Hydrogen can be produced by solar power driven electrolysis and then be long-termed stored until an electrical demand emerge. Therefore, hydrogen energy storage have the potential to solve the issues with seasonal energy mismatch that generally occur in buildings with solar production. The process is done without any emissions, since the input and output are electricity from renewable resources, water, oxygen and heat. In this master thesis the purpose is to evaluate how a hydrogen energy storage can be used in a commercial building in order to reduce its grid power peaks. This is investigated by creating a model which simulates a hydrogen system, combined with a battery, in a grid-connected building in Uppsala. The model dimensions the system components by using six different operation strategies. The potential of using hydrogen storage in a commercial building is evaluated with respect to its energetic and economic feasibility. The result indicates that the building’s grid power peaks can be reduced by integrating a hydrogen system, and thereby savings in terms of electricity and heat are achieved. However, the net present value is negative for all operation strategies, which means that the investment is non-profitable. By varying several factors in a sensitivity analysis, it is discovered that the investment cost must be reduced in combination with a higher monthly power fee in order to make the investment profitable. There are, however, other values that can motivate an investment in a hydrogen system. An energy storage increases the flexibility in a building and also makes the building more robust towards power outages and high electricity prices. These qualities might be more desirable in a future electrical power system with more intermittent power production.

This study has explored the potential for lowering the subscripted power of 25 MW for one of the connection points between the local power grid and its overhead power grid for a local grid owner. The potential for doing so through hard, direct load control of electrical domestic heating and domestic water heating for detached houses with a fuse size of 16-25 A is evaluated for 12 different scenarios. The scenarios are found by combining a customer participation of 25, 50, 75 and 100 percent with a maximum allowed duration for load control of two, three and four hours respectively. A function describing the need for electrical power for domestic heating as dependent of the outdoor temperature is developed and combined with a model that is used for simulating hot water usage and a model that describes the power demand of a domestic water heater. Furthermore, a control function is incorporated to ensure that households are not subjected to load control for a longer period than allowed and that all households bear the same burden in this respect.  The results show that a power of 1,0-4,1 MWh/h can be redistributed, but that the potential is heavily limited by the returning load that occurs. Due to the long duration of the critical peaks that are being redistributed, up to 5-10 hours, returning load occurs even though load control has not yet been finalized. The returning load leads to a bigger amount of power having to be redistributed and therefore limits the potential for the new subscripted power that can be achieved. Furthermore, the maximum aggregated power for the investigated year amounts to 25,9 MW. Still, a new subscripted power of 21,8–24,9 MW is theoretically deemed to be achievable. The most likely outcome however is thought to be a lowering of the subscripted power to at least 23,4–24,4 MW, having taken the composition of type of heating systems as well as the most likely customer participation into account.

No description available.

Elnätet dimensioneras för att klara årets största effekttoppar. Det är viktigt att överväga sammanlagringen mellan flera kunder, eftersom individuella kunders effekttoppar skulle ge felaktiga uppskattningar av nätstationens högsta förbrukning. Idag finns det timinformation om varje nätstations förbrukning, vilket inte fanns tidigare. Tidigare uppskattades storleken på effekttoppar i nätstationen från den årliga förbrukningen för uppkopplade kunder enligt den så kallade Velanders formel. För att utvärdera denna uppskattning av toppeffekten jämfördes nätstationens och underliggande kunders timförbrukning med de effekter som beräknats med denna formel. Resultatet av jämförelsen visade att formeln i vissa stationer överskattade eller underkastade storleken på den förväntade toppeffekten. Det förändrade energi-till-effektförhållandet på grund av laddning av en elbil gör att nya Velanderkonstanter behöver tas fram för hushåll med elbilsladdare. För att kunna göra dettaär det även viktigt att elnätsföretagen får information om montering av laddboxar och dess maximala laddeffekt. Historisk har elnätet ofta överdimensionerats, till stor del på grund av osäkerheten om förväntad förbrukningen och den ofta relativt låga kostnadsökningen medatt välja en grövre kabel i samband med utbyggnad av elnätet. Med elektrifieringen av fordonsflottan och produktionen av el med solceller hos konsumenter ökar belastningen på lågspänningsnäten och inmatning kan förekomma till nätstationer. Genom förbättrad mätning i nätstationer kan skillnaden mellan verkliga toppeffekten och dimensionerad maximal effekt minskas. Detta i sin tur kan minska behovet av nyinvestering i nätet för att klara energiomställningen.

Följande studie är ett examensarbete utfört vid Kungliga Tekniska Högskolan våren 2021 på Uppdrag av ett energiföretag. Studien syftar till att undersöka och jämföra effekttoppar i två olika fastigheter samt studera hur en reducering av effekttopparna påverkar den årliga elkostnaden för fastighetsägaren. Rapporten ämnar även att översiktligt undersöka om batteridrift skulle kunna vara en möjlig lösningsmetod för att möjliggöra denna reducering. Medvetenheten kring nutidens miljöproblem har resulterat i att allt fler efterfrågar hållbara energilösningar till sina fastigheter. Många siffror indikerar att elpriset i framtiden kommer att öka samtidigt som konsumtionen av el även förutspås öka. Ett av de största problemen med dagens elkonsumtion är att den inte är jämnt fördelad och att det därför bildas effekttoppar de tider på dygnet då fastigheterna konsumerar som mest elektricitet. Det leder till högre priser och eftersom många befintliga elabonnemangen idag baserar sina priser på när fastigheter konsumerar som mest, har många elnätsbolag en så kallad månadseffektavgift. Detta innebär att en stor del av den fasta elkostnaden baseras enbart på det högst uppmätta värdet för innevarande månad. För att undersöka hur mycket en reducering av effekttopparna påverkar den årliga elkostnaden skapades Exceldokument där två olika fastigheters elförbrukning och abonnemangskostnader fördes in. Studien visade att effekttoppar kan reduceras med rätt teknik, men en djupare analys behöver göras för hur den tekniska lösningen ska se ut. En djupare analys behöver göras för att ta reda på vilken dimensionering av batterier som är lämplig och troligtvis skulle den verkliga återbetalningstiden vara mycket kortare då de största besparingarna kan göras inom andra områden som till exempel frekvensreglering och effektförsäljning. Olika scenariosimuleringar i exceldokumentet visade att en reduktion av effekttopparna med 50% kan minska den årliga besparingen med upp till 10%. / The following study is a bachelor thesis carried out at the Royal Institute of Technology on behalf of an energy company who is based in Stockholm. The aim of the study is to investigate and compare power peaks in two different real estate properties. The report will also study how a reduction of the power peaks affects the annual electricity cost. Finally, the report intends to briefly examine if battery storage could be a possible solution to enable this reduction in costs. The growing awareness of today's environmental problems has resulted in a greater demand among real estate owners for sustainable energy solutions. Data indicates that both the price and the consumption of electricity will increase in the future. One of the biggest problems with today's electricity consumption is that it is not evenly distributed, and power peaks are formed when users consume the most electricity. These peaks causes electricity prices to rise and since many existing electricity subscriptions today base their prices on when properties consume the most, this means that consumers pay higher prices than necessary. To investigate how much a reduction in power peaks would affect the annual electricity cost, an Excel document was created in which the electricity consumption and subscription costs of two different properties were entered. The study shows that power peaks can be reduced with the right technology, but a more accurate analysis needs to be executed to find out how the technical solution should be designed. A key part of this solution is a more thorough analysis of the necessary dimensioning of batteries for the property, and it is likely that payback times suggested in this report could be even shorter given that even bigger savings can be made in areas other than those examined in this study, such as frequency control and power sales. Various scenario simulations in the Excel document showed that a reduction of the power peaks by 50 percent can reduce the annual savings by up to 10 percent.

The real estate sector in Sweden accounts for a significant share of energy consumption andgreenhouse gas emissions in society. The increased electrification, driven by factors such asdigitalization and the use of electric cars, further contributes to the industry's climate impact.However, there are opportunities for property owners to effectively manage electricityconsumption and reduce the negative climate impact. Managing power peaks, which occurduring periods of high electricity consumption, is crucial to reduce strain on the power gridand the use of fossil fuels. It is also a key factor in achieving international sustainability goalssuch as Agenda 2030 and the Paris Agreement. Reducing peak loads can also lead to lowerelectricity costs for buildings. The purpose of this study has been to investigate the challenges and opportunities for reducingpeak power demand at KTH Campus in Östermalm, Stockholm, and to examine theenvironmental and economic benefits that can be achieved through this. Using data providedby the real estate company Akademiska Hus, an overview of the overall electricity consumptionat KTH Campus was conducted. In addition, potential measures to reduce peak power demandand finding common incentives for tenants and property owners for implementing suchinvestments were investigated through a qualitative study. The results of the study show that there are measures that property owners can take to reducepower peaks. The suggested measures include both technical investments and influencing andchanging tenants' electricity consumption. The analysis of electricity usage for the study objectrevealed that the hour that primarily should be assessed is 12:00 PM, when the highest numberof power peaks occur. Additionally, potential measures such as upgrading ventilation systemsand optimising the use of laboratory fume hoods were identified to reduce electricityconsumption and, in turn, power peaks at KTH Campus. Improved data utilisation andtransparent knowledge sharing between tenants and property owners can be key tosuccessfully reducing power peaks. Challenges in implementing the proposed measuresinvolve changing tenants' behaviour and managing split incentives between the landlord andtenant. The focus of this study was to analyse existing data on power load distribution andcomprehend it through interviews with experts within the field. Another way of conducting asimilar type of study on how to reduce power peaks could be to develop different strategiesfor analysing data or gathering alternative data. / Den svenska fastighetssektorn står för en betydande andel av energiförbrukningen ochutsläppen av växthusgaser i samhället. Ökad elektrifiering, drivet av faktorer som digitaliseringoch användning av elbilar, bidrar ytterligare till branschens klimatpåverkan. Det finnsemellertid möjligheter för fastighetsägare att effektivt hantera elförbrukningen och minskaden negativa klimatpåverkan. Att hantera effekttoppar, som uppstår under perioder med högelförbrukning, är avgörande för att minska belastningen på elnätet och användningen avfossila bränslen. Det är också en viktig faktor för att uppnå internationella hållbarhetsmål somAgenda 2030 och Parisavtalet. Minskade effekttoppar kan även leda till lägre elkostnader förbyggnader. Syftet med denna studie har varit att undersöka utmaningar och möjligheter att minskaeffekttoppar i elförbrukningen på KTH Campus på Östermalm, Stockholm, och att undersökade miljömässiga och ekonomiska fördelarna som kan uppnås genom detta. Med hjälp av datafrån fastighetsbolaget Akademiska Hus genomfördes en kartläggning av den totalaelförbrukningen vid KTH Campus. Dessutom undersöktes potentiella åtgärder för att minskaeffekttoppar och att hitta gemensamma incitament för hyresgäster och fastighetsägare attimplementera sådana investeringar genom en kvalitativ studie. Resultaten av studien visar att det finns åtgärder som fastighetsägare kan vidta för att minskaeffekttopparna. De föreslagna åtgärderna inkluderar både tekniska investeringar och påverkansamt förändring av hyresgästers elförbrukning. Analysen av elförbrukningen för studieobjektetvisade att timmen som i huvudsak bör beaktas är kl. 12:00, då flest effekttoppar förekommer.Dessutom identifierades potentiella åtgärder som uppgradering av ventilationssystem ochoptimering av användningen av dragskåp i labb för att minska elförbrukningen och därmedäven effekttopparna vid KTH Campus. Förbättrad användning av data och transparentkunskapsdelning mellan hyresgäster och fastighetsägare är också potentiella lösningar för attfrämja investeringar i energieffektivitet. Utmaningar med att implementera de föreslagnaåtgärderna innefattar att ändra hyresgästers beteende och hantera delade incitament mellanfastighetsägare och hyresgäster. Fokus för denna studie var att analysera data över effektförbrukningen på KTH och skapaförståelse genom intervjuer med kunniga inom området. Ett annat sätt att genomföra enliknande studie om hur man minskar effekttoppar skulle kunna vara att utveckla olikastrategier för att analysera data eller samla alternativ data.

The purpose of this examination is to see how energy efficiency measures affect peak loads in multifamily buildings. In addition, how much of an energy share warm water has in peak loads. The Swedish building sector represents 40 % of all energy used. The thesis was restricted to multifamily buildings, which is dominated by district heating. The most common energy measures to save peak cost and reduce peak loads that are focus in this thesis work, e.g. changing windows, isolate walls and attics but also lowering indoor temperature. It was assumed in the thesis that the cost of peak loads will increase in the future and therefore the choice of energy efficiency measures is important. The calculations to determine the effectiveness of the energy measures where done by using hourly temperature data from the year 2014 in combination with, known investment costs for each energy measure. The only measures that went with profit over a 40-year period was the attics isolation and lower indoor temperature. The highest peak load savings in heating was the change of windows and wall isolation, but the investment cost was too high to gain a profit. The conclusion is that the best energy efficiency measures are attic isolation and lower indoor temperature because of its low investment cost and quick payback time, but also effective at lowering peak load by reducing the temperature difference between outdoor and indoor temperature in multifamily buildings. The analysis of warm water energy's share of the peak loads varied much between the 15 given multifamily buildings, where a base load and a peak load where compared. The result was between 10-50 % were the difference between the buildings warm water energy share off the peak loads. It where concluded that a standard value of 20 % would give much inaccuracy in determining the warm water share. It is therefore, suggested to use this method to determine the warm water share of the hourly peak load. / I detta arbete har syftet varit att hitta de vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna som görs idag i det svenska bostadsbeståndet. Energieffektiviseringsåtgärderna påverkar effekttoppar i flerbostadshus och har undersökts. Om det antas att energiprisstrukturen går mot en mer effektbaserad taxa kan åtgärderna få större påverkan på energipriset i framtiden. I arbetet har varmvattnets andel av timeffekttoppar undersökts, med stöd av energianvändningsdata från 15 anonymiserade flerbostadshus med fjärrvärme. Energianvändningen i bostadsbeståndet står för ca 40 % av Sveriges energianvändning. Det ställs då krav på de lågenergihus som byggs idag och vid renovering av hus att möta Sveriges som såväl EU 2020 målet att minska energianvändningen i bostäder genom att implementera energieffektiviseringsåtgärder. De vanligaste energieffektiviseringsåtgärderna i flerbostadshus har varit isolering av väggar och vind, installation av energiglas och frånluftssystem med värmeåtervinning. En sänkt inomhus temperatur har även medtagits. För fastighetsägare av flerbostadshus, där energianvändning för uppvärmning och varmvatten domineras av fjärrvärme är prisutvecklingen viktig. Om i framtiden ett antagande görs att el och fjärrvärmepriset övergår från en energibaserad taxa kr/kWh till en mer effektbaserad taxa kr/kW där kunden betalar för de högsta effekttopparna under ett år. I denna studie redovisas det när effekttoppar uppstår och vilka energieffektiviseringsåtgärder som påverkar effekttopparna i flerbostadshus. De högsta effekttopparna uppstår oftast under vinterårstiden då uppvärmningsbehovet är störst. I ett framtaget typbostadshus där de valda energiåtgärderna beräknades, det visade sig att energiglas minskar effektbehovet och effektpriset mest, därefter väggisolering med mineralull. Emellertid ger energiglas och väggisolerings åtgärderna ger förluster i lönsamhetsberäkningen. Det skiljer sig från tilläggsisolering med mineralull av vinden och sänkt inomhus temperatur som har en investerings vinst över en 40 års period. I beräkningarna användes temperaturdata från år 2012 både på typhuset innan och efter implementerad åtgärd.En viktig parameter vid minskning av uppvärmningsbehovet är U-värdet. Tilläggsisolering av vind samt sänkt temperatur är de åtgärder som rekommenderas då båda påverkar effektbehovet och ger en lönsam investering. Åtgärd vid fönster och väggar minskar dock uppvärmningsbehovet mest men ger en olönsam ekonomisk investering. Varmvattenandelen av den högsta timeffekttoppen över året togs fram genom att jämföra baslasten och effekttoppen under dagen då effektbehovet är som högst. Resultatet visade att varmvattenandelen av effekttoppen tycks variera mellan ca 10- 50 %. Varmvattenandelen av effekttoppen varierar stort och därför föreslås användningen av metoden i detta examensarbete istället för ett schablonvärde på 20 % vid undersökning av varmvattenandelen av timeffekttoppen.

Genom detta examensarbete utvärderas den ännu oprövade tekniken Vehicle-To-Building. Tekniken bygger kortfattat på att elbilar används som tillfällig energilagring, och tillåts stötta en fastighets elektriska system genom att både ta emot och leverera effekt på önskvärt sätt. Om tekniken tillämpas och styrs på ett bra sätt väntas fastighetens totala effektuttag från elnätet kunna formas på önskvärt sätt. Att tillämpa tekniken i kontorsfastigheter är av intresse då en högre framtida efterfrågan av laddningsplatser vid dem är att vänta. Denna höjda efterfrågan kan potentiellt sett skapa negativa effekter på fastighetens ellastprofil i form av ett höjt maximalt effektbehov och ett högre energibehov. Dessutom skulle en implementering av tekniken kunna skapa möjligheter till att utnyttja egenproducerad solel på ett bättre sätt genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion av elektricitet inom fastigheten. För att utvärdera potentialen utvecklades en styralgoritm genom examensarbetet. Styralgoritmen arbetar för att utjämna fastighetens effektuttag från elnätet, och på så sätt minska kostnader i form av elnätsavgift samtidigt som egenförbrukningen ökar. Vidare implementerades styralgoritmen i en matematisk modell för att tillämpas vid simuleringar av ett verkligt scenario. Resultaten från simuleringarna visar hur en implementering av tekniken kan minska den negativa påverkan ett utökat antal laddningsplatser annars skulle kunna ha. Genom att även inkludera en solcellsanläggning i systemkonfigurationen visar resultaten att V2B, tillsammans med en väl konstruerad styralgoritm, kan sänka fastighetens maximala effektbehov och totala energibehov från elnätet. En viktig slutsats som dras från arbetet är vikten av en väl formulerad och konstruerad styralgoritm. Den algoritm som utvecklades visar på svagheter i förutsägelser om framtida effektbehov, vilket vidare leder till en felaktig styrning av effektflödet till elbilarna. För att en framtida implementering av V2B, eller andra liknande system som hanterar laststyrning och energilagring, framgångsrikt ska kunna göra avsedd nytta behöver alltså effektflöden styras korrekt. I annat fall riskerar en verklig implementering generera dålig effekt trots en god potential. / Due to the rise in usage of electric vehicles and changedlegislation regarding charging locations, the demand for charginglocations will most likely rise at office properties in the future. This risen demand will potentially affect the load profile of the property negatively, with a higher power peek and higher energy demand. Investigation of different solutions to handle this problem is therefor of interest. In this thesis, a control algorithm was developed. The control algorithm was designed to flatten the electrical load profile of aproperty during office hours, by allowing a bidirectional power flow between the property and electric vehicles. This bidirectional power flow, accompanied with the possibility oftemporary energy storage, is what makes Vehicle-To-Building (V2B) an interesting choice of technology. The technology also provides a possibility to increase the self-consumption rate of photovoltaic electricity. To assess the potential of V2B, the developed control algorithm was incorporated in a model to simulate an implementation in areal office property. During the simulations the number of electric vehicles were altered as well as the size of a hypothetical photovoltaic plant in order to investigate different system configurations. The results show that the standalone usage of V2B is applicable to minimize the negative effects that a more conventional loading regime possibly could give rise to. Regarding a combination of photovoltaic electricity production and V2B, the results show that even an improved load profile can be achieved if the system configuration is carefully constructed. To use V2B inorder to increase self-consumption rate of photovoltaic electricity significant either the number of vehicles need to be high, or the self-consumption rate low before incorporation of V2B. The study also provides a conclusion regarding the development of a similar control algorithms. In order to attain desired results, the incorporated algorithm needs to be precise and carefully constructed. Otherwise the full potential of the technology might not be achieved.

District heating is today the most common way of providing a building with heat and hot water in Sweden. It is an environmentally friendly product mostly used with renewable fuel. However, at power peaks most companies use production units that are more expensive and worse for the environment and should therefore be avoided as much as possible. This can be done with a method called load management. When a power peak occurs, the heat supply to buildings connected to the district heating system can be temporarily reduced. The heat energy can later be returned when the heat demand is lower. Thanks to the heat inertia of the buildings, the indoor temperature will not fall within the time frame for the load management. Historical data has been analysed to identify when and why power peaks occur in the district heating network. Power peaks throughout the district heating network have proved difficult to identify. However, for individual consumers clear patterns of power peaks have emerged. These power peaks mainly occur because of large use of hot water but also because of the shifting outdoor temperature. In order to see how the production cost would differ from the actual outcome load management was applied for Gävle's district heating 2018. The load management was calculated manually by identifying the most expensive production unit on an hourly basis. If a cheaper production unit had the potential to deliver higher power the next hour, the production was moved to the cheaper production unit. The process was repeated for each hour during 2018. After carrying out load management for Gävle's district heating network, 1 457 MWh had been shifted to a cheaper production unit. This resulted in a financial saving of 1,0 % of the total production cost. The environmental savings showed a reduction from 6.1 to 5.9 g CO2eq /kWh a total of 197 tonne CO2eq. In the exact same way, a load management was performed for a scenario where Gävle and Sandviken's district heating network were connected. The gain for a load management with Sandviken will be considerably larger, a reduced production cost of 3.6 % is possible. The environmental savings showed a reduction from 8.4 to 7.8 CO2eq /kWh a total of 575 tonne CO2eq. For future efficient load management, buildings should be divided into different classes depending on the building's time constant. User patterns for the entire district heating network have proved difficult to detect. Artificial intelligence can be an option for short-term forecasting of the power output / Fjärrvärme är idag det vanligaste sättet att förse en bostad med värme och tappvarmvatten i Sverige. Fjärrvärmen är ofta en miljövänlig produkt som kan produceras av till exempel biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk eller spillvärme från industrier. Vid tillfälligt högt effektbehov, effekttoppar, använder sig merparten av bolagen av dyrare produktionsenheter med större miljöpåverkan. Dyrare produktionsenheter bör undvikas i största möjliga mån och i detta syfte används metoden laststyrning. Vid en effekttopp kan värmetillförseln till byggnader sänkas temporärt för att återföras några timmar senare när effektbehovet är lägre. Tack vare värmetrögheten i byggnaderna bör inomhustemperaturen inte sjunka inom tidsramen för laststyrning. Statistik från Gävles fjärrvärmanvändning på timbasis under 2018 har analyserats för att identifiera när och varför effekttoppar sker. Effekttoppar i hela fjärrvärmenätet har visat sig svåra att identifiera. På lokal nivå har däremot tydliga mönster för effekttoppar framkommit. Dessa effekttoppar beror till största del av tappvarmvattenanvändning men även förändringar i utomhustemperaturen. För att se hur produktion och last kunde skiljt sig från det verkliga utfallet tillämpades laststyrning för Gävles fjärrvärmeproduktion 2018. Laststyrningen beräknades manuellt genom att den dyraste produktionsenheten identifierades på timbasis. Om en billigare produktionsenhet hade potential att leverera högre effekt nästkommande timmar försköts produktionen. Därefter upprepades processen för varje timme under 2018. Efter utförd laststyrning för Gävles fjärrvärmenät hade ca 1 457 MWh förskjutits till en billigare produktionsenhet. Det gav en ekonomisk besparing på 1,0 % av Gävles totala produktionskostnad. Den miljömässiga besparingen visade på en sänkning från 6,1 till 5,9 [g CO2ekv /kWh] sammanlagt 197 ton CO2ekv. På samma sätt utfördes en laststyrning för ett scenario där Gävle och Sandvikens fjärrvärmenät sammankopplats. Vinsten för en laststyrning med Sandviken blev betydligt större med en minskad produktionskostnaden på 3,6 %. Den miljömässiga påverkan sjönk från 8,4 till 7,8 g CO2ekv /kWh sammanlagt 575 ton CO2ekv. För en framtida effektiv laststyrning bör byggnader delas in i olika klasser beroende på byggnadens tidskonstant. Användarmönster för hela fjärrvärmenätet har visat sig svårt att identifiera. Artificiell intelligens kan vara ett alternativ i framtiden för att prognostisera effektuttaget

Region Uppsala manages the buildings at the hospital area in Uppsala and has in recent years worked intensively with energy efficiency measures affecting the buildings, which have also yielded successful results. To continue Region Uppsala’s energy efficiency effort, Region Uppsala intends to install a local heating and cooling network for the hospital area. The intent of the local heating and cooling network is to enable the transfer of excess heat and cooling. Region Uppsala also plans to install a larger refrigerator (>1,000 kW cooling) that will provide the hospital area with cold and heat.  This project is divided into three major parts, the first part of which involves examining how much residual heat is used from the existing refrigerators in the hospital area today, and what difference the introduction of local heating and cooling networks could make regarding the use of residual heat. The second part of the project consists of investigating the impact a larger refrigerator with 4.4 MW of cooling capacity could have on the hospital area's need for district heating and district cooling. Both the difference in energy and power are investigated. The third and final part of the project consists of examining two different operating strategies for the larger refrigerator to expand its use rate. Then the dimensioning of the cooling capacity of the refrigerator is analysed for the different operating strategies.  The results of the project show that the introduction of a local heating and cooling network in the hospital area could contribute to the use of significantly more residual heat from today's existing refrigerators. Calculations show that the larger refrigerator could reduce the energy demand from both district heating and district cooling by 2,820 MWh and 7,050 MWh respectively, as well as reduce the subscribed power only from the district cooling by 3,830 kW. In addition, the analysis of the dimensioning of the larger cooling machine shows that the cooling capacity would be oversized to the cooling needs in the hospital area.