This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman’s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context. The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women’s rights. A woman is first and foremost a mother and wife, according to the local culture as well as the religion. The respondents are very critical towards the Muslim Brotherhoods political agenda, and claim that “they”(the respondents repeatedly referred to the MB as “they” in the empiric material) turn to interpretations of the religion to receive legitimacy as religious role models. According to the respondents the woman has legal rights but the implementation and interpretation of the Islamic law is problematic. Some of the respondents accuse the current political Islamic regime for deliberate neglect in the educational sector, and calls for a reform in the religious schooling system as well as informing women of their legal rights. This thesis also analyses the tension between western human rights laws and a local community, where human rights discourse is associated with an imperialistic and colonial power.

<p>During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall.</p><p>Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten.</p><p>Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären.</p><p>Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister.</p><p>Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt.</p><p>Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem.</p><p>Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.</p>

No description available.

Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?

In Ancient Egypt, the concept of beauty is well-known and discussed by modern scholars. This concept is known from the old Egyptian language as ‘nfr’. In contrast to this, the term and concept of ancient Egyptian ugliness is neither understood nor analyzed. Since the Egyptians indeed had a perception of societal beauty, then logically, they would have had a perception of ugliness as well. This study aims to uncover the truth about the ugly and grotesque in ancient Egypt, questioning how this would have been expressed and manifested in Egyptian society. The research in this study is conducted through the hermeneutic method of comparison and analyzation, which of mostly is pictorial, however includes some textual evidence as well.

Grisen var en viktig del av kosten för delar av befolkningen i Egypten från den för-Dynastiska perioden och framåt. Trots omfattande benfynd är grisen sällan avbildad eller noterad i egyptisk ikonografi eller litteratur. Den här studien har som mål att beskriva varför grisen sällan var avbildad eller nedtecknad under den Dynastiska perioden från det Gamla Riket fram till det Nya Riket. Det finns flera teorier som beskriver varför grisen är sällan förekommande i bild och skrift från tidsperioden, främst ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa teorier beskrivs och analyseras i uppsatsen. Källorna består av tidigare forskning och utgrävningsrapporter: Fynden är i huvudsak gjorda i bosättningar för arbetarklassen. Ett fåtal egyptiska texter och avbildningar med relevans för grisar kommer också att analyseras. Fynd från bosättningar indikerar att grisen var en viktig källa till protein i de byar som dominerades av hantverkare och bönder. Teorier som bygger på att det fanns religiösa eller kulturella tabun mot grisen har knappast stöd av fynd eller andra ursprungliga källor. Istället indikerar frånvaron av grisen i tidens litteratur och andra avbildningar att den hade ett begränsat ekonomiskt värde för den styrande klassen. Det torde vara det huvudsakliga skälet till varför man inte ansåg grisen vara värdig eller relevant att avbilda.

No description available.

This study examines whether social media had an influence on the revolution in Egypt. Social media was an important tool for the revolution since the president Hosni Mubarak and the Egyptian regime strictly controls the media. However social media was not the determining factor for the revolution, the revolt evolved due to many underlying factors. Social media facilitated communication, made the mobilization effective and, spread information to the inhabitants and to the rest of the world. The authors are discussing this theme from the new institutionalism perspective, democracy- and revolutionary theories and based on six selected interview persons; activists, researchers and journalists.

Den här studiens syfte är att undersöka hur fyra svenska medier (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SR Ekot) rapporterat om revolutionen i Egypten under 2011 och början av 2012. I enlighet med postkoloniala teorier visar undersökningen hur reportagen bär spår av eurocentrism, alltså idén att så kallade västerländska normer är bättre än andra normer, i detta fall muslimska. Reportagen reproducerar även stereotypa uppfattningar av i synnerhet personer med anknytning till muslimska partier. Det framstår även som trovärdigt att dramaturgiska grepp förstärker behoven av dessa förenklingar. Under året förändrades tonläget i reportagen. Under första delen av revolutionen var inställningen till revolutionen och demonstranternas mål positiv. Senare under året var tonen mer negativ. I början beskrevs demonstranter och folk som en enhet, senare särskilde reportagen ofta muslimer och kristna. Trots att Egyptens befolkning till 90 procent består av muslimer så kom kristna oftare till tals än muslimer. Resultatet av denna undersökning visar på tendensen att det i den svenska medierapporteringen fanns förhoppningar att ”de” (Egyptens folk) skulle bli mer som ”vi”(européer). För att komma fram till detta resultat har arton gestaltande reportage studerats med kritisk diskursanalys enligt Roger Fowler. Reportagen är strategiskt valda från specifika perioder i anslutning till tre nyckelhändelser - revolutionens inledning, valet och årsdagen. Den teoretiska ramen formas av postkoloniala teorier om ”vi” och ”de andra” samt dramaturgi, framför allt användandet av polemik och retoriska grepp.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande. Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi från familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste. Jag tycker att den egyptiska mytologin lämpar sig väl för de undertonerna jag vill jobba med när jag skriver mina stycken samt inspirerar till de klangerna jag vill ha med i mina kompositioner. / <p>Bilaga: 1 partitur.</p>