In this thesis, an econometric analysis has been conducted in order to research the rate of new business creation that venture capital investments potentially generate. Data was gathered from 32 OECD countries between the years 2006-2017, to establish to what degree TEA (total entrepreneurial activity) and TEA opportunity based, was fuelled by venture capital investments. In comparison to the majority of the literature, the findings of this thesis give a more nuanced picture to the enthusiastic attitude towards venture capital. As the results indicate a less significant impact of venture capital investments than expected, this thesis serves as an important counterweight to the overall positive stance towards the finance form. However, other findings of the study are in line with previous literature. For example, high GDP is associated to high entrepreneurial activity and high taxes discourage entrepreneurial activity. It is also worth mentioning the subtle, but existing, disparity in the results between TEA and TEA opportunity based. This indicates that further and more thorough research should be conducted within these two different measurements. / I den här uppsatsen har en ekonometrisk analys genomförts i syfte att undersöka venture capitals påverkan på graden av uppkomsten av nya företag. Data samlades in från 32 OECD länder mellan åren 2006-2017, för att ta reda på hur TEA (total entrepreneurial activity) och TEA opportunity based påverkas av venture capital investeringar. I jämförelse med majoriteten av existerande litteratur, så ger resultaten av den här uppsatsen en mer nyanserad bild den rådande entusiastiska attityden gentemot venture capital. Då resultaten indikerar en mindre signifikant påverkan av venture capital investeringar än förväntat, bidrar den här uppsatsen till en viktig motpol till en gällande positiva inställningen till finansieringsformen. Dock stämmer andra resultat från uppsatsen överens med tidigare litteratur. Exempelvis är högt BNP signifikant med hög entreprenöriell aktivitet och höga skatter visar sig ha en avskräckande effekt. En annan intressant iakttagelse utifrån resultaten, är den subtila, men existerande skillnaden mellan TEA och TEA opportunity based. De indikerar att vidare och mer djupgående forskning bör göras på de två olika variablerna.

Investeringar i transportinfrastruktur är dyra och kräver god planering, även då blir det inte alltidsom tänkt. Denna studie ämnar att se relationen mellan en investering i transportinfrastruktur iÖresundsregionen och regional attraktionskraft samt ekonomisk tillväxt. Öresundsmetron ärännu en vision som planeras och diskuteras av Malmö Stad och Köpenhamns Kommun. Sedan1800-talet har företagen i västvärlden förändrats vilket har ökat behovet och efterfrågan på bratransportinfrastruktur i regionen. Tidigare studier visar att investeringar i transportinfrastrukturenkan öka den ekonomiska tillväxten och attraktionskraften genom lokalisering- ochurbaniseringsekonomier. De visar även att företag fortfarande resonerar på samma sätt som detidigare gjort när det kommer till lokalisering men efter att företag och samhälle utvecklats harval av lokalisering förändrats eftersom behoven har förändrats. Eftersom västvärlden inte kankonkurrera med produktionseffektiviteten som utvecklats i Asien har västvärlden gått från enfabriksindustri till kunskapsintensiva innovationsföretag. Innan den industriella revolutionen varråvaran och transportkostnader företagets högsta kostnad, när industriproduktionen ersattes medkompetent arbetskraft blev lönen företags högsta kostnad. Företag vill lokaliseras där de har lägstkostnad, här har Öresundsregionen chans att locka företag genom att öka attraktionskraftengenom bland annat en god infrastruktur som möjliggör för företag att ha tillgång till högutbildadpersonal, det vill säga den kreativa klassen. Studien är byggd på en kvalitativ metod där empirinbestår av artiklar från dagstidningar, en motion i Sveriges Riksdag, en undersökning avDemoskop samt en intervju gjord med Projektledaren för Öresundsmetron. Empiri haranalyserats utifrån tidigare forskning och de teoretiska modellerna. Resultatet visar att enÖresundsmetro kan leda till ökad attraktionskraft för Öresundsregionen och ekonomisk tillväxtgenom att företag och arbetskraft attraheras till regionen, med förutsättningen att den befintligainfrastrukturen fungerar som förväntat där Öresundsmetron kompletterar snarare än ersätter. / Investments in transport infrastructure are expensive and require planning, even then it does notalways work as intended. This study aims to see the relationship between an investment intransport infrastructure in the Öresund region and regional attractiveness as well as economicgrowth. The Öresundsmetro is still a vision which is planned and discussed in Malmö City andCopenhagen City. Since the 19th century companies in the western world have changed theirproduction which has increased the demand for good transport infrastructure. Previous studieshave shown that investments in transport infrastructure can increase the economic growth andattractiveness through localization- and urbanization economies. Previous studies have alsoshown that companies have a similar mindset as they have had historically when choosinglocalization, but as companies and society change, the demand and choice of localization haschanged. When the western world could not compete with the production efficiency which wasdeveloped in Asia, the western world’s companies developed from an industry toknowledge-intensive companies. Before the industrial revolution, raw materials andtransportation costs were the company's highest cost, when replacing the industrial productionwith skilled labor the salaries became companies highest cost. Companies want to be locatedwhere they have the lowest costs. Here, the Öresund region has a chance to attract companies byincreasing its attractiveness through, among other things, a good infrastructure that enablescompanies to have access to a higher educated workforce, the creative class. We have used aqualitative method where the empirical data consists of articles in newspapers, a motion in theSwedish Parliament, a survey of Demoskop and an interview with the Project Manager for theÖresundmetro. This empiric data has been analyzed based on previous research and theoreticalmodels. The results shows that the Öresundmetro can lead to increased attractiveness andeconomic growth, for the region in Öresund, by attracting companies and labor to the region,with the conditions that existing infrastructure works as it should where the Öresundsmetrocomplements rather than replaces.

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

A major objective of policy makers is to achive targeted economic growth. Given the role of financial institutions and banks in today´s economy several researchers studied the relationship between economic growth and profitability of banks. This tackles an important policy question, in order to understand the financial markets to prevent a crisis it is relevant for policy makers to understand the contribution of banks´profits in the economic growth. Can proftibale banks contribute to higher economic growth? This thesis aims to test the relationship between the profitability of banks and economic growth for countries within the European Union. To test this relationship this study uses panel data over 25 countries in the EU during the time interval 2010-2020. The used method is an econometric analysis where two regressions will be executed, an Ordinary Least Square regression and a regression that applies the use of a Generalized Method of Moments (GMM) estimator. The results that the study demostreates are consistent with earlier literature, it presents evidence of a positive and statistically significant relationship between the profitability of banks (ROA) and economic growth. However, the results shows an uncertainty of the lagged value of the profitability of banks as insignificant results were obtained in both regressions.

Det har länge pågått diskussioner om hur förhållandet mellan inflation och ekonomisk tillväxt ser ut och vilken påverkan, inflation har på ekonomisk tillväxt. I denna uppsats analyseras relationen mellan inflation och ekonomisk tillväxt inom OECD-länder samt Subsahariska Afrika med hjälp av paneldata från tidperioden 2002–2021. Studien använder BNP per capita tillväxt som beroende variabel samt sju oberoende variabler (inflation, initial BNP per capita, befolkningstillväxt, handel, investeringar, statliga utgifter och finansiellt djup) för att utforma en regressionsmodell.  Regressionsmodellen genomfördes med fixed effects för att kontrollera icke observerade länder med specifika egenskaper och tidsrelaterade chocker. Resultaten i studien visar att det finns ett negativ samband mellan inflation och ekonomisk tillväxt som är statistik signifikant. / There have long been discussions about what the relationship between inflation and economic growth looks like and what impact inflation have on economic growth. In this essay, the relationship between inflation and economic growth is analysed within OECD countries and Sub-saharan Africa in the time period 2002 – 2021 using paneldata. The thesis uses GDP per capita growth as the dependent variable as well as seven independent variables (inflation, initial GDP per capita, population growth, trade, investment, government expenditures and financial depth) to design a regression model. The regression is carried out with fixed effects to control for unobserved countries specifics charactheritstics and time related shocks . The results in the study shows that there exist a negativ relationship between inflation and economic growth which is statistical significant.

År 2011 uppfyllde Estland Maastrichtkriterierna, kraven för att ingå i den Europeiska Monetära Unionen (EMU) och kunde därför ansluta sig till valutaunionen. Enligt teori och tidigare forskning förväntas ett lands ekonomiska tillväxt påverkas positivt av ett medlemskap i en valutaunion.Syftet med denna studie har varit att analysera huruvida Estlands anslutning till EMU genererat en positiv effekt på landets ekonomisk tillväxt. Analysen har genomförts genom en tidsserieanalys där åren 2002–2019 undersökts, nio år innan anslutningen till EMU samt nio år efter anslutningen till EMU.Resultatet visar att dummyvariabeln för EMU inte är signifikant, vilket resulterar i att det inte med säkerhet är möjligt att fastställa effekten på Estlands ekonomiska tillväxt. / In 2011, Estonia fulfilled the Maastricht criteria, the requirements for membership of the European Monetary Union (EMU) and was therefore able to join the monetary cooperation. According to theory and previous research, a country’s economic growth is expected to be positively affected by a membership into a monetary union.The purpose of this study has been to analyze whether Estonia's accession to EMU has generated a positive effect on the country's economic growth. The analysis was carried out through a time series analysis in which the years 2002–2019 was examined, nine years before joining EMU and nine years after joining EMU.The results are showing that the dummy variable for EMU is not significant. As a result of that, it is not possible to determine with certainty the effect on Estonia’s economic growth.

Det finns olika aspekter som påverkar den ekonomiska tillväxten, där ibland inflation. Det har under många år pågått diskussioner om hur förhållandet mellan dessa två variabler ser ut. Denna uppsats analyserar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och inflation. Utöver detta besvarar studien om inflation har någon statistisk signifikant relation till den ekonomiska tillväxten. I studien används paneldata från 19 OECD-medlemsländer från 1976 till 2020. För att analysera data utformas en regressionsmodell genom att använda BNP per capita som beroende variabel samt inkludera sju oberoende variabler (inflation, utländska direktinvesteringar, inhemska sparande, bytesvillkor, befolkningstillväxt, humankapital samt initial BNP). Resultatet från regressionsanalysen som utfördes genom fixed effects least squares dummy variable modellen tyder på ett negativt samband mellan inflation och BNP per capita. Däremot är resultatet enbart statistiskt signifikant om inte länder-, perioddummies eller initial BNP inkluderas. / There are various aspects that affect economic growth, including inflation. For many years, there have been discussions about the relationship between these two variables. This thesis analyzes the relation between economic growth and inflation. In addition, the study answers whether inflation has any statistically significant relation to economic growth. The study uses panel data from 19 OECD member countries from 1976 to 2020. To analyze the data, a regression model is designed by using ln GDP per capita as a dependent variable and including seven independent variables (inflation, foreign direct investment, domestic savings, terms of trade, population growth, human capital and initial GDP). The results of the regression analysis are conducted using the fixed effects least squares dummy variable model indicate a negative relationship between inflation and GDP per capita. However, the result is only shown to be statistically significant unless countries-, period dummies or initial GDP are included.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nivån på humankapital i ett land kommer att påverka effekten av utländska direktinvesteringar på ekonomisk tillväxt. Studien omfattar 31 OECD-länder under tidsperioden 1989-2020. FDIs inverkan på ekonomisk tillväxt undersöks i en multipel regressionsmodell med paneldata där fokus ligger på samspelet mellan utländska direktinvesteringar och utbildning (en proxy för humankapital). Det teoretiska ramverket är huvudsakligen fokuserat på Romers endogena tillväxtteori och institutionell teori. Resultatet av den multipla regressionsmodellen visar att utländska direktinvesteringar som en enskild variabel har en positiv effekt på ekonomisk tillväxt. Samspelet mellan utländska direktinvesteringar och humankapital visade sig ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. Resultatet av humankapitalet som en enskild faktor visade sig dock vara positivt i förhållande till ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien indikerar att utländska direktinvesteringar som en oberoende faktor har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten samt humankapital som en oberoende faktor. Resultatet tyder på att en hög nivå på humankapitalet i ett land attraherar inte tillräckligt mycket utländska direktinvesteringar för att ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten. / The purpose of this study is to examine how the level of human capital in a country will influence the effect FDI has on economic growth. The study covers 31 OECD-countries during the time period 1989-2020. The impact of FDI on economic growth is examined in a multiple regression model with panel data where the focus is on the interaction between FDI and education (a proxy for human capital). The theoretical framework is mainly focused on Romer’s endogenous growth theory and institutional theory. The result of the multiple regression model shows that FDI as a single variable has a positive effect on economic growth. The interaction between FDI and human capital was shown to have a negative effect on economic growth. However, the result of human capital as a single factor was proved to be positive in relation to economic growth. The results indicate that a high level of human capital in a country does not attract enough foreign direct investment to have a positive effect on economic growth.

The purpose of this study is to examine and analyse how corruption can have different outcome on economic growth. A clear  division can be seen in Sub-Saharan Africa and Southeast Asia where corruption have different economic outcomes. The countries in this study are the following: Botswana,  Nigeria, Kenya, South Africa, South Korea, Thailand, Vietnam and Indonesia. The thesis composes of data over corruption indexes, annual growth in GDP, and socio-economic indicators such as political stability and Rule  of Law. The result from theassembled statistics is analysed through the Principal -Agent theory as well as previous research. Previous research includes both positive and negative studies on corruption. The  conclusion is that corruption has not a direct effect on economic growth but socio-economic indicators have an important role to explain the different outcome on corruption. The Principal-Agent theory helps us to un derstand the structure of the governmental body and the outcome of corruption.

The Sub-Saharan countries have for a long time struggled with poverty and conflicts which might have proven hostile for investors. The analysis aims to see if there is a significant correlation between foreign direct investments (FDI) and economic growth and which cultural and institutional factors seem to be significant in this correlation. Considered are also other variables and their influence that might explain what motivates and gives incentives for foreign direct investments (FDI) and are used in the construction of a regression analysis. This to see whether there is an effect on the economic growth in relations to FDI. The results show that FDI is of significance to the economic growth in the region and the study shows that corruption seems to be the most significant institutional factor in the correlation with effect on economic growth and the ability to attract FDI.