Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

No description available.

Internetbaserade investerarforum har blivit en allt viktigare källa till information för investerare. Forumen fungerar på så sätt att investerare med varierande kunskapsnivå delger sina funderingar och förhoppningar om företag och hur deras aktiers avkastning kan komma att se ut. Syftet med studien är att undersöka huruvida foruminläggsfrekvens och sentiment i foruminläggen kan indikera kommande förändringar i mindre bolags aktiers handelsrelaterade variabler. Totalt granskas elva bolags aktier och 40 055 foruminlägg. Sambanden mellan investerarforumen och aktiehandeln undersöks med en bivariat korrelationsanalys. Studien finner inte statistiskt signifikanta resultat för att sentimentnivå kan antyda aktiers kommande avkastning vilket styrker att aktiemarknadens effektivitet. Resultatet visar däremot att inläggsfrekvens korrelerar positivt med aktiers volatilitet, omsättning, volym och avslut.

När ett företag annonserar om en förändring av utdelning delges marknaden information som kan uppfattas som att företaget går bättre eller sämre än väntat. I samband med utdelningsannonseringen påverkas ofta det egna företagets aktiekurs beroende på hur marknaden förhåller sig till informationen. En annonsering av förändring i utdelning tenderar också att påverka konkurrerande företag inom samma bransch. Syftet med denna uppsats är att via en eventstudie undersöka om en annonsering av förändring i utdelning från ett Large Cap bolag resulterar i en abnormal avkastning hos konkurrenter i samma bransch. Studiens urval består av 84 bolag verksamma inom industrisektorn på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016. Resultaten är entydiga, ingen statistiskt signifikant abnormal avkastning kan uppmätas hos konkurrenter i branschen till följd av annonsering av utdelningsförändring.

Denna studies syfte är att undersöka om de tre kalenderanomalierna, högtidseffekten, januarieffekten och månadsskiftseffekten existerar på den svenska aktiemarknaden. Studien använder sig av data från SIXRX under perioden 1998–2017. Det framtagna resultatet för månadsskiftseffekten är signifikant och visar på att den existerar i Sverige. Resultatet finner likheter med flertalet tidigare studier på andra marknader. Dock tyder resultatet på att effekten infaller tidigare i Sverige än vad tidigare undersökningar kommit fram till på andra marknader. Januarieffekten tycks inte existerar i Sverige då resultatet inte är statistiskt signifikant. Även om resultatet inte är signifikant visar det att april snarare är den månad med högst genomsnittlig daglig avkastning. Resultatet för att högtidseffekten är närvarande är inte heller signifikant. Studien visar på att de två sistnämnda effekterna inte existerar på den svenska aktiemarknaden.

No description available.

<p>Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.</p><p>Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie:</p><p><em><em><em>Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande? </em></em></em></p><p>Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer.</p><p>Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information.</p><p>Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.<em> </em></p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Företagsförvärv</p><p>Seminariedatum: 2009-07-03</p><p>Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS</p><p>Författare: Jesper Bäckmark Filipsson </p><p> André Henryson </p><p>Handledare: Bengt Kjellgren</p><p>Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.</p><p>Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.</p><p>Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. </p><p>Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.</p>

<p>The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.</p>

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>