Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fem kategorier såsom; kartlägger elevens svårigheter, engagerar föräldrarna, följer upp studiemiljön, har en respektfull  inställning och reflekterar över egna insatser, med 13 underkategorier. Konklusion:   Resultaten   av   denna   studie   kan   bidra   till   att   utveckla   och   förbättra skolsköterskor  möjlighet  att  ge  stöd  till  skoltrötta  elever.  De  kan  även  utgöra  grund  för riktlinjer vid hantering av skoltrötthet så att elever inte utelämnas från stödinsatser.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ”Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen […] ” Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet. Eleven behöver ett arbetsschema som beskriver innehåll för dagen och möjliggör för eleven att utveckla självständighet och delaktighet. För att bäst kunna stödja eleven i undervisningen behövs stöd och tid för pedagogerna, att diskutera i arbetslaget skapar samsyn och utveckling.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier. Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inom elevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa.

<p>Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet. Eleven behöver ett arbetsschema som beskriver innehåll för dagen och möjliggör för eleven att utveckla självständighet och delaktighet. För att bäst kunna stödja eleven i undervisningen behövs stöd och tid för pedagogerna, att diskutera i arbetslaget skapar samsyn och utveckling.</p>

Enligt statistik ökar kränkningar, både mellan elev till elev men även från lärare till elev. I vårt uppdrag som blivande förskollärare framgår det att vi ska arbeta för att motverka alla typer av kränkningar, både mellan elev till elev men även mellan lärare till elev. Det framgår i Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap. 9§ att det är förbjudet av huvudman och personal att utsätta elever för kränkande behandling. Syftet Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer arbetar för att motverka kränkande behandling mellan elev och elev men även mellan lärare och elev. För att kunna besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetar rektorer respektive lärare med kränkande behandling? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har rektorer respektive lärare och hur kommer de till uttryck i arbetet? Vad anser de att kränkande behandling beror på när det gäller elev-elev respektive lärare-elev? Metod Metoden som vi använder oss av är kvalitativ metod där vi gör semistrukturerade intervjuer med tre rektorer och tre förskollärare i förskoleklasser på tre skolor i en och samma kommun i Sverige. Resultat I studien framkommer en del skillnader men även likheter vid en jämförelse mellan de båda yrkeskategorierna. Vi kan se en skillnad när det kommer till begreppet kränkande behandling, likaså hur de arbetar för att motverka kränkningar. Förskollärarna använder sig av samtal för att lösa incidenterna medan rektorerna använder sig av sin maktposition och det är sista lösningen på att kränkningen ska upphöra. En likhet som vi kan se är att både rektorer och förskollärare belyser betydelsen av vuxennärvaro, för att skapa en trygg miljö för eleverna på skolan. Resultatet visar även att det finns en viss lojalitet mellan lärare och lärare, där de skyddar varandra när det kommer till kränkningar mellan lärare och elev.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfältets spridning. Resultat: En knapp majoritet av artiklarna framhåller lärarens kommunikation med eleverna och att det har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Dessa artiklar hör till den gruppering, som grundas av styrdokument eller lärandeteorier där kommunikation mellan individer anses som utvecklande. Övriga artiklar anser att lärarens kommunikation till eleverna är betydande för kunskapsutvecklingen. / The purpose of this review is to examine what the research field says about the communication between teachers and pupils. Can any conclusions be made about the communications that exists? In what way and how much has the research concerned about different aspects of communication between teachers and pupils and which aspects conduce development of the pupils´ knowledge? Web of Science were used for a database search and by manual reviewing, 48 articles present my research field. Seven of the articles represent the dispersion of the research field. Result: A small majority of the articles emphasize the teachers´ communication with the pupils and that it has importance for the development of the pupils´ knowledge. These articles belong to the group that has curriculum and a learning theory, were communication between individuals are considered developing, as its foundation. The other articles consider the teachers’ communication to the pupils as important for the knowledge development.

Det finns olika områden inom matematik som är extra viktiga att elever behärskar. Aritmetik, som ofta definieras som räknelära, är ett sådant område och inom aritmetiken återfinns räknesätten: addition, subtraktion, multiplikation och division samt deras egenskaper. En av dessa egenskaper om återfinns i räknesätten addition och multiplikation, är kommutativitet. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga vad vetenskapliga studier visar om elevers förståelse av kommutativitet som en matematisk egenskap. Syftet besvaras genom följande frågor: Vilken förståelse av kommutativitet har elever innan de fått formell undervisning om det, vilken betydelse har undervisningens form för elevernas förståelse av kommutativitet samt vilken roll har ordet kommutativitet för elevernas förståelse för begreppet kommutativitet. Resultatet har visat på att det krävs undervisning om kommutativitet i multiplikation, men inte i addition samt att undervisningens form faktiskt har betydelse för elevers förståelse. Trots att kommutativitet nämns i läromedel i tidiga årskurser har det framkommit att ordet kommutativitet inte har någon påverkan på elevens begreppsmässiga förståelse och behöver alltså inte kunna ordet för att tillämpa egenskapen. De publikationer som samlats in består främst av vetenskapliga artiklar, men även av en svensk doktorsavhandling. Litteraturen har kvalitetsbedömts och valts ut med hjälp av inklusionskriterier som nämns i litteraturstudien.

Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

Denna studie behandlar vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever vid användning av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vi har uppmärksammat att lärare väldigt sällan använder sig av skolgården och andra områden utomhus i sin undervisning för elever i årskurs F-3. Studiens syfte är att bidra med vad tidigare forskning i området har visat för resultat samt att jämföra dessa resultat med varandra. Vid undersökning av detta område har tidigare forskning granskats genom en systematisk litteraturstudie. De databaser som använts för att finna tidigare forskningsstudier är UniSearch och ERIC. Resultatet av studien visar att det finns många olika anledningar till att lärare sällan använder sig av utomhuspedagogik. Men att det är ett ganska uppskattat tillvägagångssätt i undervisningen av främst elever men också lärare när de känner sig trygga på området.