With the motivation to mitigate the effects caused by one of humankind’s biggest challenges, climate change, the purpose of this minor field study was to examine the prospects of renewable energy technologies as part of a larger ambition to offer clean and affordable energy for all, in line with United Nations Sustainable Development Goals. The study was conducted for El Alamein in Egypt, a city under construction that will house four million residents. By combining a field study and an interview with literature search, the information needed for an energy system model was gathered. The modelling system OSeMOSYS was thereafter used to calculate the most cost-efficient electricity mix for the model period of 2020 to 2040, based on different scenarios and technologies. The total discounted cost and amount of emissions were thereafter compared between the scenarios, and the most cost-efficient scenario at reducing emissions was identified. Of the scenarios that were compared to the reference case, the one where 50 % of the electricity was produced from renewables in 2040 proved to be the most cost-efficient option. In addition, this scenario was also the most cost efficient at reducing emissions by a large margin. Regarding the renewable technologies, solar photovoltaics, which represented a majority of the renewable electricity production, was evidently the most cost-efficient technology as well as the one with the highest potential for future implementation, followed by onshore wind power. Moreover, concentrating solar power and waste to energy were proven to have a lower potential. The conclusions drawn were that the city of El Alamein could get a substantial part of its electricity from renewables and that solar PV was the best technology for that purpose. The final conclusion was that there might exist great potential for renewable energy in Egypt. / Med ambitionen att försöka lindra konsekvenserna av vad som idag är en av människans största utmaningar, klimatförändringen, är syftet med denna minor field study att utvärdera förutsättningarna för förnyelsebara energitekniker i Egypten. Detta ligger i linje med en större ambition att erbjuda ren och prisvärd energi i enlighet med de globala hållbarhetsmålen. Fältstudien utfördes i Egypten och omfattade en ny stad under konstruktion, El Alamein, som förväntas hushålla fyra miljoner invånare. En fältstudie och tillhörande intervju kombinerades med en litteraturundersökning för att erhålla nödvändig information som sedan användes i modelleringen av energisystemet. Modelleringsverktyget OSeMOSYS användes för att erhålla den mest kostnadseffektiva energimixen för åren 2020 till 2040, baserat på ett flertal olika scenarier och tekniker. Den totala diskonterade kostnaden samt mängden utsläpp jämfördes mellan de olika scenarierna, och det mest kostnadseffektiva scenariot för att minska utsläpp identifierades. Av de scenarier som jämfördes med referensfallet, så var scenariot där förnyelsebara energitekniker stod för 50 % av elproduktionen år 2040 den mest kostnadseffektiva energimixen för att tillfredsställa behovet samt för att minska mängden utsläpp. Av de förnyelsebara energiteknikerna så visade sig solceller, som stod för en majoritet av den förnyelsebara produktionen, vara den mest kostnadseffektiva tekniken då den i samtliga förnyelsebara scenarier prioriterades av modellen. Därmed visade sig den vara den tekniken med högst potential för framtida implementationer, följt av landbaserad vindkraft. Koncentrerad solkraft i form av soltorn visade sig inte vara kostnadseffektiv då den inte bidrog till produktionen i något scenario. Avfallsförbränningen, som bidrog minimalt till energimixen, saknade tillgång till den mängd bränsle som hade krävts för att den skulle kunnat stå för en större andel av produktionen. Därmed konstaterades det att båda dessa teknologier hade en låg potential för framtida implementationer. De slutsatser som drogs var att staden El Alamein kunde få en betydande del av sin elektricitet från förnyelsebara energikällor samt att solceller var mest lämpad för det syftet då den var mest kostnadseffektiv. Utöver dessa så drogs slutsatsen att det kan finnas stor potential för förnyelsebar energi i Egypten.

Faience objects were first produced in Egypt in the pre-Dynastic era and were since then deeply connected with ancient Egyptian material culture and everyday life. Faience has been used for vessels, jewellery and for religious objects and the techniques and trends have evolved over time. There is a great amount of faience objects excavated from Naukratis making it a suitable location for this study. This study has used a catalogue with objects excavated in Naukratis to identify trends, Greek and Egyptian faience, and the market for faience in Naukratis. By first introducing the location of Naukratis in the Late Period, the study then provides an overview over faience production techniques both from Egypt and Naukratis. This was then applied to the objects to distinguish reoccurring features and potential cultural influence on the faience production and demand. The aim was to show the exchange of production techniques between Greek and Egyptian faience which can be exemplified by the Greek technique for polychromatic faience showing up in Egyptian faience objects with traditionally Egyptian motifs. The objects revealed a demand for handcrafted faience with Egyptian motifs of animals, fertility gods and a design for both suspension and as standing decoration. This supports later day findings that the city of Naukratis was a city not only dedicated to Greek citizens but had a mixed population. It also showed that while the origin of a faience object is difficult to determine, influences of technique can still be seen. / Fajansobjekt var först skapade i Egyptens fördynastiska tid och har sedan haft en stark samanhörighet med gammal Egyptens materialkultur och vardag. Fajans har använts till att tillverka krukor, smycken och religiösa objekt och teknikerna samt trender från Naukratis har utvecklats över tiden. Det finns en stor del fajansobjekt utgrävda från Naukratis, vilket gör staden en lämplig stad för denna studie. Studien har använt en katalog med objekt utgrävda i Naukratis för att kartlägga trender, grekisk och egyptisk fajans, och marknaden för fajans i Naukratis. Det var sedan applicerad på objekten för att utskilja återkommande egenskaper och möjliga kulturella inflytanden på fajansens produktion och efterfrågan. Syftet var att visa utbyte av produktionstekniker för flerfärgad fajans som uppkommer i egyptisk fajans med traditionellt egyptiska motiv. Objekten visade en efterfrågan för handgjord fajans med egyptiska motiv av djur, fertilitetsgudar och en design som passar både för stående dekorationsobjekt men som också kan hängas upp. Detta stödjer nya diskussioner om att Naukratis inte bara var en stad dedikerad till grekiska medborgare men att staden hade en blandad befolkning. Det visar också att medan fajansobjektens ursprung var svårt att hitta, så kunde inflytande av tekniker fortfarande urskiljas

This essay explores the divinatory practice of incubation in ancient Egypt during the Graeco-Roman period with a particular focus on the magical and religious significance of the practice. Two main sanctuaries, Abydos and Deir el-Bahari have been investigated with a focus on the gods Bes and Osiris in the former and Amenhotep and Imhotep in the latter. The study has mainly examined surviving epigraphy and the ritual and cultic elements of the sites in relation to physical space as a prerequisite for ritual incubation. In addition, this study has related Greek influences on the practice of incubation in Egypt as a potential source of origin but has also investigated indigenous Egyptian traditions both for questioning the origin of and placing the practice into context. / Denna uppsats undersöker den spådomspraktik så kallad inkubation i Antika Egypten under dess Grekisk-romerska period med ett särskilt fokus på den magiska och religiösa meningen med praktiken. Två primära helgedomar, nämligen Abydos och Deir el-Bahari, har undersökts med ett fokus på gudarna Bes och Osiris i den förra och Amenhotep samt Imhotep i den senare. Studien har främst undersökt kvarlevande epigrafik och den rituella och det kultiska elementet av platserna i relation till fysiskt utrymme som en föregångare för rituell inkubation. Dessutom har denna studie relaterat grekiska influenser på inkubation i Egypten som ett potentiellt ursprung men har även undersökt inhemsk egyptisk tradition både i frågan om dess härkomst och för att ställa praktiken i sin kontext.

This master thesis examines the Swedish part of the UN-operation after the October war, UNEF II, and how they portrait the local cultures and ethnic groups, both belligerent and the civilian population. The thesis uses two battalion newspapers. Sandpappret which was published ones a month between November 1973 and December 1979 and Ökenkuriren which was published semi-daily between November 27th 1978 and June 18th 1979. The thesis also uses two books written by participants of the operation, Eld upphör! By Hallqvist and Ökenvägen by Agrell. The thesis reaches the conclusion that both newspapers and books use a very orientalistic language and while positive comments do exist, like comments about the mysterious and wise orient, negative comments are more prevalent. This applies to both the belligerent and the civilian population. The books are more negative, and can be more negative, because they do not have a UN led editorial staff and the UN rules to think about. The arab culture is a lot more prevalent in the texts than the culture in Israel. The culture in Israel does not get the same orientalistic treatment as the arab culture. Time does not seem to affect the opinions shown neither does most big events. The only big event that seems to have a lasting effect on the written opinions are when the buffer zone was extended and a lot of bedouins suddenly found themselves in the Swedish part of the zone.

Butehamun was one of the most famous scribes involved in the building of the royal tombs of the Valley of the Kings, and a member of the most illustrious family of scribes there. Butehamun presided over the closure of the Valley and the workers’ village of Deir elMedina, and the move from building new tombs to the preserving and moving (some would say plundering) of the mummies left behind, marking the transition from the New Kingdom to the Third Intermediate Period, as Egypt splintered into what were essentially two realms. By studying the primary sources associated with Butehamun, including letters, reburial ‘dockets’, graffiti, the apparently unique decorations on Butehamun’s coffin, and the finds at his excavated house in Medinet Habu, this paper investigates what can be learned about Butehamun and the reburial project. Some of the sources seem to indicate he experienced some kind of religious crisis, which may have been brought on by feelings of guilt over his treatment of the royal mummies, two of whom were worshipped as gods in Deir el-Medina. / Butehamon var en av de mest kända av de skrivare som deltog i byggandet av de kungliga gravarna i Konungarnas dal. Han tillhörde en av de mest framstående skrivaresläkterna där. Butehamon övervakade stängningen av dalen och arbetarnas by Deir el-Medinah. Det var han som ansvarade för arbetet när man övergick från att bygga nya gravar till att flytta (vissa skulle säga plundra) de mumier som lämnades kvar till nya förvaringsplatser. Detta skede markerar övergången från det Nya Riket till den Tredje Mellanperioden, då Egypten sönderföll i två separata stater. Genom att studera de primära källor som rör Butehamon, bland annat brev, etiketter på mumier, graffiti, bilder och de högst ovanliga dekorationerna på Butehamons kista samt fynd från utgrävningarna av hans hus i Medinet Habu, undersöker denna uppsats vad man kan lära sig om Butehamon och projektet att flytta mumierna. Några av dessa källor tycks tyda på att han upplevde någon form av religiös kris, som kan ha utlösts av på skuldkänslor över hur han lät behandla de kungliga mumierna. Två av dessa kungligheter dyrkades som gudar i Deir el-Medinah och bilder på dem och delar av deras familj återfinns på Butehamons egen kista.

The Egyptian Revolution 2011 created a space and opportunity to forward important demands concerning different social and political issues, amongst these matters related to women's status and situations in the society. Feminist and women's rights proponents in Egypt conceptualize the aims of a feminist or women's rights agenda as (women's) human rights and citizen's rights, independence, freedom and choice, though such universal concepts are understood in accordance with particular cultural or individual contexts. Feminist struggles must be seen in the cultural and social environment in which they take place in order to be properly understood. Feminist struggles in Egypt takes place in an overarching religious context. Religion constitutes a source of legitimacy in the Egyptian society and feminist activists appropriate religious language to pose their political demands and to make them comprehensible at a local level. Feminist demands are generally brought forward strategically, in order to achieve acceptance and enhance cultural legitimacy. A patriarchal culture is perceived as the main obstacle to advance women's status and situations. For that reason, addressing and changing that patriarchal culture is seen as the main objective for feminist struggles. Individual agency is highlighted in this respect. The interest and responsibility of securing and forwarding women's rights is mainly perceived to lay in the hands of feminist activists and women's rights groups themselves. The Egyptian Revolution was an outcome of individual and collective agency. In the revolution, women may have enacted more of a public agency than an individual agency to realize their interests. During the revolution women transcended gender roles and exposed some images of women as stereotypes. The Egyptian Revolution broke a barrier of fear in the society and invoked in men and women a sense of dignity and rights. The post-revolutionary public and political discourse constituted a backlash for women's rights, but it may also have produced a renewed interest for feminist struggles and women's rights. After the revolution, the participation in the society may have increased and men and women might not be as easily intimidated as before.

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa? Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 – 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan). Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori. Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.

<p>Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. </p><p>Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.</p><p>Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.</p>

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning. Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin. Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

This paper aims to investigate the embalming process and the Balanites aegyptiaca from two pottery originated in ancient Egypt. The two objects were from Medelhavsmuseet in Stockholm. Samples were collected and analyzed with Fourier transform infrared spectrometry (FTIR) and Gas chromatography/mass spectrometry to identify which components the samples contained. The results show complex mixtures mainly consisting of resin origin from Pinaceae and the vegetable oils from the Balanites aegyptiaca.