En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar. De huvudsakliga komponenterna i KBT-programmen utgår bl.a. från motivation, social färdighetsträning, förändring av tankesätt och känslohantering. Slutligen visar resultatet att utöver behandlingen är skola, fritidsaktiviteter och kamratrelationer viktiga inslag i den unges liv. Dessa tre domäner uppfattas mer som separata delar än en integrerad del av institutionsbehandlingen, trots att dessa moment innehåller verkningsfulla komponenter för ungdomars psykosociala utveckling. Vidare diskuteras studiens resultat samt hur en integrativ syn på behandling kan se ut.

Titel: Barncanceröverlevare - att gå vidare i ett förändrat liv. En litteraturstudie. Bakgrund: Tack vare förbättrade behandlingsmetoder överlever allt fler barncancer. Överlevnad av barncancer kan dock innebära olika komplikationer. Det är en stor utmaning för vården att möta denna växande patientgrupp.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och unga vuxnas erfarenheter av att ha överlevt barncancer. Metod: I litteraturstudien har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; Kroppsliga förändringar efter att ha överlevt cancer, kognitiva förändringar och fatigue, omgivningens bemötande samt att gå vidare i ett förändrat liv. Konklusion: Barncanceröverlevarna påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Att gå vidare i ett förändrat liv med sena komplikationer av cancern leder till nya utmaningar. Detta skapar behov av långsiktig personcentrerad vård, för att förebygga onödigt livs- och sjukdomslidande samt möta överlevarnas specifika behov.

Syftet med studien var att undersöka blivande psykoterapeuters uppfattning av negativa effekter av den egenterapi som de genomgått inom ramen för utbildningen till legitimerade psykoterapeuter. Vilka negativa effekter av egenterapi rapporterar psykoterapeutstudenter och skiljer sig dessa från vad patienter som genomgått psykoterapi rapporterar? En frågeställning var också hur blivande psykoterapeuter ser på egenterapins funktion (terapeutisk funktion, modellfunktion, empatisk funktion eller övertygelsefunktion), En enkätundersökning genomfördes bland studenter på två olika psykoterapeutprogram under den avslutande terminen. Totalt kom 33 studenter att delta. Instrumentet som använts, “Negativa händelser och effekter av psykologisk behandling”, består av 60 påståenden som skattas utifrån upplevda biverkningar av psykoterapi (och vad som specifikt orsakats av egenterapin). Jämförelse gjordes med redan publicerade data kring patienters rapportering (Norström, 2015). I tillägg fick studenterna skatta egenterapins funktion på en fyrgradig skala. Resultatet visar att en relativt stor andel av psykoterapeutstudenterna rapporterade någon form av negativ effekt av egenterapin. Vanligast var att man upplevde att gamla obehagliga minnen väcktes till liv (36%), att man inte förstod sin terapeut (27%) och att man kände sig mer sorgsen (24%). Resultatet visar också att rapporterade negativa effekter av egenterapi var relativt likartad mellan gruppen studenter och patienter. Egenterapins terapeutiska funktion angavs ha mycket stor betydelse bland drygt hälften av studenterna. Störst andel av studenterna, drygt hälften, angav att den terapeutiska funktionen hade en mycket stor betydelse. Sammantaget pekar studien på behovet av att uppmärksamma de negativa effekterna av psykoterapi, samtidigt som fortsatt forskning inom detta komplexa område är nödvändig.

Det här arbetet handlar om planering och genomförande av en experimentell klassisk pianokonsert skräddarsyddför en oerfaren publik. Konserten var min masterexamenskonsert och dess inspelning hör till denna dokumentation. Syftet i detta arbete var att utveckla mina pianistiska kunskaper genom att analysera mitt konsertprogram och mina inspelningar, samt att ökaden ovana publikens musikförståelse och väckaderas intresse för klassisk musik genom att använda tre olika utommusikaliska resurser på konserten. Deresurserna var 1. PowerPoint-bilder2. kläder och 3. muntlig presentation.Information om publikens åsikter samlades in med hjälp av en enkät och muntligfeedback. Jag har analyserat min pianistiska utveckling under denna process, genom de inspelningar och anteckningar som jag har gjort, efter att ha framfört ett konsertprogram vid tre olika tillfällen. Resultatetav detta arbete är ett exempel påkonsertplanering och hur en klassisk pianokonsert kan inkludera flera sinnen. / <p>Länk till examenskonsert: https://vimeo.com/163451071/8ac4fe4eda</p>

Denna rapport ska ses som en förstudie kring metoder för insamling av information över besökarna vid Svenska Skidspelen samt för att uppskatta Skidspelens ekonomiska betydelse. Resultaten baseras på insamlat material via enkäter till besökare till Skidspelen 2012. Totalt 404 svar i enkätform från besökare inom området samt från bil och bussåkande besökare har använts i analysen. Därutöver intervjuades 718 besökare vid entrén om ålder, bostadsort, vistelselängd samt färdmedel till evenemanget.   Rapporten innehåller uppskattningar av Skidspelens ekonomiska betydelse med hjälp av flera typer av modeller; turism-, boende- samt ålderssegmenteringsmodell. Resultat från studien visar att engångs­kostnader för boende, resor och biljett kunde uppskattas relativt bra, medan konsumtion under dagen inte fångades tillräckligt bra i någon modell. Resultaten från studien visar också att en försiktig uppskattning av Skidspelens ekonomiska betydelse mätt som direkt konsumtion kan sägas ligga mellan 14 - 18 miljoner kr för år 2012.   För att få ett mer korrekt resultat vid eventuella vidare studier eller vid studier av Skid-VM 2015 i Falun så bör en samhällsekonomisk välfärds analys göras för att inkludera samtliga effekter. Beräkningen av Skidspelens ekonomiska effekt skulle kunna göras mer precis genom att tillfråga ett större urval av besökare samt utveckla insamlingen av data över besökarnas totala konsumtion kopplat till besöket vid Svenska Skidspelen.

Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys. Några av de sociala effekter vi funnit är att den sociala interaktionen, glädjen och den empatiska förmågan har ökat. Ökad motivation, kommunikation och självkänsla är några av de sociala och psykologiska effekter vi funnit att hundarna kan bidra till. Att det har skapats ett lugn på arbetsplatsen är en annan effekt vi funnit. Vi har också funnit att klienter upplevt hunden som tröst och stöd samt att hundarna kan skapa glädje och uppskattning. Vi menar att socialt arbete kan vara ett lämpligt verksamhetsområde för terapihundsarbete.

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression. I en studie publicerad 2000 visade sig MBCT signifikant halvera återinsjuknandet jämfört med sedvanlig behandling. Resultatet har upprepats och ett flertal studier har undersökt effekter av MBCT. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka effekter som de olika studierna tagit fasta på och vilka effekter som setts inom de olika aspekterna i Christine Padeskys femfaktorsmodell, tanke-känsla-fysiologi-beteende och i relation till sammanhang mot bakgrund av den ständiga interaktion som råder mellan dessa1. Resultatet visar positiva resultat inom alla aspekter men att de kognitiva och känslomässiga aspekterna är de mest välstuderade medan fysiologiska effekter som trots den stora betydelse kroppen har i MBCT-träningen är mindre studerat. Det framgår att fortsatt och mer forskning behövs om verksamma mekanismer, kausalsamband  och processer. 1  Femfaktormodell refererar till ”five aspects of life ” modellen enligt Christine Padesky. Se sid.15.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed där sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch användes i olika kombinationer. Litteraturstudien består av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle även svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall. Sammanlagt ligger fjorton artiklar till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Resultatet visade att taktil massage har goda effekter i omvårdnaden av dementa. Personalen upplevde att de dementa blev hjälpta av taktil massage. De dementa sänkte sina röster och hade inte samma skrikbeteende som innan. Studierna har också visat att tablettanvändning minskade hos patienterna då de regelbundet fick taktil massage. Personalen växte som vårdare då de använde sig av taktil massage. Efter att projektet var avslutat så kände personalen en bättre sammanhållning i gruppen.