Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen. Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kan bli påverkad med rodnader eller sår. Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska ta ansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellan sjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver en utförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga eller lindra symtom på oral mucosit. Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård i bedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit. Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hur utbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Den tidpunkt då informationen gavs var viktig. Informationen behövde vara muntlig, skriftlig, individuell och utformad efter vilket kirurgiskt ingrepp som genomförts. Närstående hade en viktig roll vid utskrivningssamtalet. Patienterna saknade kunskap kring förväntad återhämtning, vilket ledde till osäkerhet i hemmet. Slutsats: De dagkirurgiska patienterna saknade information för att hantera sin egenvård i hemmet. De hade behövt mer individuell och detaljerad information, vilken skulle ha lämnats redan innan operationen. Undervisningen till dessa patienter kan troligen förbättras om vårdpersonalen har ett förhållningssätt som utgår från ett ”botten upp” perspektiv där patienternas aktivitet, deltagande och samarbete förstärks (empowerment). Detta förhållningssätt utgår från vad patienterna vill få hjälp med för att kunna uppnå sina mål att få makt över sin egenvård.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtemat En oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet. Resultatet visar att hjärtsvikt ger symtom och känslor som hindrar individen att vara den person individen var före insjuknandet. Tillståndet kräver anpassning till situationen för att främja en god livssituation och att åter finna mening med livet och hopp om framtiden. Sjuksköterskans främsta uppgift vid vård av individen med hjärtsvikt är, att utbilda individen så att anpassning till situationen kan ske. Detta kan göra att individen känner trygghet i sin livssituation. / Heart failure is a condition that increases in the society today. The condidtion affects a lot in the daily life which mostly depends up on symptoms and different demands that makes the every day life hard for the individual. The purpose was to describe the individuals’ experiences of living with heart failure. A literature review with a qualitative approach was usead as the method with 12 articles all together. The anatomy resulted in the main theme An unpredictable and failing bodywith the appurtenant themes A new situation of life, To experience security, Need to adapt to the new condition, and To find the meaning with life.The result shows that heart failure gives symptoms and feelings that narrow the individuals’ chances of being the same person as before the disease started. The condition claims adaption to the new situation to promote a good situation of life and to once again find the meaning of life and hope for the future. The nurse's task when caring these individuals is to educate them so readjusting will be able to befall, which will give the individual security in the new circumstances of life.

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner. Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test. Trettio patienter besvarade frågeformuläret (97 % response rate). Resultat: Sextiotre procent av deltagarna i denna studie fick både muntligt och skriftlig information angående egenvården. 60 % i undersökningsgruppen hade endast en grundskola/gymnasial utbildning och 40 % hade en högskola/universitets utbildning. Kunskapsmässigt skiljde sig inte grupperna åt. Diskussion: Tidigare studier har visat att egenvården inte alltid utförs optimalt bara för att patienten har en hög kunskap. Studiens kliniska implikationer är att patienter som följs upp på hjärtsviktsmottagningar har bra kunskap oavsett utbildningsnivå eller hur de fått informationen.' Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad i kunskap mellan de olika informationssätten och utbildningsnivåerna.

Diabetessjukdomar blir ett allt större problem i dagens samhälle och prevalensen förväntas öka ytterligare. Med sjukdomen följer risken för komplikationer vilka är vanligt förekommande hos diabetespatienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur omvårdnadsinterventioner kan inverka på patienters egenvård inriktat mot att minska risken för senkomplikationer vid Diabetes Mellitus. Metoden som användes var en litteraturstudie. Artiklarna till studien söktes i databaserna CINAHL och PubMed, varefter dessa genomgick en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultatet baserades på 11 kvantitativa studier och presenterades i fyra kategorier varav en har tre underkategorier. Dessa kategorier representerade olika egenvårdsaspekter med betydelse för utvecklingen av senkomplikationer som påverkades av omvårdnadsinterventioner som fokuserade på utbildning och stöd samt motiverande samtal. Kategorierna var ”Blodglukosnivå och egenkontroll av blodglukos”, ”Livsstilsrelaterade egenvårdsförändringar”, med underkategorierna ”Kost”, ”Motion” och ”Fotvård”, ”Följsamhet till läkemedelsbehandling” samt ”Självförtroende till att kunna förändras”. Interventionerna medförde framför allt en positiv förändring i deltagarnas utförande av egenvård. Slutsatsen som drogs utifrån litteraturstudiens resultat var att utbildningsinterventioner och motiverande samtal som var utformade utifrån patienternas individuella behov kan hjälpa patienter att klara av egenvården i vardagen och långsiktigt minska risken för komplikationer.

Abstract Background: Hypertension is considered a common disease and can be a contributing cause of cardiovascular diseases such as heart failure, atherosclerosis, coronary heart disease and stroke. With the help of a nurse, people can strengthen their knowledge of health and ill health to manage their self-care, such as diet, exercise and in some cases medication. It is also important for people living with hypertension to get thorough information about the disease. Therefore, it is relevant to gain a deeper knowledge of people's experiences of living with hypertension and what it is like to change their lifestyle. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experience of living with hypertension. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles. The literature searches were performed on the PubMed and Cinahl databases. The articles have been reviewed and compiled in tables and all articles had a qualitative approach. Main results: The results showed that the people experienced a lack of information about their illness. The people were aware of the sequelae, however most people have the attitude that it will not happen to me, a denial. The people were in need of a lifestyle change and to get information about their illness. Everyday exercise was an important part of people's lifestyle changes. It was stressful for the people to change their lifestyle, but also personal finances, cultural background and the high pace in society could be described as other stressors. Conclusion: Support and information from the caregiver is important for the people to get the optimal understanding as possible about their illness and to reduce stress and anxiety about their situation. Keywords: Self-care, hypertension and experiences.

Bakgrund: Distansmonitorering möjliggör fjärrutbyte av medicinska data mellan patienter och vårdpersonal vilket kan öka patientens tillgång till vård och ge effektiv sjukvård på distans. Det kan skapa goda förutsättningar vid upprätthållande av egenvård genom att patienten blir en aktiv deltagare i hanteringen av sin sjukdom, vilket är en väsentlig del för compliance. Syfte: Att beskriva på vilket sätt distansmonitorering kan påverka patientens compliance. Metod: En integrativ litteraturstudie. Databassökningar efter relevanta artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 artiklar. Artiklarna är granskade utifrån SBU:s granskningsmallar. Analysen har skett enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Tekniken står inför utmaningar där patienten har ett högre förtroende för det fysiska mötet med vårdpersonalen. För att patienten ska använda sig av distansmonitorering är det viktigt att tekniken är enkel och bekväm att använda. Distansmonitorering gör informationen mer lättillgänglig och ökar patientens kunskap och medvetenhet om sitt hälsotillstånd, vilket bidrar till bättre compliance. Patientens grad av drivkraft för följsamhet ökar med distansmonitorering och möjligheten till egenvård förbättras och leder till en personlig utveckling.  Slutsats: Distansmonitorering ökar patientens kunskap om sin sjukdom och behandlingsrekommendationer vilket ger en större medvetenhet kring hälsotillståndet och ökar compliance. Huvudsakliga faktorer som påverkar compliance är att distansmonitoreringen är användarvänlig och personcentrerad.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. Orsakerna till diabetes kan relateras till livsstil. En litteraturöversikt gjordes där elva artiklar med kvalitativ design granskades och analyserades. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. I resultatet framkom fyra kategorier: att känna rädsla inför framtiden, känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2, vikten av att ha tillräcklig kunskap och att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor. I de olika kategorierna beskrevs upplevelser av att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 som en kamp mellan liv och död och som att de befann sig på en väg utan återvändo. När en person diagnostiserats med diabetes måste en rad livsstilsförändringar ske, bland annat så krävdes ofta förändringar av kost- och motionsvanor. Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap om deras sjukdom, vilket tillsammans med livsstilsförändringarna genererade i en känsla av ensamhet. Slutsatsen är att om information ges utifrån personens behov skulle egenvården förbättras och ge en känsla av förståelse och välmående.

This study is based on eight interviews with six people. What these people have in common is that their illnesses are not verifiable from a normal medical perspective. The overall purpose of this study is to generally investigate the importance of music in everyday medical contexts, and specifically study how people with illness relate to their bodies, both in the encounter with standard medical care and with the use of music. The primary philosophical inspiration comes from Maurice Merleau-Ponty, while the theory owes much to phenomenology. The descriptions of subjects’ interaction with the healthcare system is also analysed from the perspective of discourse theory. The study shows that music ought to be understood holistically; a complex interplay between subject, object and context. When patients are treated in the established healthcare, they must consciously adjust their body with makeup, clothing, tone of voice, and gesture in order to be trusted. This leads to the embodiment of the idea of disease, which makes them feel even worse. The study also shows how music, when it’s chosen and enjoyed can actualize our healthy aspects. The use of music as self-treatment cultivates health-promoting habits which expand our worlds, and can thereby mitigate the illness we experience / <p>Daniel Gabrielsson</p><p>daniel@varia.nu</p><p>0702884547</p>

Bakgrund och problemformulering: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Att som ungdom drabbas av denna sjukdom under tonårsperioden utsätter ungdomen för stora utmaningar. Den första tiden inriktas fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. Hälso- och sjukvårdspersonalen samt närstående utgör en stor del i hanteringen av sjukdomen och i ungdomens utveckling. Sjuksköterskans ansvar i mötet med ungdomarna är att tolka deras upplevelser och de behov som livet med sjukdomen för med sig. Syfte:  Att   beskriva  ungdomars   upplevelse   av   att   leva   med   diabetes   typ   1. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Totalt valdes 16 kvalitativa artiklar ut för analysering. Efter granskningen av artiklarna analyserades dessa och resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Ungdomarna beskriver att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom samt att den första tiden efter diagnostiseringen är tuff. Den första tiden beskrivs som en balansgång, det gäller att finna balansen i vardagen på nytt igen men att stödet från omgivningen är till stor hjälp. Ungdomarna beskriver att ännu en central del under ungdomsperioden, är att bli självständiga i behandlingen av diabetes. De menar också att under denna period är stödet från sjukvården och närstående extra betydelsefullt. Diskussion: I metoddiskussionen  hanteras  valet  av metod och  dess inverkan  på resultatet. Resultatdiskussionen beskriver tongivande fynd från resultatet som självständighet, upplevelse av balans samt vårdens stödjande roll.