Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser. Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår. Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra. Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.

Optioner är ett instrument som investerare kan använda för att spekulera i framtida upp-eller nedgångar på olika tillgångar. Om dessa optioner är felprissatta finns det möjlighet att göra riskfria vinster med hjälp av Stolls köp-säljparitet. Tidigare studier visar att marknaden inte alltid är effektiv i sin prissättning av aktieindexoptioner och att det därigenom finns möjlighet till arbitrage. Denna studie undersöker huruvida marknaden är effektiv i sin prissättning av VINX30 aktieindexoptioner, d.v.s. finns det möjlighet till arbitrag på VINX30 aktieindexoptioner? / Options are an instrument which investors can use to speculate in future pricemovements on different assets. If these options are misspriced there are an opportunity to get riskfree profit by using Stolls put-call parity. Earlier research shows that the market sometimes is inefficient when pricing stock index options allowing arbitrage. This study investigate whether the market is efficient in the pricing of VINX30 stock index options, i.e. are there arbitrage opportunities on VINX30 stock index options?

Syfte: Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.   Metod: Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.   Empiri: Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.   Analys: Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.   Slutsatser: På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.

Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse. De mer optimistiska kvinnorna använde sig mer av närmande coping (r = 0,53; p = 0,001) som innefattas av att söka emotionell och instrumentell support, att acceptera och agera aktivt för att hantera sin situation. Och användandet av närmande strategier var i sin tur förknippat med en mer positiv förlossningsupplevelse (r = 0,50; p = 0,05) där optimism och närmande coping tillsammans stod för 30 % av variansen. Kunskapen om hur optimism påverkar copingbeteendet kan effektivisera strategianvändandet under förlossningen.

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31. Förberäkning av överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Kursdata förrespektive företag har hämtats från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro.Information om insidertransaktioner har hämtats från finansinspektionensinsynsregister. Resultat: Resultatet visar att insiders tillgodogör sig överavkastning genom handel medaktier i det egna företaget, främst i samband med säljtransaktioner. / People with insight into their own company, also known as insiders, can have access toprice-sensitive information which other investors are not able to access. Previousresearch has shown that insiders exploit this asymmetric information to thereby obtainabnormal returns. The purpose of this study is to investigate whether insiders can obtain abnormal returnsby trading shares on Nasdaq OMX. Furthermore, the study aims to investigate if thereare any differences in the abnormal return depending on company size, transaction size,and time period. This study investigates insider transactions of 90 companies on the Stockholm StockExchange during the time period 2006-01-01 to 2011-12-31. The results show that insiders obtain abnormal returns by trading shares in their owncompany. The abnormal returns occur primarily related to sales transactions.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning. Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande. Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning. Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser. Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen. Teorin har varit till hjälp för att stödja hur aktuella händelser i omvärlden kan ha påverkat de olika sparformernas avkastning, genom påståendet att priset motsvaras av informationen utgiven på marknaden. När denna uppsats skrevs har det varit oroligheter och krig ibland annat Mellanöstern samt Nordafrika. Detta har påverkat länderna starkt och kommer även både i framtiden och också en del redan nu att påverka investeringsformerna inom olja. Metoderna hypotesprövning samt Sharpe kvot har använts för att komma fram till ett reslutat och en slutsats. Slutsatsen av denna fallstudie utifrån författarna är att investera i Aker ASA som är ett investmentbolag som investerar i Norge. Detta investmentbolag är mer stabil och har gått bäst jämfört med referensindexet Brent. Det kan även tilläggas att investmentbolag saknar en förvaltningsavgift och blir därmed billigare att investera i jämfört med aktivt förvaltade fonder. / Oil is a crude material and a natural resource that can be viewed as an investment opportunity for investors; the oil industry is also our focus of this essay. Thus, by identifying investment forms as actively managed funds and investment companies in the oil industry, we conducted a case study. In this study, we wanted to found out which investment option is the most optimal out of our sampling of three actively managed funds and three investment companies. These savings have been selected from four different areas; consisting out of the Nordic countries (with a focus on Norway); Middle East, North Africa and North America. The areas have been selected on the basis that they are major oil exporters, that they are major oil importers and/or to have been affected out of external events.This study took inspiration from the theory of efficient market hypothesis as a starting point for the essay. The theory has been helpful to support that the current events in the Earth may have influenced the form of saving and their returns; the theory assert that the price corresponds to the information released on the market. When this essay was written, there have been for example unrests and wars, amongst others in both Middle East and North Africa. This has affected the countries strongly and will continue affecting them both in the future and also some already affects the investment opportunities in the oil.Hypothesis testing methods and the Sharpe ratio has been used to give us a result and a conclusion to this essay.The conclusion of this case study from the authors is to invest in Aker ASA, which is an investment company that invests in Norway. This investment is more stable and has done best compared with the reference index Brent. It can also be added that Investment Company does not have a management fee and is thereby cheaper to invest in compared to actively managed funds.

<p>Bakgrund: Utvecklingsländernas obligationsmarknad har under de senaste fem åren genererat en avkastning i nivå med aktier. Detta faktum kombinerat bristen på tidigare forskning inom detta område har gjort det intressant att undersöka utvecklingsländernas obligationsmarknad närmare. </p><p>Syfte: Syftet är att analysera effektiviteten på utvecklingsländernas obligationsmarknad. </p><p>Genomförande: Med hjälp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om någon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jämfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest på 5 % görs för att utreda om avkastningen är skild från 0. </p><p>Resultat: Ingen av de undersökta fonderna har givit någon avkastning signifikant skild från noll enligt informationskvoten. Dock har INVESCOs fond genererat signifikant underavkastning enligt Treynorkvoten.</p>