Det finns få studier där kombinationer av nyckeltal används för att indentifiera undervärderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt direktavkastning för att ta reda på hur värdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas även hänsyn till. Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstäckning. Resultaten blev att värdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. Värdeinvesteringar avkastade i genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i genomsnitt. Vi undrar om det är värt att ta hänsyn till risken vid värdeinvesteringar över så lång tidsperiod. 100 000 kronor investerade 1980 blev till 147 miljoner kronor år 2010 för värdeinvesteringar, mot index som blev till 30 miljoner. Slutsatsen är att värdeinvesteringar överavkastade index under perioden, även om det inte blev statistiskt signifikant. Det är upp till den enskilde investeraren om denne vill förlita sig på de statistiska testerna eller se till den rena jämförelsen med index.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen. Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag. Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte. Undersökningen har visat att små bolag har en högre volatilitet än stora bolag. Frivilliga avgångar påverkades mindre och höll aktiekursen på en positiv nivå jämfört med de ofrivilliga avgångarna. De företag som redovisat bra finansiellt resultat året före vd-byte sjönk mer vid publiceringen av vd-byte än de som redovisat dåligt finansiellt resultat.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma.  Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010.  Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt. Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten. Med hjälp av regressionsanalys har vi sett att signifikant säsongvariation förekommer. Koefficienten för januari har högst värde som kan tyda på att under januari åstadkoms högst avkastning. Med andra ord har det gått att påvisa en januarieffekt hos små företag. Vi fick dock inga tecken på att julieffekten har existerat. / Investments in stocks are becoming more widespread. High return is a priority and investors aim at earning higher return than share price index. The main assumption in finance is the one that assumes that the market is efficient. The theory that postulates market efficiency is the efficient market hypothesis. If markets indeed are efficient it should not be possible to beat the share price index and anomalies would not exist. The aim of this study is to investigate whether the Swedish stock market has shown signs of anomalies during the period of 2000-2010. The anomalies that will be examined are the January effect, the P/E ration and the July effect. The study is based on a deductive research process as it attempts to test already existing theories accuracy through empirical observations. The authors have used a quantitative approach testing and analyzing the underlying data in this study. The study did not find any statistically significant results regarding the existence of an anomaly related to the P/E ratio. The authors have been able to establish the existence of the January effect through a regression analysis. The January effect was present in small firms. There were no traces of a July effect.

En eventstudie har genomförts för att undersöka om det förekommer positiv onormal avkastning efter genomförda aktieåterköp på Nasdaq OMX Stockholm på kort respektive lång sikt, samt om branschtillhörighet påverkar utfallet på kort sikt. Urvalet bestod av genomförda aktieåterköp mellan åren 2004-2013 inom branscherna finans och industri. Resultaten från studien visade att det förekommer positiv onormal avkastning efter aktieåterköp på kort sikt med en statistisk signifikans på 5 %. Då marknaden reagerade utan fördröjning på kort sikt och tog hänsyn till den nya informationen tolkades det som att Stockholmsbörsen reagerade effektivt på händelsen. På lång sikt förekommer det inte en positiv onormal avkastning. Vidare visade studiens resultat att det även förekommer en viss skillnad i onormal avkastning mellan branscherna finans och industri på kort sikt där finansbranschen gav en högre onormal avkastning.

<p>Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.</p><p>Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.</p><p>Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.</p><p>Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance. Vidare såg övervägande delen av intervjurespondenterna ett ökat tryck från allmänheten på företagen att ta ett större socialt och miljömässigt ansvar, dock har CSR-frågorna fortfarande mycket lite betydelse för merparten av investerarna. Trots att eventstudien inte visar på en synbar effekt på kapitalmarknaden tror samtliga intervjurespondenter att företagen tjänar på att agera etiskt och miljömässigt korrekt.</p><p>Slutsats: Författarna drar bland annat slutsatser om att händelser kopplade till CSR generellt sett inte har någon synbar effekt på företags marknadsvärden. En mindre effekt på företags marknadsvärde kan emellertid urskilja då händelsen är nära kopplad till företags kärnverksamhet. Vidare finns det endast ett marginellt intresse för CSR bland ägarna. Slutligen innebär utbredningen av aktivt ägande att de eventuella effekterna på börskurserna i ett tidigt stadium försvinner.</p> / <p>Title: Corporate Social Responsibility – how does it affect the capital market?</p><p>Background: Demands have been raised in recent years for companies to take on larger ethical and environmental responsibilities for their business activities. Corporate social responsibility (CSR) is the collective term for this accountability.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to establish whether companies’ efforts with corporate social responsibility have a visible effect on their market values, or whether it simply is a misuse of company resources and a creation of information that their shareholders ignore.</p><p>Theoretical Perspective: The authors give an account of the research within the subject of CSR and introduce the two theories that are used; the effective market hypothesis and the agent-principal relationship. In addition the authors shed some light on the concepts of ethic, moral and trust so that the reader can gain a deeper understanding of the concepts that permeates CSR.</p><p>Method: To be able to answer the essay’s purpose the authors choose to carry out a triangulation of methods consisting of a questionnaire sent out to fund managers, an event study on negative publicity regarding companies’ dealings in ethical and environmental issues, and finally five interviews with environmental- and ethical analysts.</p><p>Results: The results from the event study indicate that stock prices in general term do not react to information connected to CSR. In specific events, that weere closely connected to the companies’ core business activities, the authors could distinguish limited effects on the companies’ market values.</p><p>Empirical: The majority of the interview respondents saw an increased trend in active ownership in Sweden but the trend is far more apparent in the US. The active ownership has lead to fund managers and trustees moving from excluding companies towards influencing them towards improvements within CSR-issues and corporate governance. Furthermore the greater part of the interview respondents saw increased pressure from the general public upon the companies to take a greater social and environmental responsibility, however CSR-issues still have very little significance for the mainstream investor.</p><p>Conclusions: The authors conclude that in general events which are connected to CSR do not have a visible effect on companies’ market values. However, there are limited effects on companies’ market values in specific events, that are closely connected to the companies’ core business activities. Furthermore, there is only a minor interest for CSR amongst the owners. Finally, the spread of active ownership means that possible effects on stock prices disappear at an early stage.</p>

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

Internetbaserade investerarforum har blivit en allt viktigare källa till information för investerare. Forumen fungerar på så sätt att investerare med varierande kunskapsnivå delger sina funderingar och förhoppningar om företag och hur deras aktiers avkastning kan komma att se ut. Syftet med studien är att undersöka huruvida foruminläggsfrekvens och sentiment i foruminläggen kan indikera kommande förändringar i mindre bolags aktiers handelsrelaterade variabler. Totalt granskas elva bolags aktier och 40 055 foruminlägg. Sambanden mellan investerarforumen och aktiehandeln undersöks med en bivariat korrelationsanalys. Studien finner inte statistiskt signifikanta resultat för att sentimentnivå kan antyda aktiers kommande avkastning vilket styrker att aktiemarknadens effektivitet. Resultatet visar däremot att inläggsfrekvens korrelerar positivt med aktiers volatilitet, omsättning, volym och avslut.

När ett företag annonserar om en förändring av utdelning delges marknaden information som kan uppfattas som att företaget går bättre eller sämre än väntat. I samband med utdelningsannonseringen påverkas ofta det egna företagets aktiekurs beroende på hur marknaden förhåller sig till informationen. En annonsering av förändring i utdelning tenderar också att påverka konkurrerande företag inom samma bransch. Syftet med denna uppsats är att via en eventstudie undersöka om en annonsering av förändring i utdelning från ett Large Cap bolag resulterar i en abnormal avkastning hos konkurrenter i samma bransch. Studiens urval består av 84 bolag verksamma inom industrisektorn på Stockholmsbörsen under perioden 2011–2016. Resultaten är entydiga, ingen statistiskt signifikant abnormal avkastning kan uppmätas hos konkurrenter i branschen till följd av annonsering av utdelningsförändring.

Denna studies syfte är att undersöka om de tre kalenderanomalierna, högtidseffekten, januarieffekten och månadsskiftseffekten existerar på den svenska aktiemarknaden. Studien använder sig av data från SIXRX under perioden 1998–2017. Det framtagna resultatet för månadsskiftseffekten är signifikant och visar på att den existerar i Sverige. Resultatet finner likheter med flertalet tidigare studier på andra marknader. Dock tyder resultatet på att effekten infaller tidigare i Sverige än vad tidigare undersökningar kommit fram till på andra marknader. Januarieffekten tycks inte existerar i Sverige då resultatet inte är statistiskt signifikant. Även om resultatet inte är signifikant visar det att april snarare är den månad med högst genomsnittlig daglig avkastning. Resultatet för att högtidseffekten är närvarande är inte heller signifikant. Studien visar på att de två sistnämnda effekterna inte existerar på den svenska aktiemarknaden.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Företagsförvärv</p><p>Seminariedatum: 2009-07-03</p><p>Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS</p><p>Författare: Jesper Bäckmark Filipsson </p><p> André Henryson </p><p>Handledare: Bengt Kjellgren</p><p>Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.</p><p>Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.</p><p>Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. </p><p>Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.</p>