<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

Globalisation has long been a debated issue in the political debate and in academia. nevertheless, there is advantages and disadvantages globalisation has led to. Thus, the motive behind this study will examine global collaborations, particularly the Trade Agreement and its global organisations and who is responsible for its regulation. The survey will find answers to the questions posed, which are following: How can geo-economic / political tools affect international trading systems particularly Washington-Consensus and Bretton-Wood’s system? What are the challenges to maintaining an open globalised world?  The research design for this study was based on an explanatory qualitative theory-as case study of the UN Trade Agreements with member countries of the IMF, WTO, and WB. The Theoretical referendums applied are based on liberalism and Steger's dimensions of globalisation, including political, economic and cultural dimensions. The results showed a significant correlation how political strategies can affect the economic and other dimensions of globalisation. The study has observed economic models, where it was found that self-regulatory economic systems is not sufficient to generate wealth in the world. Hence, many cases it may be necessary to supplement the financial management to achieve the Millennium Development Goals. The results showed that challenges from globalisation are highly tough and to some extent even necessary for the existence of humanity. furthermore, the study emphasises the importance of a globally functioning system, to save the planet, humans and create sustainable stable globalisation that generates everyone's prosperity without injustice.

Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan ett lands ekonomiska öppenhet och handel med ekonomisk tillväxt. Majoriteten av tidigare studier visar på ett positivt samband mellan handel och ekonomisk öppenhet med ekonomisk tillväxt. Det finns dock också forskare som ifrågasätter detta positiva samband. För vår analys på området har vi gjort en tvärsnitts-regressionsanalys på 73 länder, för åren 1995 till 2010. Som beroende variabel, i regressionen, har vi använt oss utav genomsnittlig BNP per capita tillväxt. Som oberoende variabler har vi använt oss utav två huvudvariabler, handelsvolym och ett ekonomiskt frihetsindex. Studien finner att ekonomisk öppenhet har ett positivt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Handelsvolym visar dock ingen signifikant effekt på ekonomisk tillväxt.

Denna studie utvärderar ekonomiska styrmedels effekt på konsumtionen av livsmedel samt ifall skatter och subventioner kan vara en metod som styr matkonsumtionen mot hälsosamma livsmedelsval. Sex livsmedelsgrupper analyseras i studien och dessa är sötsaker och glass, kött, grönsaker, mejerivaror, bröd och spannmålsprodukter samt frukt och bär. Fyra scenarier som representerar olika skatte- och/eller subventionsreformer simuleras för att analysera vilken effekt ekonomiska styrmedel kan ha på matkonsumtion och hälsa. Responsen som de ekonomiska styrmedlen har på matkonsumtionen beräknas med elasticiteter som tagits fram från parameterestimat i AIDS-modellen. Den data som ligger till grund för den ekonometriska modellen är aggregerad konsumtionsdata, konsumentprisindex och livsmedelsförsäljning. Resultatet från studien visar att det går att styra konsumtionen av livsmedel men att substitution mellan varor kan leda till att de hälsomål som reformen är menad att nå inte uppfylls.

Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället ochnär vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte denredovisningen längre intressenternas efterfrågan på information.Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och iorganisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Menvad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående deninformation ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagitupp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelseinte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vidviktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen.Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som liggerbakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i deekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag.Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratursom behandlar kommunikation, organisation och ekonomi. Vår empiriskastudie utgörs av intervjuer som har utförts; personligen, via telefon och permejl. Intervjuerna har utgått ifrån våra frågeformulär och vid behov har detställts följdfrågor, dock ej då intervjuerna har gjorts via mejl.Den bild som vi har fått är att det idag inte överhuvudtaget kommunicerasmed ekonomiska rapporter utan det endast informeras. Det som saknas idagär någon sorts återkoppling – feedback. Syftet med de ekonomiskarapporterna i en organisation är att de skall täcka det informationsbehov somfinns och vara en hjälp i samband med beslutsfattanden. Då det inte finnsnågon lagstiftning som reglerar interna ekonomiska rapporter anser vi attbolagen bör ta tillfället iakt och utforma egna rapporter som skall ligga tillgrund för kommunikationen – då man är fri som en fågel inom det härområdet. / Uppsatsnivå: C

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige sedan år 2010. Tidigare studier visar att en ökning av sjukfrånvaron inte enbart kan förklaras av att individers hälsa och arbetsmiljö har försämrats. Nationalekonomiska studier pekar istället på att en förklaring till variationen i sjukfrånvaro är ekonomiska incitament. Syftet med denna studie är att undersöka hur visstidsanställningar påverkar korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om att sjukfrånvaron delvis bestäms av kostnaden för att vara sjukskriven. Kostnaderna för sjukfrånvaro bör vara högre för individer som har en visstidsanställning då dessa riskerar att inte få sin anställning förlängd om de har en hög sjukfrånvaro. Undersökningen har genomförts med en statistisk modell med kommunfixa och tidsfixa effekter samt ett mindre antal tidsvarierande kontrollvariabler. Resultaten visar på ett negativt men litet och insignifikant samband mellan visstidsanställningar och korttidssjukfrånvaron. Studien kan således inte konstatera att visstidsanställningar har någon effekt på korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda.

<p>Bakgrund: Anställda och dess kompetens genererar betydande värden åt företag. I strävan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anställdas vilja att själva lära sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som är benägna att anstränga sig"lite extra"i sitt arbete underlättar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ämnesområdet engagemang. </p><p>Syfte: Att identifiera vad som påverkar kollektivanställdas engagemang samt att ge företagsledningen vägledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande åtgärder. </p><p>Genomförande: En kvantitativ tvärsnittsstudie bland kollektivanställda på vårt fallföretag, vilket är verksamt inom metallvaruindustrin. Studiens resultat analyserades genom faktor- och regressionsanalys. </p><p>Resultat: Studiens resultat visade att företag som ämnar att öka kollektivanställdas engagemang bör satsa på åtgärder som kan kopplas till delaktighet, lön, arbetsuppgifters innehåll eller företagets styrnings- och personalfilosofi. Därtill konstruerade vi en modell för ekonomiska bedömningar av engagemangsåtgärder</p>

No description available.

Romania is an interesting laboratory for the study of urbanization. Few countries in Europe have experienced such sharp social, cultural and economic discrimination between town and village, among regions and among ethnic groups. Profound political changes after the two world wars have added to the complexity of the urban transition. Within the span of a century, Romania was transformed from a semi-feudal society with a bonded peasantry, into a market economy largely based on subsistence agriculture and then into an industrialized socialist society. At the end of World War II, 70% of the population of Romania were dependent on agriculture. A major aim of the postwar regime was to break up social structure and transform the entire population into a homogeneous class, modelled on the urban workers. The domination of the peasantry and the weak tradition of the working class made this a complete social transformation. The postwar industrialization and the urbanization programmes should be seen in this context. The present study purports to analyze, interpret and describe urban transition in Romania; the transformation of the country from an agrarian society based on subsistence farming and a peasant culture to an industrialized socialist society. Dearth of data have limited this study to a largely explorative broad approach which covers the period from the late 19th century until 1980. Industrial, habitational, socio-economic and cultural aspects are all studied in separate chapters and regional and etnic aspects are examined in detail. In the final chapter, features of postwar urbanization in Romania, ascibed to the introduction of a centrally planned economy within a socialist ideology, are distinguished and discussed. The main data generated in the study are listed in an appendix to facilitate further research. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.