investeringsprocess. Vi har även funnit, att formulera mätbara effektmål och göra uppföljningar på dessa, är av stor vikt för att ha möjlighet att påvisa affärsnyttan och lönsamheten av IT-investeringen. / Uppsatsnivå: C

Dagens hårda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag måste utvärdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gäller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio åren har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnå konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen är en resursintensiv del av verksamheten där det sker ständiga förändringar inom tekniken och metoderna hur den används. Detta har gjort att många företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och därmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vår uppsats är att utifrån en jämförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av användandet av outsourcing gällande IT-funktioner. Vi vill därmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgränsats till att enbart fokusera på totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter. Vi har även valt att avgränsa mot att ta med leverantörens perspektiv.Empirin har baserats på semistrukturerade intervjuer med inslag av djupintervju med en person i en ledande IT befattning. Inom varje företag har en bild skapats innefattande deras syn på outsourcing och motiv till samt effekter av företagets val att outsourca. Uppsatsens metod utgörs av ett kvalitativt angreppssätt och arbetet har genomförts med en induktiv ansats med växelverkan mot deduktion. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av IT, kärn- och beställarkompetens, företagsstrategier, motiv till att outsourca, framgångsfaktorer och till sist risker med att outsourca. Debattavsnittet som kommer efter den teoretiska referensramen syftar till att visa problematiken kring outsourcing av IT-funktioner och ge läsaren en djupare förståelse för ämnet.Studiens slutsatser är att företag hellre vill få tillgång till externa resurser och extern kompetens än att sänka eller få kontroll över kostnaderna. Initialt vill företag hellre sänka sina kostnader än att få kontroll över kostnaderna. IT:s närhet till kärnverksamheten bestämmer vilka delar som är mål för outsourcing. Då företag väljer att outsourca minskas kapitalbindningen och flexibiliteten ökar, vilket medför att företag kan hantera konjunkturcyklar på ett effektivare sätt. Effekterna har ofta blivit som företagens förstudie identifierat. Ökad tillgång till resurser och kompetens, minskade kostnader och ökad kontroll har blivit de mest identifierbara effekterna. / Uppsatsnivå: D