Bakgrund: Anställda och dess kompetens genererar betydande värden åt företag. I strävan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anställdas vilja att själva lära sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som är benägna att anstränga sig"lite extra"i sitt arbete underlättar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ämnesområdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som påverkar kollektivanställdas engagemang samt att ge företagsledningen vägledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande åtgärder. Genomförande: En kvantitativ tvärsnittsstudie bland kollektivanställda på vårt fallföretag, vilket är verksamt inom metallvaruindustrin. Studiens resultat analyserades genom faktor- och regressionsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att företag som ämnar att öka kollektivanställdas engagemang bör satsa på åtgärder som kan kopplas till delaktighet, lön, arbetsuppgifters innehåll eller företagets styrnings- och personalfilosofi. Därtill konstruerade vi en modell för ekonomiska bedömningar av engagemangsåtgärder

No description available.

No description available.

No description available.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i små aktiebolag undersöka hur dessa upplever förväntningsgapet. Vi ämnar även undersöka huruvida begreppet förväntningsgap bör vidgas och förutom relationen till revisorn även omfatta övriga ekonomiska konsulter. Utgångspunkten i denna uppsats har varit den kvalitativa forskningsmetoden men även delar av den kvantitativa metoden har använts då en enkätundersökning har genomförts. Forskningsansatsen i denna uppsats är abduktiv vilket innebär att utgångspunkt har tagits både i empiri och teori. Denna undersökning har resulterat i att vi har kunnat fastslå att förväntningsgapet ät ett relativt vanligt förekommande fenomen i relationen mellan kund och ekonomisk konsult i Kalmar län. Gapet upplevs av småföretagen som problematiskt på så vis att relationen till företagens ekonomiska konsulter inte fungerar. Förväntningsgapet uppstår i olika situationer och av många olika anledningar. Dock kan två viktiga orsaker sägas vara en otydlig kommunikation samt småföretagarnas okunskap kring de ekonomiska tjänsterna. Förväntningsgapet kan minskas genom tydlig kommunikation och information, genom uppdragsbrev samt en prissättningsmetod där utgångspunkten är kundens betalningsvilja. Undersökningen har även medfört att vi har kunnat konstatera att begreppet förväntningsgap idag är för smalt definierat då det även bör omfatta kundens relationer till övriga ekonomiska konsulter och inte endast revisorn.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter. Resultatet visar bland annat att de läroböcker som publicerats före 1989 har en mer politisk prägel i sina texter än de läroböcker som finns efter 1989. Ett tydligare ställningstagande för en viss politisk åskådning finns också i läroböckerna innan Berlinmurens fall. De läroböcker som är skrivna efter murens fall har förvisso också en viss politisk prägel men den är inte lika tydlig.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med kvalificerade säljare i en utvald organisation. Studien visar att skillnader i utformning av styrsystem kan inverka på hur individer upplever att stressorer påverkas. Studien har även funnit direkta, mellanliggande och bakomliggande samband mellan styrsystem och stressorer som förklarar hur styrsystem påverkar stressorer.

I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet. En bostadsarrendator anses ha totalnyttjanderätt och därmed själv kunna bestämma om arrendeställets skötsel. Genom gällande regler krävs två tredjedelars majoritet för en ekonomisk förening att ändra i stadgarna och i vissa fall högre majoritet. Vissa beslut kan dock vara så pass inskränkande i den enskilde medlemmens rätt att det inte borde gå att rösta igenom utan samtliga medlemmars samtycke. Inskränkning i arrendatorns totalnyttjanderätt genom att föra in regler i den ekonomiska föreningens stadgar borde gå att göra. Avtalsfrihet råder inom civilrätten och dessutom uppfyller skötselinförandet kravet på skriftlighet och syftet bakom det. Ett beslut om stadgeändring bör vid införande av skötselregler kräva full majoritet för att röstas igenom. Gränsen mellan att kräva enhällighet eller två tredjedelars majoritet är dock fin, men övervägande själ talar för enhällighet. Om det dessutom i arrendeavtalet skulle föreskrivas att arrendatorn ska vara medlem i föreningen, talar väldigt starka själ för att ett sådant beslut ska kräva enhällighet då en medlems möjlighet att gå ur föreningen blir illusorisk. / In Sweden, many co-operative societies lease land to its members through residential tenancy. How the residential tenancy should be looked after is not regulated by law and often not even in the tenancy contract. Sometimes the contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent. The purpose of this thesis is to analyze the possibility for the co-operative society to restrict a residential tenants total right to use the tenancy by regulating how it should be looked after in the statutes and with which majority such a decision should be made. The clause stipulating that a tenant must be a member of the co-operative society is also analyzed to see what effect it has on the majority decision. A residential tenant is considered to have total right to use the tenancy a thus be able for himself to decide how the tenancy should be looked after. Current rules require two thirds majority for a co-operative society to change its statutes and sometimes even higher majority. Certain decisions can be very restrictive to the individual member's right and changing such a statute should not be possible unless all members agree to it. Restrictions on the tenant's total tenancy by inserting rules in the co-operative society’s statute should be possible. There is freedom of contract in civil law. The requirement of written contract and the purpose behind it is also fulfilled. A decision to introduce requirement on how to look after the tenancy should require full majority. The line between requiring unanimity or a two-thirds majority is fine, but most of the reasons speak for unanimity. If the tenancy contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent, very strong reasons speak for the decision to require unanimity as the members’ right to leave the co-operative society becomes illusory.

<p>Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.</p><p>Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.</p><p>Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem.</p>

No description available.