Det finns stora skillnader i nivån av BNP per capita mellan länder som inte går att förklara med nuvarande teorier om konvergens, det vill säga att fattiga länder kommer att komma ifatt rika länder på lång sikt. I stället verkar skillnaderna i länders inkomstnivå bestå. Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, en del av skillnaden mellan BNP per capita i olika länder kan förklaras genom demokrati. Studien utgår huvudsakligen från två teorier, endogen tillväxtteori och moderniseringsteori. Som metod kommer multipel regressionsanalys av paneldata att användas med samtliga världens länder mellan 2010 och 2019. Sambandet söks för hela populationen men också uppdelat på världsdel, inkomstnivå och typ av regim. Studien visar att det finns ett positivt samband mellan demokrati och BNP per capita sett till hela populationen men i olika hög grad i urval baserat på världsdel, inkomstnivå och demokratiindex. Endast för gruppen höginkomstländer var sambandet negativt, men när auktoritära höginkomstländer uteslöts fanns ett positivt samband även för den gruppen. / There are big differences in the level of GDP per capita between countries, that cannot be explained by differences in the current capital stock levels or workforce according to theories on convergence. This study aims to examine if, and to what extent, a part of the difference in GDP can be explained by democracy. The study takes its theoretical frame of reference from endogenous growth theory and modernization theory. The method used is multiple regression analysis of panel data with all countries between 2010 and 2019. The regressions analysis is performed on the whole population as well as divided based on continents, income groups and type of regime. The study shows that there is a positive correlation between democracy and GDP per capita, but to different extents in the different samples. Only for high income countries where there a negative correlation, but that turned positive when authoritarian high-income countries were excluded from the sample.

Aging populations in Europe is a fact and it will affect everything from welfare systems and consumption patterns to the wealth of whole countries. The life expectancy has increased at the same time as the birth rate has decreased which has led to the population growth to cease in many countries. This means that a smaller workforce needs to uphold the nation’s production and provide for the part of the population not working. This study aims to examine the interconnection between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU. The question is answered by multiple regressions using panel data from 27 countries in the EU between the years 1960 to 2020. The results show that there is a negative correlation between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU and this result is possibly generalisable. An increase of one unit in the old age dependency ratio causes a decrease in the GDP growth by ca. 0,26-0,32 percentage points. This is an effect of economic significance that will have noticeable consequences for the economies within the EU in the foreseeable future. However, this effect is not statistically significant if time fixed effects are included in the model which makes the connection between the old age dependency ratio and GDP growth in the EU questionable. / Åldrande befolkningar i Europa är ett faktum och det påverkar allt från välfärdssystem och konsumtionsmönster till hela länders välstånd. Den förväntade livslängden ökar samtidigt som det föds färre barn och befolkningstillväxten har därmed avstannat i många länder. Det gör att ett allt mindre antal förvärvsarbetande måste upprätthålla landets produktion och försörja den del av befolkningen som inte arbetar. Denna studie syftar till att undersöka vilket samband som finns mellan äldreförsörjningskvoten och ekonomisk tillväxt i EU. Frågeställningen besvaras genom ett flertal regressioner som genomförs med paneldata över 27 stycken EU-länder från år 1960-2020. Resultaten visar att det finns ett negativt samband mellan äldreförsörjningskvoten och BNP-tillväxt i EU och att detta resultat antagligen också är generaliserbart. En enhetsökning i äldreförsörjningskvoten ger en genomsnittlig minskning av BNP-tillväxten med ca. 0,26-0,32 procentenheter. Det är en effekt av ekonomisk signifikans som kommer ha kännbara effekter för EU-ländernas ekonomier inom en överskådlig framtid. Emellertid blir effekten inte statistiskt signifikant när tidsfixa effekter inkluderas i modellen vilket innebär att sambandet mellan äldreförsörjningskvoten och BNP-tillväxt i EU kan ifrågasättas.

Sedan upptäckten av endogen ekonomisk tillväxt under senare delen av 1980-talet har det gång på gång visats i studier att tillväxt uppstår inifrån ekonomin, där FoU är en medverkande faktor. På samma sätt har forskning och utveckling visats bidra till tillväxten med produktivitetshöjande kunskap som överförs till ekonomin. Den här uppsatsen fokuserar på digitaliseringens roll i FoU och hur den kan fungera som ett verktyg för innovation. / Since the adoption of the endogenous growth theory in the late 1980s it has time and again been shown that growth is an endogenous effect of an economic system, in which knowledge and innovation are common contributing factors. Likewise, investments conducted in Research and Development has also been demonstrated to contribute to economic growth with productivity increasing knowledge spilling over in the economy. This study focuses on the role of digtalisation in R&D and how it could be an important tool for innovation development.

In this thesis we examined the validity of Okun’s law across four Nordic countries (Sweden,Norway, Finland and Denmark) using the gap version of Okun's law. Our method foranalyzing the Okun’s law for Nordic countries in this study is time series. We performed anAugmented-Dickey fuller test in order to test for stationarity, to which the result yielded allvariables stationary. Our result, after running the regression of the gap version of Okun’s law,confirms the existence of a negative relationship between unemployment rate and economicgrowth. However, the outcome indicates different Okun coefficients for the four Nordiccountries within the time period of 1989-2018. In conclusion we can affirm that according toour result, the basic assumptions made by Okun regarding a negative correlation betweenunemployment rate and output still holds true today for Nordic countries, with the exceptionthat the percentage decrease in unemployment rate when output increases by one percentvaries across Nordic countries. / I denna uppsats undersökte vi validiteten av Okuns lag för fyra nordiska länder (Sverige, Norge, Finland och Danmark) hjälp av Okuns lag gap modellen. Vår metod för att analyseraOkuns lag för de nordiska länderna i denna studie är tidsserier. Vi testade stationariteten ivåra resultat från tidsserie regressionen via ett Augmented-Dickey fuller test, vilketindikerade att alla variabler var stationära. Vårt resultat, efter att ha utfört regressionen av gapversionen av Okuns lag, bekräftar förekomsten av ett negativt samband mellan arbetslöshetoch ekonomisk tillväxt. Utfallet indikerar dock olika Okun-koefficienter för de fyra nordiskaländerna inom tidsperioden 1989-2018. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att enligt vårtresultat gäller de fundamentala antagandena för Okuns lag fortfarande idag för de nordiskaländerna, med undantaget att den procentuella minskningen av arbetslösheten närproduktionen ökar med en procent varierar mellan de nordiska länderna.

denna textanalys har författarna Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet och Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction analyserats. Syftet med textanalysen är att jämföra Wallersteins och Jacksons texter utifrån deras syn på det nuvarande ekonomiska systemet och möjlighet till ekonomisk frikoppling. Resultat: Ingen av författarna anser att det finns någon möjlighet till ekonomisk frikoppling men anledningarna till detta skiljer sig mellan författarna. Jackson menar att fortsatt ekonomisk utveckling bland annat är viktigt för att finansiera välfärdsinstitutioner. Vissa former av utveckling har oundvikliga inslag av materiellt behov, exempelvis utbyggnad av infrastrukturer. Därav är ekonomisk frikoppling inte möjlig. Enligt Jackson måste mänskligheten söka mening i andra värden än det ekonomiska. Wallerstein menar att det nuvarande ekonomiska systemet är i grunden orättvist och exploaterar bland annat människor i periferin. Det här systemet kan inte repareras, det är först när det nuvarande ekonomiska systemet, som han kallar världskapitalistismen, försvinner som vi vet vilket system som reser sig ur dess aska. / In this text analysis the authors Jackson (2009) Prosperity without growth – economics for a finite planet and Wallerstein (2004) World system analysis – an introduction have been analyzed. The purpose of the text analysis was to compare Wallerstein and Jacksons texts upon their views of the current economic system and its ability to decouple. Result: Either authors believes that there exist a possibility to decouple but the reach this conclusion in different ways. Jackson claims that furtherer economic growths is important to finance welfare institutions. Some forms of development have inherent materiel need such as further development of infrastructure. This is why decoupling isn’t possible. Humankind have to seek different values other the economic ones. Wallerstein claims that the current economic system in its foundation is unfair and exploit people in the periphery and this system can’t be repaired. First when the world capitalistic economy disappears a new system will arise from the ashes.

Global raw material extraction has accelerated since the 1950s, causing resource depletion, ecosystem degra- dation, pollution, and climate change. To reduce such impacts, the economic drivers of material use must be addressed. Although economic growth often drives material use to increase, this increase can be counter- acted by dematerialization. This study explores whether dematerialization can achieve sustainable material footprints in Sweden by 2050, considering different scenarios of economic growth. Environmentally extended multi-regional input-output analysis was used to calculate the Swedish material footprint from 1995 to 2011. Structural decomposition analysis was used to quantify how much dematerialization, economic growth, con- sumption and trade patterns, and population drove the changes in the material footprint. Based on previous literature, 6 tons of materials per person was used as a sustainability target in three backcasting scenarios, reflecting degrowth, growth, and growth with ambitious shifts towards less material intensive consumption and trade patterns, respectively. The Swedish material footprint increased from 211 to 279 Mt from 1995 to 2011. While relative dematerialization did occur, economic growth caused material use to grow. If the economy degrows, the 2050 target can be reached with dematerialization rates of 0.7 times the previous rates. To reach the target under continued economic growth, dematerialization rates must increase by a factor of 1.8-2.7, depending on the extent of shifts to less material intensive consumption and trade patterns. Although further research is needed to examine whether such unprecedented rates of dematerialization are feasible, the results suggest that degrowth must be considered. / Råvaruutvinningen i världen har ökat kraftigt sedan 1950-talet, vilket leder till resursbrist, degraderade ekosystem, föroreningar och klimatförändringar. För att minska den miljöpåverkan behöver drivkrafterna bakom samhällets materialanvändning angripas. Ekonomisk tillväxt driver på råvaruutvinningen, men resurseffektivisering kan minska den. Den här studien undersöker hur resurseffektivisering,dematerialization på engelska, kan uppnå en hållbar materialanvändning i Sverige 2050, beroende på hur den ekonomiska tillväxten utvecklas. Data på nationella och internationella ekonomiska flöden och deras miljöeffekter, environmentally extended multi-regional input-output data på engelska, användes för att räkna ut Sveriges materialanvändning ur ett konsumtionsperspektiv från 1995 till 2011. Strukturell dekomponering användes för att kvantifiera hur mycket resurseffektivisering, ekonomisk tillväxt, konsumtions- och handelsmönster och befolkningsstorlek drev förändringarna i materialanvändningen. Baserat på den befintliga litteraturen användes 6 ton material per person som ett hållbarhetsmål i tre scenarier, som representerade nerväxt, tillväxt och tillväxt där konsumtionen samtidigt blir mindre materialintensiv. Den svenska materialanvändningen ökade från 211 till 279 Mt mellan 1995 och 2011. En viss resurseffektivisering skedde under perioden, men den ekonomiska tillväxten bidrog till att materialanvändningen ändå ökade. Om ekonomins storlek minskar kan hållbarhetsmålet nås 2050 med en resurseffektiviseringstakt som är 0,7 gånger takten från 1995 till 2011. För att nå målet med ekonomisk tillväxt behöver takten i resurseffektiviseringen öka med en faktor mellan 1,8 och 2,7, beroende på hur stora skiftena till mindre materialintensiva konsumtions- och handelsmönster är. Mer forsknings behövs för att undersöka huruvida en så snabb resurseffektiviseringstakt är realistisk, men resultaten visar att nerväxt kan vara ett alternativ.

The purpose of the thesis examines the relationship between migration and economic growth that has taken place in the EU Member States during the period 2009-2019. The study includes three different theories, Borja's model, Solow's model and Romers' model. It's based on these models in order to be able to answer the study's question and achieve the purpose of this study. A multiple regression analysis is used with the help of panel data for those EU member states. The data material which is used in this study is taken from Eurostat and The World Bank. The GDP per capita growth is used as the dependent variable and the independent variables are Migration, Employment, Expenses, Education and Trade. The results of the regression analysis show that migration has a significant positive relationship with the GDP per capita growth. This supports Borja's (1995) assumptions that there is a migration surplus for the receiving countries when migrants enter, moreover many other studies that are mentioned later that indicate the same. The discussion part deals with the connection between economic growth and migration in which the connections between previous studies and the results from this study is discussed.

Health has long been referred to as a contributing development factor for economic growth, and health investments have been implemented as a strategy for achieving economic development. However, several countries have reached economic growth before improving health status, which raises questions of the significance of public health related to economic growth. The economic inequalities between countries tend to increase along with enlarged differences in health status, is there possibly a correlation between these occurrences? The purpose of this essay is to make a theoretical contribution by examining the impact of health on economic growth based on the world’s least developed countries (LDCs). This relationship has not been studied within these countries before and the essay intends to find out if basic health is a prerequisite for economic growth. The hypothesis of the study is a positive correlation between improvement of health status in a population within a country and its economic growth. Quantitative approach through a cross-sectional study of the independent variables health investments, initial GDP per capita, life expectancy and HIV along with the dependent variable of GDP per capita growth. Data from 48 LDCs during the period 1995 – 2015 was obtained. A regression analysis of Ordinary Least Squares, VIF-test and QQ-plot was performed through the computer program Gretl 2016c.  The variation in GDP per capita growth can be explained to 75 % by changes in the health-related variables. Previous theories regarding the positive effect on economic growth from increased health investments, lower initial GDP per capita and increased life expectancy were supported in this study. Health investments and initial GDP per capita showed a statistically significant correlation to economic growth. Life expectancy lacked significance, but was supported by previous research. The variable for HIV showed a positive correlation to economic growth, contrary to previous theories. The relationship can although be explained by insufficient data and low significance. / Hälsa har länge benämnts som en bidragande utvecklingsfaktor för ekonomisk tillväxt och hälsoinvesteringar har använts som en strategi för att uppnå ekonomisk utveckling. Samtidigt har flera länder uppnått ekonomisk tillväxt innan förbättrad hälsostatus vilket leder till funderingar kring vilken roll befolkningens hälsa egentligen spelar för landets ekonomiska tillväxt. De ekonomiska ojämlikheterna länder emellan tenderar att öka och skillnaden i hälsostatusen likaså, finns det möjligtvis ett samband kring detta? Syfte: Uppsatsens syfte är att bringa ett teoretiskt bidrag genom att undersöka hälsans inverkan på ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i världens minst utvecklade länder (MUL-länder). Detta samband har tidigare inte studerats inom dessa länder och uppsatsen avser att ta reda på om en grundläggande god hälsa förefaller vara en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hypotesen för uppsatsen är ett positivt samband mellan ett förbättrat hälsotillstånd hos ett lands befolkning och dess ekonomiska tillväxt. Frågeställning: Leder en förbättrad hälsa till ökad ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder? Metod: Kvantitativt tillvägagångssätt genom en tvärsnittsstudie av de oberoende variablerna statens hälsoinvesteringar, initial BNP per capita, förväntad livslängd och HIV samt den beroende variabeln tillväxt i BNP per capita. Data från 48 MUL-länder under perioden 1995 – 2015 inhämtades. I dataprogrammet Gretl 2016c utfördes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden, VIF-test samt QQ-plot. Slutsats: Variationen i tillväxten i BNP per capita kan till 75 % förklaras av förändringar i de hälsorelaterade variablerna. Tidigare teorier kring positiva effekter på den ekonomiska tillväxten från ökade hälsoinvesteringar, lägre initialt BNP per capita och ökad livslängd förstärktes i denna undersökning. Hälsoinvesteringar och initialt BNP per capita visade ett statistiskt säkerställt samband till den ekonomiska tillväxten. Förväntad livslängd saknade signifikans, men stöds av tidigare forskning. Variabeln för HIV visade ett positivt samband på ekonomisk tillväxt vilket strider mot tidigare teorier. Sambandet kan dock förklaras av bristfällig data och låg signifikansnivå.

<p>Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.  </p><p>Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050.</p><p>Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del.</p><p>Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten.</p> / <p>Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study.</p><p>The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050.</p><p>The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose.</p><p>The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.</p>

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006