Sammanfattning   Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling.   Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation.   För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan.

No description available.

In this thesis swedish students’ worldsviews, in relation to the theory of evolution, were studied. Thirty students from two different schools and cities took part in the survey and four students were later chosen for interviews. The results showed that there are many different types of students and categories in this matter. The study also showed that for some religious students, accepting the theory of evolution was not difficult thus showing that religious students can both believe in God and in the theory of evolution.

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare. Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen.   I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier. Vi tittar även på vilka grundförutsättningar det krävs för att lyckas med sina studier. Omotiverade elever skapar ofta en negativ stämning i klassen.    Hur skall vi då gå till väga för att klara denna situation och få med oss de elever som inte har samma ambition som de som vill i klassen. Det kan vara en svår nöt att knäcka. Stig har i sin tidigare undersökning Motivation på fordonsprogrammet (2002) kunnat se att där fanns tendenser som pekade på att vissa elever var omotiverade och inte tillräckligt motiverade att gå utbildningen. I vårt arbete vill vi undersöka om det finns omotivation bland fordonseleverna och hur vi ev. kan motivera dessa och ändra inställningen hos dessa. Som metod för undersökningen valde vi att ha anonyma enkäter som vi delade ut bland alla fordonsprogrammets närvarande elever. Vi gjorde även en enkät bland våra kolleger på programmet.   Med vår undersökning har vi kommit fram till att vi hade en del omotiverade elever trots att de flesta hade svarat att de trivdes. Skrämmande var att hälften av eleverna inte åt och sov ordentligt. Då är det svårt med motivation. Den visar också på att det behövs bättre information från grundskolan, fler studiebesök och föreläsningar om t.ex. framtidsutsikter inom fordonsbranschen samtidigt som det behövs ny teknik och att lokalerna behöver ses över. Det tål kanske att tänka på hur man kan lägga upp teorin på ett mer intressant och roligare vis och kanske försöka få med kärnämnena i uppgifter som har med fordon att göra.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri. Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör. Resultatet visar även att återkoppling är ett sätt att arbeta med elevers motivation. När elever får återkoppling tenderar deras motivation och tilltro till den egna kompetensen att öka.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete. Forskningsfrågor: Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt? Hur resonerar elever kring samarbete och respekt? Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt. Metod Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar. Resultat Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt. Slutsats I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

No description available.

Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.

Det finns olika uppfattningar om att använda läsebok i läsundervisningen. Kritik har framförts mot läseboken men det finns också de som går emot kritiken. Något som hävdas är att de texter eleverna läser, behöver vara meningsfulla för dem. Syftet med den här studien var att undersöka hur elever i år 1 upplever sin läsebok med avseende på hur de upplever att det känns när de läser i den, hur de upplever ämnesinnehållet och hur de upplever svårighetsgraden. För att få svar på detta, genomfördes intervjuer med drygt 50 elever i år 1 fördelade mellan tre olika läromedel och fyra olika skolor. Resultatet tyder på att majoriteten har en mer eller mindre positiv upplevelse av sin läsebok. De flesta upplever att det känns positivt när de läser i sin läsebok eller att det känns både positivt och negativt. Lite mindre än hälften av eleverna verkar uppleva att läsebokstexten är lagom svår. Elevernas upplevelse av sin läsebok talar både till läsebokens fördel och till dess nackdel. För att få en bättre uppfattning om läsebokens för- och nackdelar utifrån hur eleverna upplever den, behövs fler och mer omfattande studier.