Teknik påverkar alla individer i ett samhälle, vilket innebär att kunskap om teknik ämnet är viktigt. Teknik finns överallt i vår omgivning och är en viktig del i samhället. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några lärare i grundskolans tidigare år berättar om hur de genomför sin teknikundervisning. Hur resonerar lärarna när de planerar och genomför sin undervisning? Metoden som användes under undersökningen är kvalitativa intervjuer med verksamma klasslärare och tekniklärare. Anledningen för tillämpandet av kvalitativa intervjuer var att få en så djup förståelse som möjligt om hur de intervjuade lärarna resonerade kring elevernas kunskaper i teknik. Metoden blir flexibel då man med följdfrågor kan få djupare och tydligare svar. I undersökningen kom det fram att den praktiska delen i undervisningen ofta fick ta en större plats än den teoretiska. Lärarna ansåg att det praktiska i undervisningen blev tydligt för eleverna och skapade en ny erfarenhet hos eleverna. Lärarna i undersökningen strävade efter att vara goda förebilder i teknikundervisningen för sina elever. Många av lärarna tyckte att deras elever hade svårigheter att definiera teknik. De tyckte också att pojkar och flickor ofta hade olika uppfattningar om vad teknik är.

Studien undersöker hur elever upplever stress i provsammanhang och vad det kan vara som påverkar stressen, hur eleverna i årskurs sex känner inför och hur eleverna i årskurs sju känner efter proven. Studien har genomförts med enkätundersökning där 46 stycken elever medverkat, 24 från årskurs sex och 22 från årskurs sju. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår hur eleverna besvarat frågorna och efter varje diagram analyseras frågan för att förtydliga frågorna och elevernas åsikter. I diskussionen besvaras syftet om hur elever upplever stressen i relation till nationella proven, hur eleverna i årskurs sex känner inför proven och hur sjuorna kände under och efter proven. Sexorna och sjuorna beskriver att de vill få höga resultat på nationella proven. Sexorna känner också att det är viktigt för deras lärare att de får bra resultat medan sjuorna inte känner av det från sin lärare.Sjuorna upplever däremot att deras föräldrar skulle blivit besvikna om de fått svaga resultat på nationella proven men sexorna inte kände detta från sina föräldrar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolor i två kommuner identifierar och beskriver det stöd som utformas för att möta läs- och skrivsvårigheter hos två distinkta elevgrupper, flerspråkiga- samt integrerade elever, alltså elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som inkluderas i grundskoleklass. Studien är uppdelad i två delstudier som undersöker varje grupp separat och belyser relevanta delar i den specialpedagogiska verksamheten. I analysens diskussion kontrasterar dessa mot varandra. På så sätt synliggör vi och förmedlar utmaningar inom specialpedagogiken. Med vår studie vill vi även bidra till mer kunskap om identifiering av samt stöd till flerspråkiga- och integrerade elever genom att undersöka hur arbetet organiseras på skolorna. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 8 pedagoger för att ge inblick i skolvardagens komplexitet kring dessa två olika elevgrupper. För att snäva in och avgränsa studiens syfte utifrån våra två breda målgrupper valdes fenomenografi som analysmetod.  Studiens teoretiska ansats är Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv, nämligen det kategoriska-, det kritiska- samt dilemmaperspektivet. Empirin tyder på att det kategoriska perspektivet är vanligt förekommande vid beskrivningar av utformande av stödåtgärder och det kritiska lyfts som en viktig faktor i utformandet av en inkluderande lärmiljö. Dilemmaperspektivet uppträder som tydligt hos alla respondenter vid arbete med identifiering av elevgrupperna samt i fråga om samarbete med modersmålslärare samt studiehandledare. Även respondenternas beskrivningar av konflikter, spänningar och avvägningar på arbetsplatsen mellan olika pedagoggrupper med skilda ansvarsområden tolkar vi som ett dilemma. Implikationer för detta kommer att diskuteras.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare stödjer elever som har särskilda förmågor i matematik. Ges dessa elever samma förutsättningar att utvecklas i ämnet som övriga elever?   Metoden som användes är semistrukturerade intervjuer där intervjun kommer liknas mer vid ett samtal än en intervju. Det är tre lärare på olika skolor som intervjuas och alla tre har många års arbetslivserfarenhet. Det finns en färdig intervjumall men det tillkom följdfrågor utefter vilka svar lärarna gav. Intervjuerna genomfördes enskilt och i separata rum. Innan intervjuerna fick lärarna skriva på ett papper där de blir informerade om de etiska överväganden samt att de godkänner intervjun. När intervjuerna var färdiga transkriberades de relevanta delarna.   Resultatet visar att ekonomin i skolan gör det svårt att stödja de särbegåvade eleverna eftersom resurserna oftast går till elever som har svårigheter i matematik. Lärarna känner sig också otillräckliga för de vill hjälpa till mer än vad de kan. Under lektionerna prioriteras oftast eleverna som inte når målen och eleverna med särskilda förmågor eller som är duktiga får arbeta självständigt. Lärarna har olika metoder för att stimulera eleverna. En lärare arbetar mycket med matematikboken eftersom den har olika nivåanpassade uppgifter samt ett fördjupningshäfte som tillhör matematikboken. Den andra läraren arbetar mycket i par för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Den tredje läraren arbetar med olika metoder till exempel arbetar hon med olika konkreta material eller utomhus för att lära eleverna att matematik är mer än att sitta och räkna i boken.

The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning. Resultatet visar att lärarna är överens om att variation av både arbetsformer och material är viktigt gällande starka elever i matematik. Att ha elever med starka förmågor i matematik i klassen är något lärarna ser som positivt eftersom de höjer motivationen i klassrummet. En slutsats som vi har kunnat dra är att lärarna är väl medvetna om behov som de starka eleverna i matematik har, däremot är det inte alltid dessa behov kan uppfyllas av olika anledningar.

Tidigare utförd forskning visar att särskilt begåvade elever inte alltid upptäcks och prioriteras i skolan så som den svenska skollagen kräver. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarnas upplevda förutsättningar att bemöta och utmana de särskilt begåvade eleverna i skolan. Studien bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer med lärare från Norrbotten vilka har analyserats med hjälp av tematisk analys. I den aktuella studien framgår det att skolans fokus ligger på de elever som har svårigheter att nå godkänt betyg. Studien vittnar dock om en stark önskan hos respondenterna att svara upp gentemot de särskilt begåvade elevernas behov trots att det är förbundet med ett flertal svårigheter. De huvudsakliga utmaningar som framkommer är bristen på resurser i form av kunskap, stöd och tid. Även om lärarna i den aktuella studien kan identifiera särskild begåvning finns en osäkerhet kring vem som egentligen är särskilt begåvad. Vidare tror lärarna i den aktuella studien att skolan varken ser eller utmanar de särskilt begåvade eleverna i tillräckligt hög grad och många efterlyser därför mer utbildning och kunskap, men också bättre kartläggning.

<p>De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.</p>

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.