Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

Given an increasing number of teachers who find it difficult to engage students in teaching, it is  important  to  find  out  but  also  to  understand  the  reasons  why  students  study  geography. Furthermore, as results in education are based on student motivation, since motivation affects both the productive and the receptive knowledge, it is important to emphasize the importance of  motivation  as  a  key  factor  in  education.  Previous  research  in  this  field  is  deliberated, however, this study focuses on learners’ motivation. This study aims to investigate students’ reasons  and  their  motivation  to  study  geography  but  also  to  find  out  whether  there  are differences  concerning  motivation  depending  on  the  factors  of  age  and  gender.  Moreover,  a further purpose is to create a debate about the concept of motivation and present the significance of  motivation  in  learning.  To  achieve  the  aim  but  also  to  answer  the  research  questions,  a qualitative  method  was  used  in  this  study  in  the  form  of  a  survey.  This  study  consists  of  66 participants,  which  are  secondary  school  students  and  university  students  in  Sweden.  The respondents’ answers from the survey were converted into statistics and results are presented in table form and are based on Deci and Ryan's Self-Determination Continuum. Results show that  there  are  statistically  significant  differences  according  to  age  and  gender  concerning intrinsic  and  integrated  regulation.  Based  on  the  findings  of  this  study,  suggestions  for increasing  and  developing  teachers’ knowledge   of   motivation,   since   teachers   have   a predominant role in this. For this reason, this study is valuable from an educational perspective to create successful learning.