I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

A major objective of policy makers is to achive targeted economic growth. Given the role of financial institutions and banks in today´s economy several researchers studied the relationship between economic growth and profitability of banks. This tackles an important policy question, in order to understand the financial markets to prevent a crisis it is relevant for policy makers to understand the contribution of banks´profits in the economic growth. Can proftibale banks contribute to higher economic growth? This thesis aims to test the relationship between the profitability of banks and economic growth for countries within the European Union. To test this relationship this study uses panel data over 25 countries in the EU during the time interval 2010-2020. The used method is an econometric analysis where two regressions will be executed, an Ordinary Least Square regression and a regression that applies the use of a Generalized Method of Moments (GMM) estimator. The results that the study demostreates are consistent with earlier literature, it presents evidence of a positive and statistically significant relationship between the profitability of banks (ROA) and economic growth. However, the results shows an uncertainty of the lagged value of the profitability of banks as insignificant results were obtained in both regressions.

Det har länge pågått diskussioner om hur förhållandet mellan inflation och ekonomisk tillväxt ser ut och vilken påverkan, inflation har på ekonomisk tillväxt. I denna uppsats analyseras relationen mellan inflation och ekonomisk tillväxt inom OECD-länder samt Subsahariska Afrika med hjälp av paneldata från tidperioden 2002–2021. Studien använder BNP per capita tillväxt som beroende variabel samt sju oberoende variabler (inflation, initial BNP per capita, befolkningstillväxt, handel, investeringar, statliga utgifter och finansiellt djup) för att utforma en regressionsmodell.  Regressionsmodellen genomfördes med fixed effects för att kontrollera icke observerade länder med specifika egenskaper och tidsrelaterade chocker. Resultaten i studien visar att det finns ett negativ samband mellan inflation och ekonomisk tillväxt som är statistik signifikant. / There have long been discussions about what the relationship between inflation and economic growth looks like and what impact inflation have on economic growth. In this essay, the relationship between inflation and economic growth is analysed within OECD countries and Sub-saharan Africa in the time period 2002 – 2021 using paneldata. The thesis uses GDP per capita growth as the dependent variable as well as seven independent variables (inflation, initial GDP per capita, population growth, trade, investment, government expenditures and financial depth) to design a regression model. The regression is carried out with fixed effects to control for unobserved countries specifics charactheritstics and time related shocks . The results in the study shows that there exist a negativ relationship between inflation and economic growth which is statistical significant.

År 2011 uppfyllde Estland Maastrichtkriterierna, kraven för att ingå i den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och kunde därför ansluta sig till valutaunionen. Enligt teori och tidigare forskning förväntas ett lands ekonomiska tillväxt påverkas positivt av ett medlemskap i en valutaunion.Syftet med denna studie har varit att analysera huruvida Estlands anslutning till EMU genererat en positiv effekt på landets ekonomisk tillväxt. Analysen har genomförts genom en tidsserieanalys där åren 2002–2019 undersökts, nio år innan anslutningen till EMU samt nio år efter anslutningen till EMU.Resultatet visar att dummyvariabeln för EMU inte är signifikant, vilket resulterar i att det inte med säkerhet är möjligt att fastställa effekten på Estlands ekonomiska tillväxt. / In 2011, Estonia fulfilled the Maastricht criteria, the requirements for membership of the European Monetary Union (EMU) and was therefore able to join the monetary cooperation. According to theory and previous research, a country’s economic growth is expected to be positively affected by a membership into a monetary union.The purpose of this study has been to analyze whether Estonia's accession to EMU has generated a positive effect on the country's economic growth. The analysis was carried out through a time series analysis in which the years 2002–2019 was examined, nine years before joining EMU and nine years after joining EMU.The results are showing that the dummy variable for EMU is not significant. As a result of that, it is not possible to determine with certainty the effect on Estonia’s economic growth.

Det finns olika aspekter som påverkar den ekonomiska tillväxten, där ibland inflation. Det har under många år pågått diskussioner om hur förhållandet mellan dessa två variabler ser ut. Denna uppsats analyserar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och inflation. Utöver detta besvarar studien om inflation har någon statistisk signifikant relation till den ekonomiska tillväxten. I studien används paneldata från 19 OECD-medlemsländer från 1976 till 2020. För att analysera data utformas en regressionsmodell genom att använda BNP per capita som beroende variabel samt inkludera sju oberoende variabler (inflation, utländska direktinvesteringar, inhemska sparande, bytesvillkor, befolkningstillväxt, humankapital samt initial BNP). Resultatet från regressionsanalysen som utfördes genom fixed effects least squares dummy variable modellen tyder på ett negativt samband mellan inflation och BNP per capita. Däremot är resultatet enbart statistiskt signifikant om inte länder-, perioddummies eller initial BNP inkluderas. / There are various aspects that affect economic growth, including inflation. For many years, there have been discussions about the relationship between these two variables. This thesis analyzes the relation between economic growth and inflation. In addition, the study answers whether inflation has any statistically significant relation to economic growth. The study uses panel data from 19 OECD member countries from 1976 to 2020. To analyze the data, a regression model is designed by using ln GDP per capita as a dependent variable and including seven independent variables (inflation, foreign direct investment, domestic savings, terms of trade, population growth, human capital and initial GDP). The results of the regression analysis are conducted using the fixed effects least squares dummy variable model indicate a negative relationship between inflation and GDP per capita. However, the result is only shown to be statistically significant unless countries-, period dummies or initial GDP are included.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nivån på humankapital i ett land kommer att påverka effekten av utländska direktinvesteringar på ekonomisk tillväxt. Studien omfattar 31 OECD-länder under tidsperioden 1989-2020. FDIs inverkan på ekonomisk tillväxt undersöks i en multipel regressionsmodell med paneldata där fokus ligger på samspelet mellan utländska direktinvesteringar och utbildning (en proxy för humankapital). Det teoretiska ramverket är huvudsakligen fokuserat på Romers endogena tillväxtteori och institutionell teori. Resultatet av den multipla regressionsmodellen visar att utländska direktinvesteringar som en enskild variabel har en positiv effekt på ekonomisk tillväxt. Samspelet mellan utländska direktinvesteringar och humankapital visade sig ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. Resultatet av humankapitalet som en enskild faktor visade sig dock vara positivt i förhållande till ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien indikerar att utländska direktinvesteringar som en oberoende faktor har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten samt humankapital som en oberoende faktor. Resultatet tyder på att en hög nivå på humankapitalet i ett land attraherar inte tillräckligt mycket utländska direktinvesteringar för att ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten. / The purpose of this study is to examine how the level of human capital in a country will influence the effect FDI has on economic growth. The study covers 31 OECD-countries during the time period 1989-2020. The impact of FDI on economic growth is examined in a multiple regression model with panel data where the focus is on the interaction between FDI and education (a proxy for human capital). The theoretical framework is mainly focused on Romer’s endogenous growth theory and institutional theory. The result of the multiple regression model shows that FDI as a single variable has a positive effect on economic growth. The interaction between FDI and human capital was shown to have a negative effect on economic growth. However, the result of human capital as a single factor was proved to be positive in relation to economic growth. The results indicate that a high level of human capital in a country does not attract enough foreign direct investment to have a positive effect on economic growth.

The purpose of this study is to examine and analyse how corruption can have different outcome on economic growth. A clear  division can be seen in Sub-Saharan Africa and Southeast Asia where corruption have different economic outcomes. The countries in this study are the following: Botswana,  Nigeria, Kenya, South Africa, South Korea, Thailand, Vietnam and Indonesia. The thesis composes of data over corruption indexes, annual growth in GDP, and socio-economic indicators such as political stability and Rule  of Law. The result from theassembled statistics is analysed through the Principal -Agent theory as well as previous research. Previous research includes both positive and negative studies on corruption. The  conclusion is that corruption has not a direct effect on economic growth but socio-economic indicators have an important role to explain the different outcome on corruption. The Principal-Agent theory helps us to un derstand the structure of the governmental body and the outcome of corruption.

The Sub-Saharan countries have for a long time struggled with poverty and conflicts which might have proven hostile for investors. The analysis aims to see if there is a significant correlation between foreign direct investments (FDI) and economic growth and which cultural and institutional factors seem to be significant in this correlation. Considered are also other variables and their influence that might explain what motivates and gives incentives for foreign direct investments (FDI) and are used in the construction of a regression analysis. This to see whether there is an effect on the economic growth in relations to FDI. The results show that FDI is of significance to the economic growth in the region and the study shows that corruption seems to be the most significant institutional factor in the correlation with effect on economic growth and the ability to attract FDI.

In their pursuit of profits, adventure and new markets, humans have traded since prehistoric times. The relations between trade, profits and technological change, how- ever, were not the main concern of early economists ranging from Aristotle to the mercantilists. Presumably because in their world, the rate of technological change was decidedly low, and the basket and quality of goods available through production and trade did not change much over decades, or even centuries! In addition, it was not the technological change that brought markets closer, but “the ferocity of nomadic horsemen or the edge of a scimitar”, while “violently imposed monopolies and plunder”. (Findlay and O’Rourke, 2003) made trade more profitable. It was not until the industrial revolution that growth rates began to rise to high levels. Now that human inventions and discoveries came faster and cheaper than ever, trade liberalization was not only the way to gain access to new markets; trade liberalization had also a role in promoting growth. Trade liberalization in the form of lower trade costs, increases profits from exporting, and consequently, overall profits. That increases the incentives to innovate, produce something new and export it. Trade liberalization thus promotes technological change by increasing the incentives firms have to conduct R&D, implement the innovation or improvement and make larger profits. The field of economics that studies economic growth as the result of decisions made by profit-maximizing firms is called endogenous growth theory. There have been a number of theoretical advances in endogenous growth theory over the last 20 years, but there is no consensus on whether trade liberalization promotes growth or not. Some models predict that trade liberalization has a positive effect on growth. Other models predict no effect at all. In addition, not all countries have benefited equally from globalization. In this dissertation, I study the linkages between trade liberalization and economic growth (papers one and two). In papers two and three, I also explore the relationships between globalization, growth and the demand for labor. There is well documented evidence from a number of countries, that the demand for less-skilled labor has decreased in recent decades, and this decrease has resulted in a higher skilled-wage premium, that is, the degree in which the wages of skilled workers exceed less-skilled worker wages. This phenomenon has occurred in several countries, including the U.S. The skilled- wage premium has also increased in Europe, although less dramatically. In paper two, the relationships between trade liberalization, growth and wage inequality are analyzed using an endogenous growth model. The third and final paper is an empirical study on the relationships between the demand for labor and offshoring. More specifically, I examine what happens to the demand for different types of labor (not only skilled and unskilled labor) in the Swedish plants of Swedish multinational enterprises, when these multinationals expand abroad. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Syftet med denna studie har varit att analysera opinionsskillnaderna mellan arton olika europeiska länder med fokus på klimatförändringar. Med avsikt att studera hur postmaterialismen har påverkat människors åsikt och se om det finns en koppling mellan denna förändring och deras inställning till klimatförändringarna. För att kunna svara på denna fråga har undersökningen använt statistikdata från European Social Survey. Resultatet visar att det finns en skillnad i ländernas åsikter om klimatförändringar och där det finns en likhet mellan postmaterialism och deras åsikt om klimatet. Studien hittade dock en starkare koppling mellan människors utbildningsnivå och deras inställning till klimatförändringar. Denna korrelation blev uppenbar i Östeuropa eftersom de inte hade samma ekonomiska tillväxt som norra och centrala Europa, men detta hade liknande åsikter som sina andra länder. / The aim of this study has been to analyse the opinion differences of eighteen different European countries, with the focus on climate change. With the intentions to study how the postmaterialism has affected people’s opinion and see if there is a link between this change and their attitude about climate change. In order to answer this question, the study has used statistic data from European Social Survey. The result finds that there is a difference in countries opinion about climate change and where there is a like between postmaterialism and their opinion about the climate. However, the study did find a stronger connection between people’s level of education and their attitude towards climate change. This correlation became palpable in Eastern Europe since they have not had the same economic growth as the northern and central Europe, but this hade similar opinions as their other countries.