<p>Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers</p><p>attityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteratur</p><p>och forskning för att se likheter och skillnader.</p><p>Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elever</p><p>tappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos eleverna</p><p>gjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna har</p><p>både positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessa</p><p>attityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera. De största bidragande</p><p>faktorerna till elevernas attityder i vår studie är pedagogens roll och undervisningens</p><p>utformning. När vi jämförde vårt resultat med litteratur och forskning märkte vi både</p><p>likheter och skillnader. Vi anser att en skillnad i vår studie är kompisarnas påverkan</p><p>som, vi menar, har lite större betydelse för elevernas attityder än vad litteratur och</p><p>forskning visar. Även svårighetsgraden i matematiken har stor betydelse för elevernas</p><p>attityd till skolmatematiken. I enlighet med vad forskningsrapporterna hävdar så</p><p>upptäckte även vi attitydförändringar hos de intervjuade eleverna. Vi generaliserar inte i</p><p>vårt arbete, vi exemplifierar.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet </p><p>var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en </p><p>gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade. En tydlig könsskillnad kunde urskiljas där majoriteten av kvinnorna visar på en upplevelse av hög stress, vilket är den negativa formen av stress där de upplever höga krav men en låg grad av kontroll. Majoriteten män visar istället på en upplevelse av att vara lågt stressade. Beträffande motivation har majoriteten av deltagarna i studien antingen en låg inre och en låg yttre motivation eller en hög inre och en hög yttre motivation. Gällande kön har kvinnorna i studien en högre motivation än männen (både inre och yttre). I analysen av deltagarnas motivation och deras upplevelse av stress kunde även en del skillnader ses. Exempelvis verkar upplevelsen av kontroll vara något som spelar en roll för elevernas inre motivation. Upplevelsen av låg kontroll verkar samspela med motivation på det sätt att många av de eleverna känner en lägre inre motivation än många av de elever som känner en hög kontroll, vilka också då uppvisar högre inre motivation. Vidare kunskap kring detta ämne anses här vara av stor vikt för lärare och andra som jobbar inom skola och med ungdomar, och bör ha </p><p>en effekt på bland annat undervisningsupplägg.</p>

<p>Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på <em>The International School of Helsingborg </em>(ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH.</p><p>För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra <em>om</em> och i så fall <em>hur</em> sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov.</p>

<p>Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.</p><p>Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.</p><p>Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.</p><p>En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet.</p>

<p><p>Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.</p></p>

<p><p>Det finns olika uppfattningar om att använda läsebok i läsundervisningen. Kritik har framförts mot läseboken men det finns också de som går emot kritiken. Något som hävdas är att de texter eleverna läser, behöver vara meningsfulla för dem. Syftet med den här studien var att undersöka hur elever i år 1 upplever sin läsebok med avseende på hur de upplever att det känns när de läser i den, hur de upplever ämnesinnehållet och hur de upplever svårighetsgraden. För att få svar på detta, genomfördes intervjuer med drygt 50 elever i år 1 fördelade mellan tre olika läromedel och fyra olika skolor. Resultatet tyder på att majoriteten har en mer eller mindre positiv upplevelse av sin läsebok. De flesta upplever att det känns positivt när de läser i sin läsebok eller att det känns både positivt och negativt. Lite mindre än hälften av eleverna verkar uppleva att läsebokstexten är lagom svår. Elevernas upplevelse av sin läsebok talar både till läsebokens fördel och till dess nackdel. För att få en bättre uppfattning om läsebokens för- och nackdelar utifrån hur eleverna upplever den, behövs fler och mer omfattande studier.</p></p>

<p>Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ”tabubelagt”. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ”lägga sig i”.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering. Vi har också kommit fram till att fritidspedagoger/förskollärare i högre utsträckning än lärarna vill ha en bättre kunskap om hur man bör bemöta skilsmässobarn..</p>

<p>Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. På senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har också särskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gälla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta område valde vi att undersöka särskolan, med fokus på elevernas perspektiv. Genom vår studie ville vi titta på elevers upplevelser kring gemenskap och undervisning i gymnasiesärskolan kontra grundskolan. Syfte: Syftet med vår studie är att ur elevperspektiv synliggöra elever i gymnasiesärskolans upplevelser av sin skoltid i grundskola och särskola. Metod: Då vi ville ta reda på informanternas upplevelser kring gemenskap och undervisning i gymnasiesärskola kontra grundskola valde vi en kvalitativ metod byggd på intervjuer. Detta gav oss möjlighet att ta del av det valda problemområdet utifrån informanternas egna perspektiv. Resultat: Studien visade att de fanns elever som upplevde att det inte fick tillräckligt med utmaningar i gymnasiesärskolan. Flertalet av respondenterna upplevde undervisningen i grundskolan som svår. De intervjuade eleverna uttryckte att de sociala relationerna var bra och att de trivdes i gymnasiesärskolan. Upplevelserna kring gemenskapen i grundskolan varierade något. Vissa menar att de haft goda kompisrelationer medan andra vittnar om ytliga relationer eller inga alls. Många av våra respondenter anser att särskoletillhörigheten kan kännas utpekande.</p>

Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på The International School of Helsingborg (ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH. För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats. Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a. genom att förklara att läxorna inkräktade för mycket på deras fritid, att de blev mycket stressade av dem och att de upplevde att lärarna inte kommunicerade med varandra vilket i sin tur resulterade i att läxorna förekom i vågor som var svåra att kontrollera. Lärarna illustrerade sitt missnöje bl.a. med att berätta hur de kunde känna av att eleverna var stressade, hur andra lärare (inte de själva) gav mycket läxor och att lärarnas olika kulturella och professionella bakgrund var orsak till mycket av problemen med läxorna.