Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.

Då oklarhet råder gällande IFRS påverkan på informationsklimatet för den svenska marknaden syftar denna uppsats att undersöka huruvida periodiseringsanomalin går att identifiera innan respektive efter dess införande. Studiens teoretiska ramverk bygger på effektiva marknadshypotesen, periodiseringsanomalin och forskning rörande IFRS effekt på informationsklimatet. Populationen som undersöks är svenska börsnoterade bolag på en reglerad marknad under perioden 2003-2004 och 2006-2007. Med hjälp av hedgeportföljtest som baseras på nivåer av periodiseringar studeras periodiseringsanomalins existens. Portföljens hedgeavkastning mäts mot SIXRX. Resultaten från hedgeportföljtestet följs vidare upp med ett regressionstest. Studiens resultat visar på en signifikant positiv hedgeavkastning innan, men inte efter den nya redovisningsstandarden. Regressionstestet visar däremot att det inte går att härleda denna avvikande avkastning till nivån av periodiseringar. Slutsatsen som går att dra är att periodiseringsanomalin varken finns innan eller efter IFRS införande på den svenska marknaden, det finns dock vissa indikationer att den nya redovisningsstandarden påverkat informationsklimatet positivt.

With the help of investor search behavior on Google, we study the possibilities of predicting the closing price of an initial public offering after its first day on the market. During the sample period of 2017 to 2020 we find a significant positive correlation between companies whose name has an increased google-search-value during its initial offering period, and a higher return after the first day on the market. / Denna uppsats undersöker möjligheterna att använda sig av företagsspecifika Googlesökningar för att predicera en akties slutkurs första handelsdag efter en börsintroduktion. Under observationsperioden 2017 till 2020 finner vi ett signifikant positivt samband mellan de företag vars namn ökar i antal sökningar på Google under teckningsperioden, och en högre avkastning under första handelsdag.

Sambandet mellan P/E-tal och avkastning har undersökts flertalet gånger förut. Forskare världen över har erhållit varierande resultat och ingen enighet gällande sambandet har uppnåtts.Avkastning framhålls som det primära intresset för investerare på aktiemarknaden då det kan ses som belöningeninvesterarenerhåller för att bidra med riskkapital till aktiebolaget.Med det sagt tar studienuppett aktuellt problem,investerare och sparare som betalar förvaltningsavgifter till kapitalförvaltare och kopplar detta till att testa om det går via investeringsstrategi grundad på enkel fundamental analys uppnå en högre avkastning.Med utgångspunkt från Famas hypotes om effektiva marknader undersöker studien förhållandet mellan P/E-tal och avkastning för aktier på den svenska aktiemarknaden Stockholmsbörsen och de 100 aktierna med högst börsvärde, under tidsperioden 2011–2018.Avsikten är att besvara frågeställningen enligt följande: På vilket sätt kan nyckeltalet P/E användas i investeringssyfte, ett test av den effektiva marknadshypotesen på den svenska aktiemarknaden.Avkastning testas primärt mot P/E-tal men även beta testas mot avkastning. Studien förhåller sig till en kvantitativ metod som grundar sig i sekundärdata som erhålls från Thomson Reuters databas Eikon. För att besvara hypoteser har vi tillämpat statistiska modeller i form av enkel linjär regressionsanalys. Avkastning är den beroende variabeln och som oberoende variabel har vi P/E-tal och beta.Resultatet visar inte på att ett samband existerar mellan avkastning och P/E-tal. Hypotesprövningen visar på att vi kan förkasta nollhypotesen för att det inte finns ett samband mellan beta och avkastnings. Avkastning förknippas alltså inte med P/E-tal. Tidigare forskning är tudelad gällande sambandet men denna studiens erhållna resultat styrker Famas hypotes om effektiva marknader. Resultatet bidrar till att klargöra hur komplext detta område är och att oenigheten uppenbarar sig även på den svenska aktiemarknaden

Vädereffekten är en omdiskuterad anomali på aktiemarknaden som förklarar att förändring i prissättning på finansiella instrument kan ske på grund av att investerares humör påverkas av väder. Med hjälp av sex multipla regressionsmodeller som estimeras med minsta kvadratmetoden undersöker studien potentiella vädereffekter på Stockholmsbörsen under åren 1984–2016. Förutsatt att modellen inkluderar kontrollvariabler för månad-, veckodag och släpande avkastning, respektive om den förklarande variabeln definieras som förändring i väder från morgon till morgon, kan studiens resultat utpeka en statistiskt signifikant vädereffekt. Resterande fyra modeller som testas kan dock inte påvisa en statistiskt signifikant vädereffekt, vilket problematiserar påståenden om att vädereffekten existerar på Stockholmsbörsen. Resultatet i studien väcker frågor angående tidigare studiers val av modeller och tolkningar av deras resultat.

Vilken effekt kan teatern ha på ett flerbostadshus? Vilken typ av bostäder blir det, kan det ge något som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?

Studien behandlar hur frilansande projektledare agerar för att leda och bygga effektiva team i temporära ledarroller. Ämnet har studerats med hjälp av en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide vars syfte var att inbringa förståelse för respondenternas framgångsfaktorer och utmaningar kring skapandet av effektiva team. Effektiva team som begrepp hänvisas till Susan Wheelans definition av hög presterande och välmående grupper. Ur studiens två huvudteman Det strukturella ledarskapet samt Det teamriktade ledarskapet presenteras ett resultat som hänvisar till både strategiska och interpersonella ledaregenskaper. Ur temana framgår det att de främsta framgångsfaktorerna för skapandet av effektiva team är ageranden som hänvisar till strukturella former av helhetsperspektiv, konflikthantering och säkerställa rätt kompetens medan det teamriktade ledarskapet fokuserar på teamets arbetsmiljö genom laganda, samsyn och lyhördhet. Ur studiens resultat framgår det att varken det strukturella- eller teamriktade ledarskapet anses viktigare än det andra utan behöver balanseras för att på bästa sätt skapa effektiva team. De utmaningar som studien presenterar redogör för hur varje projekts målbild behöver grundas i en problemformulering så att de lösningar som implementeras leder till förbättringar i projektet och inte tvärtom. Den primära utmaningen i det teamriktade ledarskapet är hur det frilansande projektyrket under perioder kräver parering mellan flera projekt, vilket kan ge negativa effekter på teamets dynamik och samarbetsförmåga om ledarrollen är otydlig. Studiens slutsatser är att ledarskapet är tvådimensionellt för att skapa effektiva teamprestationer och innefattar strukturella och kulturella egenskaper som frilansande projektledare behöver hantera gentemot projektteamet. Det är därmed en balansgång mellan strukturella och teamriktade ageranden som är avgörande för frilansande projektledare att skapa effektiva team.

Syftet med studien är inte att bidra med negativitet kring virtuella team snarare att identifiera upplevelser och hur trygghet skapas. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där 10 semistrukturerande intervjuer genomfördes av respondenter som arbetade i ett virtuellt projektteam.  Den tematiska analysen genererade i fem teman, (1) Strukturens baksida, (2) Utrymme för tid (3) Hjälpa varandra, (4) Uttrycka sig samt (5) Är datorskärmen verkligen ett hinder?  De slutsatser som framkom i studien är (1) effektivare möten som är uppgiftsorienterande, (2) att grupprocessen tar längre tid virtuellt, (3) en öppenhet som gör att teammedlemmar erkänner misstag, (4) feedback och öppen kommunikation är en stor bidragande faktor till tillit, och (5) att det är svårare att läsa av varandra virtuellt. / nej

Tidigare forskning har bevisat att insynspersoner kan använda sitt informationsövertag för attnuppnå avvikelseavkastning genom handel med det egna företagets aktier. Det rådernmeningsskiljaktigheter kring möjligheten för investerare att använda informationen från insynspersoners transaktioner till att generera avvikelseavkastning. Tidigare forskning menarnäven att den typen av information har högt informationsvärde för investerare och leder till en marknadsreaktion redan innan transaktionen offentliggjorts. Studien bidrar till forskningen kring insynstransaktioners påverkan på aktiemarknaden och skillnaden i marknadens reaktion innan och efter offentliggörandet av en insynstransaktion. För att undersöka marknadens reaktion har en eventstudie använts med data från insynsförvärv under ett år för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att insynsförvärv har ett informationsvärde på dagen de rapporteras till marknaden, men där ingen avvikelseavkastning kan ses i den efterföljande perioden. Med hänsyn till kostnader för transaktioner kan det konstateras att det inte går att generera avvikelseavkastning baserat på informationen av insynstransaktioner. Undersökningen fann ingen indikation på att informationen blir känd för aktiemarknaden innan informationen blivit publik.

Sammanfattning Titel: Effektiva marknadshypotesen EMH, Momentum - Investeringsstrategi Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Andersson och Alexander Andersson Handledare: Peter Lindberg Datum: 2023 - Juni Syfte: Syftet med denna studie är att testa den effektiva marknadshypotesen genom investeringsstrategin momentum.  Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod har använts för att samla in sekundärdata från olika databaser. Olika marknader har analyserats genom att skapa olika momentumportföljer som bygger på momentum som är en investeringsstrategi för att testa hur effektiva dessa marknader är.  Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att olika marknader är olika effektiva. Momentumstrategi 1 gav inte en överavkastning och momentumstrategi 2 gav en överavkastning på samtliga portföljer.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med kunskap om olika marknaders effektivitet. Den ger även kunskap om hur momentum fungerar som investeringsstrategi på olika marknader och tillgångar.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att undersöka andra marknader och använda momentum som investeringsstrategi på andra tillgångar samt att använda sig av kortare momentumsignaler.  Nyckelord: Effektiva marknadshypotesen, Anomalier, Investeringsstrategi, Momentum, Momentumstrategi, Momentumportfölj, Jämförelseindex, Buy and Hold Strategi.