The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.

Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång.

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders’ are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders’ still have the ability to earn abnormal returns. The difference in insiders’ ability to earn abnormal returns is believed to be because of that the countries are from different legal families, which in turn influence the market conditions where the insider trading occurs. The purpose is to examine whether legal insider trading generates abnormal return relative to index and analyze whether there are differences between the studied countries and what the differences may be due. Method: The study takes ledge in previous research using a quantitative method where 90 sorted companies in Sweden, Germany and the U.S. are used to gather insider transactions between 2006 and 2012. The data is then analyzed with statistical methods to find answers to the purpose of the study. The results shows that insiders have abnormal return for both the buy and sell transactions, which prove that there is an information gap between insiders and external stakeholders. The legal origin may have an effect on the relationship when it is linked to insiders’ abnormal return through ownership concentration and accounting quality, which in turn affects insiders’ ability to generate abnormal returns. The insiders’ position has also shown to have an impact on the abnormal returns, but is not completely consistent with the theory of information hierarchy. / Det sker varje dag stora mängder av transaktioner av personer med skilda bakgrunder. Insiders är en del av dem och anses ha insyn i företag som inte är tillgänglig för utomstående. Detta påverkar förutsättningarna för marknadens aktörer vid aktiehandel där enskilda aktörer regelbundet kan tjäna på bekostnaden av andra. Sverige, Tyskland och USA utvecklar kontinuerligt regleringen för insiderhandeln men tidigare forskning visar, trots harmonisering i lagstiftningen, på skillnader mellan länderna. Detta antas bero på att länderna härstammar från olika legala familjer, vilket påverkar förutsättningarna på ländernas respektive marknader, och därför påverkar insiders förmåga till att skapa överavkastning.  Syfte är att undersöka om laglig insiderhandel genererar överavkastning jämfört med index och analysera om det finns skillnader mellan de undersökta länderna och vad skillnaderna kan bero på. Studien tar avsats i tidigare forskning och använder en kvantitativ metod där 90 utsorterade bolag i Sverige, Tyskland och USA används för att inhämta insidertransaktioner mellan 2006 och 2012. Materialet analyseras sedan med hjälp av statistiska verktyg för att få svar på arbetes syfte. Resultatet är att insiders har överavkastning för både köp och säljtransaktioner och bevisar att det finns ett informationsgap mellan insiders och utomstående intressenter. Det legala ursprunget kan ha en påverkan på förhållandet då det kopplas till insiders överavkastning genom ägarkoncentrationen och redovisningskvalitén som i sin tur påverkar insiderns förmåga till att skapa överavkastning. Insiderns position visas också ha en påverkan på överavkastningen där en högre position ger högre överavkastning, vilket går i linje med informationshierarkin.

Inledning: När ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat välja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot på marknaden på ett negativt sätt. Resultatet blir ofta en nedgång i aktiekursen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en offentlig tillkännagivande om en kommande nyemission påverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns några skillnader beroende på marknadens konjunktur samt branschtillhörighet. Metod: Då vi mäter en specificerad händelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan är av sekundär natur och har under arbetets gång samlats in systematiskt. Utöver det har de tillkännagivanden om nyemissioner som ingår i uppsatsen skett under perioden 2006-01-01 – 2011-03-31. Resultat: Av de 30 annonseringarna om nyemission som inkluderades i studien inträffade åtta av dessa innan lågkonjunkturen. Sammanlagt uppvisade 18 av de 30 tillkännagivande om nyemissionerna en negativ CAAR på händelsedagen, medan 11 visade på en positiv sådan. Utöver det var det endast en nyemission som uppvisade en oförändrad CAAR under T0.

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad är effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet är att så inte är fallet. En ökning av det diskonterade värdet av föreningens kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero på budgetrestriktioner, särskilt som ineffektiviteten är större på marknaden för små bostäder där förstagångsköpare kan tänkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser på marknaden. Prisstatistik och uttalanden under våren 2011 indikerar att det har skett en inbromsning på Stockholms bostadsmarknad sedan ränteläget börjat normaliseras.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer. Ett viktigt delsyfte är även att undersöka om det studerade investeringsbeteendet kan anses vara rationellt ur ett finansteoretiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen har en fallstudielik ansats och är av kvalitativ karaktär. Studien baseras på en omfattande litteraturstudie samt djupgående intervjuer med tio förvaltare av svenska aktiefonder. Resultat: Studien visar att påtagligheten hos de undersökta psykologiska faktorerna ändras med marknadssituationen. Förvaltaren tar hänsyn till detta genom att vikta analysverktygen och därmed också de olika stegen i investeringsprocessen olika beroende på marknadssituation. Vi har dessutom funnit stöd för ett oavsiktligt och delvis rationellt flockbeteende mellan förvaltarna som på aktiemarknaden kan framstå som en anomali. I investeringsprocessen är fundamental analys viktig för förvaltaren vilket höjer graden av rationalitet i investeringsbeslutet. De psykologiska faktorer som vi i studien funnit stöd för försvagar däremot graden av rationaliteten i investeringsprocessen.

<p>Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.</p><p>Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.</p><p>Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.</p><p>Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden. Detta indikerar att de svenska företagen betalar för en tjänst som aktiemarknaden inte värdesätter.</p>

Ett börsnoterat företag som inte förväntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnå tidigare förväntningar kan gå ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror på. Studiens metod har en kvantitativ ansats där en eventstudie använts för att kartlägga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande på företag noterade på Stockholmsbörsen under åren 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och påverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression. Studiens förväntningar är att en signifikant skillnad i abnormal avkastning kan urskiljas i samband med effekten av en vinstvarning. Undersökningens resultat finner att en abnormal avkastning påträffats redan i samband med dagen för en vinstvarning, likaså under eventperioden före vinstvarningen, men inte med någon släpande påföljd. Resultatet visar även att företagets storlek, informationen i vinstvarningen och veckodagen för vinstvarningsutgivandet delvis förklarar reaktionen.

Denna studie undersöker om en investeringsstrategi baserad på direktavkastning ger en positiv avvikelseavkastning på Stockholmsbörsen under perioden 2006–2015. Likaviktade portföljer bestående av 20 aktier med hög direktavkastning bildas i början av varje kalenderår och hålls tills årsskiftet. Strategin tillåter, till skillnad från en stor del av den tidigare forskningen på området, små bolag att ingå i portföljerna. Detta då det finns studier som visar att överreaktionshypotesen är mer signifikant hos mindre bolag. Strategin riskjusteras med Fama och Frenchs trefaktormodell och ger en positiv avvikelseavkastning över hela studieperioden på 5 procents signifikansnivå. Dock är det stor skillnad från år till år för strategin. År 2007 och 2008 ger en signifikant negativ avvikelsekastning medan 2009, 2010 och 2015 ger en signifikant positiv avvikelseavkastning. År 2009 är det mest extrema året, som med en positiv avvikelseavkastning på 67,99 procent bidrar till en stor del av totalavkastningen för strategin. Våra resultat ger stöd åt överreaktionshypotesen och talar således emot den effektiva marknadshypotesen, men några säkra slutsatser kan inte dras på grund av den stora variationen i avkastningen mellan åren samt den korta mätperioden.