Sociala mediemiljön är ständigt i förändring och det lanseras kontinuerligt nya plattformar som användare etablerar sig på. Syftet med studien var att undersöka hur företag använder nya sociala medieplattformar som marknadskommunikationskanaler, samt om företagens tidigare erfarenheter inom sociala mediemarknadsföring underlättar utformningen av marknadsföringsstrategier på nya plattformar. Två frågeställningar formulerades där den första frågeställningen berör hur företag använder nya sociala medieplattformar i jämförelse med äldre plattformar. Den andra frågeställningen berör hur tidigare erfarenheter av sociala medieplattformar spelar roll när företag etablerar sig på nya plattformar.  Studiens teoretiska ramverk tog avstamp i teorier om marknadsföring i sociala medier, visuell kommunikation, electronic word-of-mouth (eWOM) samt social customer relationship management (SCRM). Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att plattformar används i olika syften och att företagen därför har skilda marknadsföringsstrategier för dem. Tidigare erfarenheter underlättar utformningen av marknadsföringsstrategier på nya plattformar till viss del eftersom det ofta innebär att företagen redan har ett sociala medieteam, resurserna som krävs och kunskapen kring hur sociala medier fungerar i stort.

Cette thèse explore le concept, l’état de la littérature, et les implications commerciales de la bouche-a-oreille électronique (eWOM). Elle est basée sur un article conceptuel et deux articles empiriques. Dans le premier essai, j’apporte une clarification conceptuelle en mettant en évidence la multidimensionnalité du concept qui comporte cinq aspects (qui, quoi, où, quand et comment). Dans le second essai, le modèle résultant du premier essai est suivi d'une analyse historique des dimensions, terminologies équivalentes, théories et méthodes utilisées dans la recherche existante pour étudier l’eWOM.Utilisant l'analyse de réseau de citations, j’identifie des lacunes dans la littérature scientifique afin de faciliter la construction progressive de connaissances dans ce domaine. Enfin, dans le troisième essai, j'utilise une méta-analyse pour tester empiriquement les effets modérateurs de quatre des cinq dimensions de l’eWOM sur l'efficacité des ventes. J’observe que l’eWOM est corrélé positivement avec les ventes (.091), mais que son efficacité diffère grandement en fonction de la plateforme, du produit considéré et des mesures utilisées. Les implications théoriques et managériales, ainsi que des pistes de futures recherches, sont discutées. / This dissertation explores the construct, prior scientific inquiry, and market implications of electronic word of mouth (eWOM), and it is based upon one conceptual and two empirical papers. In the first essay, I provide conceptual clarity by dimensionalizing the construct according to five aspects (the Who, What, Where, When, and How of eWOM). In the second essay, the resulting organizing framework is followed up with a historical analysis of eWOM dimensions, aliases, theories, and methodologies used in prior research.Additionally, I employ citation network analysis in order to identify gaps in scholarly communication and facilitate progressive knowledge building in this area. Finally, in the third essay, I use meta-analysis to empirically test the moderating impact of four of the five eWOM dimensions on sales effectiveness. I find that eWOM is positively correlated with sales (.091), but its effectiveness differs across platform, product, and metric factors. Theoretical and practical implications, as well as avenues for further research are discussed.

Purpose: The aim of the study is to find out which factor of brand awareness, digital content marketing on social media and eWOM, has the greatest impact on a consumer's online purchase decision.  Methodology: A quantitative study that aims to create a basic understanding of which variable of brand awareness, social media content marketing and eWOM has the greatest impact on a consumer's purchase decision. Data was collected via online survey, with 319 responses, which are analyzed in order to draw a relevant conclusion.  Findings: Based on the collected survey data and previous studies, this study provides insights into the research question, “Which impacts consumers' online purchase decisions most: brand awareness, digital content marketing on social media, or eWOM?”. The findings suggest that brand awareness is perceived to have the most significant influence on respondents' online purchase decisions. However, it is important to note that further in-depth investigation is required to draw definitive conclusions and provide a comprehensive understanding of consumers' online purchase decisions. Therefore, the research question may remain partially unanswered, highlighting the need for future research in this area.  Research limitations: This study is geographically limited to consumers in Sweden and a survey is sent out to respondents of different ages via social media. / Syfte: Syftet med studien är att få svar på vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på konsumentens köpbeslut online utifrån studiens insamlade data.  Metod: En kvantitativ studie som syftar till att skapa en grundläggande förståelse för vilken variabel av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier och eWOM som har störst påverkan på en konsumentens köpbeslut. Data var insamlad via en online enkät, med 319 svar, som analyserades för att kunna dra en relevant slutsats.  Resultat: Baserat på den insamlade data från enkätundersökningen, samt tidigare teorier, ger denna studie en inblick i forskningsfrågan, “Vilket av varumärkeskännedom, digital innehållsmarknadsföring på sociala medier eller eWOM har störst påverkan på konsumenters köpbeslut online?”. Resultaten tyder på att varumärkeskännedom uppfattas ha störst inverkan på respondenternas köpbeslut online. Det är dock viktigt att notera att det krävs ytterligare djupgående undersökningar för att dra definitiva slutsatser och ge en omfattande förståelse för konsumenternas köpbeslut online. Därför kan forskningsfrågan förbli delvis obesvarad, vilket understryker behovet av framtida forskning inom detta område.  Avgränsningar: Denna studie är geografiskt avgränsad till konsumenter i Sverige och en enkät skickas ut till respondenter i olika åldrar via sociala medier.

The full text will be available at the end of the embargo: 15th Dec 2026

Intérêt du sujet : Avec l’avènement du web2.0, l'influence interpersonnelle inclut désormais son extension dans le cyberespace avec le bouche-à-oreille électronique (eBAO). Internet modifie ainsi en profondeur les relations établies avec les consommateurs et conduit à une redéfinition de la relation marque -consommateur. Le web 2.0 apparaît ainsi comme un outil formidable au rééquilibrage des pouvoirs entre eux. Cependant, au-delà de ce constat, nous nous interrogeons quant à l’asymétrie entre les consommateurs et les marques dans ces conversations : le marketing est-il prêt à jouer le jeu ? Quelle perception le consommateur a-t-il de ce rééquilibrage ? Objectif de recherche : L’objectif de cette recherche est de comprendre les perceptions du web 2.0 par les consommateurs et les comportements qui en résultent. Thèse défendue : Face à cette redéfinition des relations entre consommateurs et entreprises, nous suggérons que les entreprises souhaitant des consommateurs engagés doivent accepter de céder une partie du pouvoir. Contribution attendue : Cette thèse vise à contribuer aux études précédentes et à pallier leurs limites. Alors que la littérature académique étudie les motivations des consommateurs à poster des avis en ligne en général (Hennig-Thurau et al, 2004 ; Sher et Lee, 2009), il manque des études empiriques considérant l’impact de facteurs individuels des consommateurs sur leur participation et sur leur engagement vis-à-vis d’une marque en particulier sur le web 2.0. Nous chercherons ainsi à comprendre le rôle des capacités de pouvoir du consommateur sur cette participation et cet engagement en ligne. Méthode : Une combinaison des approches qualitatives et quantitatives a constitué notre méthodologie de recherche. Dans un premier temps, une étude qualitative et une étude quantitative ont été réalisées auprès des consommateurs dans un contexte touristique. Celle-ci s’est déroulée en collaboration avec les offices de tourisme du Grand Bornand et d’Aix les Bains. Dans un deuxième temps, une expérimentation a été réalisée auprès des jeunes consommateurs (de 18 à 30 ans) dans le secteur spécifique des Smartphones et des tablettes mobiles. Principaux résultats : L’étude exploratoire nous a permis de souligner dans un premier temps les multiples paradoxes générés par l’eBAO diffusé sur les plateformes d’opinions. L’eBAO apparaît comme utile pour les consommateurs et les entreprises, cependant, un fort scepticisme règne face à celles-ci. La première étude quantitative nous a permis de mettre en avant les facteurs de participation et d’engagement : l’aide à l’entreprise, la sincérité perçue des avis postés, le scepticisme des consommateurs concernant les pratiques en ligne et l’attachement à la marque. D’une manière générale, nous constatons la volonté des consommateurs d’influencer. La seconde étude quantitative, l’expérimentation, nous montre que les caractéristiques des plateformes d’opinions en ligne ont un impact sur l’intention d’engagement et le comportement engageant. Cette étude nous montre l’importance de la véracité des commentaires en ligne et le risque infime de voir une plateforme d’opinions se transformer en défouloir. / Topic of interest : With the advent of Web 2.0, the interpersonal influence now includes its extension in cyberspace with electronic word of mouth. Therefore, the Internet deeply modify relationships between consumer and the brand and led to a redefinition of the relationship brand -consumer. Web 2.0 appears as a great tool rebalancing powers between them. However, beyond this, we wonder about the asymmetry between consumer and brand in these conversations: is marketing willing to play the game? What perception the consumer has of this rebalancing? Research Objective : The objective of this research is to understand the perceptions of Web 2.0 by consumers and resulting behaviors.Thesis defended : Faced with this redefinition of the relationship between the consumer and the brand, we suggest that companies wishing to engage consumers must agree to give up some power. Contribution expected : This thesis aims to contribute to previous studies and to overcome their limitations. While the academic literature explores the motivations of consumers to post online reviews in general (Hennig -Thurau & al , 2004; Sher &Lee, 2009) , it lacks empirical studies considering the impact of individual factors on their consumer participation and engagementtoward a particular brand on the web 2.0 . Thus, we seek to understand the role of consumer power capacities on online participation and engagement. Method : Our research methodology consists in a combination of qualitative and quantitative approaches. Firstly, a qualitative study and a quantitative study were conducted with consumers in a tourism context. It was held in collaboration with the tourist offices of the Grand-Bornand and Aix-les-Bains. Secondly, an experiment was conducted among young consumers (18 to 30 years) in the specific sector of Smartphones and mobile tablets. Main results The qualitative study allowed us to initially highlight multiple paradoxes generated by eWOM broadcast on opinion platforms. EWOM appears useful for consumers and businesses; however, a strong skepticism is facing them. The first quantitative study allowed us to highlight the determinants of participation and engagement: Helping company, perceived sincerity of posted comment, consumer skepticism regarding online practices and brand attachment. In general, we see consumer willingness to influence.The second quantitative study, the experimentation, shows that the characteristics of online opinion platforms have an impact on the intention of engaging and engaged behavior. This study shows the importance of online review accuracy of and the small risk for an online opinion platform to become a way to get out consumers anger.

Purpose – The purpose of this study is to identify and describe how consumer perceptions regarding information quality, sender credibility and effect of eWOM-communication differ between Facebook and Prisjakt. Approach – Based on previous research an analytical model was designed. The parts in the model were the aspects of the problem which the present study aimed to examine. An experimental design was applied in which ten students at Örebro University were exposed to a scenario where they took part of eWOM-communication concerning a specific product on Facebook and Prisjakt and then had to answer questions in an interview. The analytical model formed the base of the interview guide used in the interview and the specific product was chosen with help from a focus group. Implication – The study illustrates that consumers may perceive the quality higher on Prisjakt while the sender credibility can be perceived higher on Facebook. Despite this conclusion the effect of eWOM-communication in this study is that the information on Facebook is adopted to a greater degree than the information on Prisjakt. The reason for this is that the sender credibility appeared to be more important in the process of information adoption. / Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva hur konsumenters uppfattning skiljer sig mellan Facebook och Prisjakt gällande informationens kvalitet, avsändarens trovärdighet och effekten av eWOM-kommunikation. Tillvägagångssätt – Utifrån tidigare forskning utformades en analysmodell vars delar var de aspekter av problemet som studien syftade till att undersöka. En experimentell design tillämpades där tio studenter vid Örebro universitet fick sätta sig in i ett scenario där de tog del av eWOM-kommunikation gällande en specifik produkt på Facebook respektive Prisjakt och sedan fick svara på frågor i en intervju. Analysmodellen låg till grund för en intervjuguide som användes vid intervjun och den specifika produkten diskuterades fram med hjälp av en fokusgrupp. Slutsats – Studien illustrerar att konsumenter kan uppfatta informationens kvalitet högre på Prisjakt medan avsändarens trovärdighet kan uppfattas högre på Facebook. Trots detta är slutsatsen gällande effekten av eWOM-kommunikation i studien att informationen på Facebook tenderar att anammas till en större grad än informationen på Prisjakt. Anledningen till detta är att avsändarens trovärdighet visade sig vara av större betydelse i processen av informationsanammande.

近年來，隨著網際網路及線上社群日益普及，電子口碑的影響力迅速壯大。有鑑於這樣的趨勢，許多廠商開始尋找具有一定人氣的公眾人物或網路紅人為產品撰寫業配文。做為一種相對新穎的行銷方式，業配文同時兼具一般電子口碑的特性與產品代言的商業色彩。正因為它並非單純自發性的使用心得分享，許多消費者仍對其可信度有所疑慮，且大眾對其之觀感亦差異甚大。 本研究遂以信號理論（Signaling Theory）的觀點出發，將業配文撰文者視為信號傳遞者（Signaler）、文章內容視為信號本身（Signal）、消費者視為信號接收者（Receiver）、承載文章之平台視為信號環境（Signaling Environment），探討此四大面向中可能影響消費者文章信任、產品態度與購買意願之因素。 本研究採量化分析，透過發放線上問卷蒐集初級資料，經統計迴歸分析後發現，信號接收者面向的「撰文者與消費者相似性」、「撰文者過往名聲」、信號本身面向的「文章內容真實性」以及信號環境面向的「平台可信度」確實對文章信任有正向顯著影響，並會藉之進而影響產品態度和購買意願。此外，「平台生動性」及「平台互動性」則直接對產品態度有正向顯著影響。而本研究也針對文章信任之中介效果及信號接收者面向的「消費者人格外向開放性」、「消費者過去受業配文影響之經驗」、「消費者產品知識程度」是否具調節效果進行分析，詳細結果於研究中將一一闡述。 / In recent years, the impact of Electronic Word-of-Mouth (eWOM) has surged due to the prevalence of the Internet and social media. In response to this phenomenon, many firms have been inviting public figures or Internet celebrities to write sponsored (blog) posts for certain products. Sponsored posts, in substance, lie somewhere between solely spontaneous sharing of personal experiences and actual endorsements. Hence, many consumers still take sponsored posts with a grain of salt and remain skeptical of their authenticity as well as trustworthiness. This research builds upon Signaling Theory by adopting the concept of “Signaler”, “Signal”, “Receiver”, and “Signaling Environment”, and aims at clarifying some possible factors that may influence consumers’ trust toward the sponsored posts, product attitude and purchase intention. Among the independent variables, “Similarity between Writer and Consumer”, “Writer’s Reputation”, “Content Truthfulness”, and “Media Credibility” are significantly positively correlated with consumers’ trust toward the sponsored posts, which then positively influences consumers’ product attitude and purchase intention. Meanwhile, “Media Vividness” and “Media Interactivity” also contribute significantly to consumers’ product attitude. Other factors involved, the mediating effect of trust, as well as the moderating effect of “Consumer’s Personality” and “Consumer’s Past Experiences” are further discussed in this research.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)                                                                                 Titel: Användargenererat innehåll på TikTok och dess påverkan; En kvantitativ undersökning av generation Z's köpintention och köpbeslut Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Användargenererat innehåll, Attityder, Elektronisk Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Köpbeslut, Köpintention, TikTok Forskningsfrågor: (1) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s köpbeslut? (2) Har användargenererat innehåll på TikTok något samband med generation Z’s köpintention? (3) Hur påverkas generation Z’s köpbeslut av användargenererat innehåll på TikTok? (4) Hur påverkar användandet av TikTok generation Z’s attitydkomponenter; kognitiv, affektiv och beteende? (5) Vilka skillnader finns mellan generation Z och millennials vid användandet av TikTok?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall användargenererat innehåll på sociala medieplattformen TikTok påverkar generation Z's köpintention och köpbeslut. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ forskningsansats där primärdata samlats in i form av en digital enkätundersökning. Datan samlades in med ett resultat av 183 respondenter med ett bortfall på 30, vilket gav 150 validerade svar. Datan analyserades sedan via en korrelationsanalys, Cronbach’s alfa, regressionsanalys och en korstabulering i det statistiska dataprogrammet SPSS. Slutsats: Resultatet visade att användargenererat innehåll på TikTok har ett samband med generation Z’s köpintention och köpbeslut. En ökad användning av TikTok bidrar till att attitydkomponenterna; kognitiv, affektiv, beteende påverkas positivt av rekommendationer från användare på TikTok, vilket bidrar till en ökad köpintention som senare leder till ett köpbeslut. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Alva Landberg (96/07/03), Emma Inge (98/02/15), Felicia Schönning (98/11/02)  Title: User-generated content on TikTok and its impact; A quantitative study of generation Z's purchase intention and purchase decision Supervisor: Pejvak Oghazi Keywords: Attitudes, Electronic Word of Mouth (eWOM), Generation Z, Purchase decision, Purchase intention, TikTok, User Generated Content (UGC) Research questions: (1) How does the use of TikTok affect generation Z's purchase decisions? (2) Does user-generated content on TikTok relate to generation Z's purchase intention? (3) How does user-generated content on TikTok influence generation Z’s purchasing decisions? (4) How does using TikTok affect generation Z's attitudinal components; cognitive, affective, and behavioral? (5) What are the differences between generation Z and millennials when using TikTok? Purpose: This study aims to investigate if user-generated content on the social media platform TikTok influences generation Z's purchase intention and purchase decision. Method: This study is based on a quantitative research approach where primary data has been collected through an online survey. The data was collected with a result of 183 respondents with a non-response rate of 30, which gave a total of 150 validated responses. The data were analyzed through a correlation analysis, Cronbach's Alpha, regression analysis and a cross-tabulation in the statistical data program SPSS. Conclusion: The result showed that user-generated content on TikTok has a connection with generation Z's purchase intention and purchase decision. Increased use of TikTok contributes to the attitudinal components; cognitive, affective and behavior is positively affected by recommendations from users on TikTok, which contributes to an increased purchase intention that leads to a purchase decision.