Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

Abstract  Authors: Eric Andersson and Mattias Lundgren  Advisor: Christopher von Koch  Examiner: Håkan Locking  Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University, 2017.  Title: Insiders as forecasters - A study on how information value from insider trading can affect the presence of asymmetric information.  Introduction: Previous studies concerning insider trading have confirmed that insiders generate an abnormal return and that insider trading creates a market reaction. A market reaction after insider trading indicates that private information becomes public, but it can also be interpreted as a measurement of asymmetric information. Analysts has an important role in order to reduce the amount of asymmetric information. This study investigates whether there is a relationship between insider trading and future short-term profitability. This study also investigates whether there is a relationship between insider trading and revision of analysts short-term profitability forecasts.  Purpose: This study aims to investigate the information value in insider trading and how information about insider transactions can be used by analysts to reduce the amount of asymmetric information.  Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. The theoretical foundation is based on the effective market hypothesis (EMH) and agency theory. We examines 29 429 observations of insider trading during a ten-year period between 2007-01-01 and 2016-12-31, in order to analyze the short-term information value provided by insider transaction.  Conclusions: The results of our study confirm that there is a positive relationship between insider purchases and future short-term profitability. However, a relationship between insider sales and future short-term profitability can not be confirmed. This result indicates that insider purchases add an information value to the market. Nevertheless, no relationship between insider trading and revision of analysts short term profitability forecast can be confirmed.

En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010).

<p>Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.</p><p>Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår.</p><p>Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra.</p><p>Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.</p>

<p><strong>Syfte:</strong></p><p>Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.</p><p> </p><p><strong>Teoretisk referensram:</strong></p><p>Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.</p><p> </p><p><strong>Empiri:</strong></p><p>Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.</p><p> </p><p><strong>Analys:</strong></p><p>Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong></p><p>På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.</p>

<p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt. </p><p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.</p>

<p>Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.</p>

Bakgrund: Utvecklingsländernas obligationsmarknad har under de senaste fem åren genererat en avkastning i nivå med aktier. Detta faktum kombinerat bristen på tidigare forskning inom detta område har gjort det intressant att undersöka utvecklingsländernas obligationsmarknad närmare. Syfte: Syftet är att analysera effektiviteten på utvecklingsländernas obligationsmarknad. Genomförande: Med hjälp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om någon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jämfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest på 5 % görs för att utreda om avkastningen är skild från 0. Resultat: Ingen av de undersökta fonderna har givit någon avkastning signifikant skild från noll enligt informationskvoten. Dock har INVESCOs fond genererat signifikant underavkastning enligt Treynorkvoten.

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.  Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.