Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

This thesis purpose is to examine seven high school teachers perception in their ability to, in the field of physical education and health, to conduce a more equal health for their students and their perception to identify differences in health, particularly with focus on newcomers to Sweden. This study used qualitative interviews for data collection where seven teachers were interviewed. The theory material that was used as method was KASAM. The result of the survey concluded that some teachers had some difficulties in identifying what a disparity in health means between students, however all teachers were conscious of that a disparity in health exists, especially when the focus is on newcomers. All teachers had ideas about how one could work to prevent unequal health between students.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

Det råder inga tvivel om att den svenska skolan har blivit alltmer mångkulturell de senaste decennierna. Detta har inneburit nya utmaningar och möjligheter i undervisningen och dess huvudroll, att gynna den enskilda elevens lärande och utveckling. Resultatet av PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningen från år 2015 visade att elever med svenska som andraspråk fick sämre resultat i matematik än elever med svenska som modersmål. Med denna studie ville författarna undersöka om begränsade kunskaper i det svenska språket påverkade matematikinlärningen hos elever med svenska som andraspråk och i sådana fall på vilket sätt. Dessutom ville författarna till denna studie undersöka hur lärarna gått tillväga för att undervisa elever med svenska som andraspråk i matematik. Denna studie hade alltså som syfte att ta reda på om elever med svenska som andraspråk påverkades i sin prestation på grund av sin bristande kunskap i svenska och hur matematiklärare gått tillväga för att inkludera elever med svenska som andraspråk i sin matematikundervisning. För att kunna utföra denna studie och få en inblick i det svenska klassrummet har författarna till denna studie intervjuat matematiklärare i det flerspråkiga klassrummet i skolans låg och mellanår och även en forskare som skrivit en avhandling om ovanstående ämne. Författarna till denna studie har tittat på resultaten av PISA undersökningen från år 2015 och utformat intervjufrågor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna till denna studie har funderat kring om flerspråkiga elever kunnat få ett annorlunda resultat på textuppgifterna om de fått begreppen förklarat för sig eller om man uteslutit eller bytt ut klassiska svenska ord mot andra ord. Resultatet av denna forskning visade att begränsningar i det svenska språket hade en betydande roll för prestationen hos elever med svenska som andraspråk, men att det inte endast var språket som var ett hinder. Under rubriken resultat presenteras resultaten av denna forskning närmare.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar begreppet elevinflytande och hur elevinflytande tar sig uttryck i den vardagliga pedagogiska verksamheten, från fritidshemslärares perspektiv. Metoden vi har valt för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Underlaget för empirin består av sex intervjuer med utbildade fritidshemslärare på två olika skolor. Samtliga respondenter är kvinnor men det är inte av relevans för studien. Empirin har bearbetats med hjälp av en tematisk analysmodell. I studien fann författarna att fritidshemslärarna har en god uppfattning om begreppet elevinflytande och dess innebörd samt att det är en självklarhet att eleverna ska ha inflytande i verksamheten. Fritidshemslärarna i studien förmedlar också att det finns en svårighet med hur de ska arbeta med elevinflytande och vad det innebär i fritidshemsverksamheten.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar på att en individanpassad undervisning hjälper de hög- presterande eleverna att utmanas och stimuleras i sin utveckling. SYFTE: Syftet med denna studie är att ta reda på om och i så fall hur lärarna individanpassar undervisningen för högpresterande elever i de teoretiska skolämnena svenska, matematik, engelska samt samhälls- och naturorientering. METOD: Data har samlats in i form av intervjuer med sex lärare i årskurs 1-3 på Gotland. Undersökningen har pågått i 10 veckor. Frågorna har varit semistrukturerade vilket innebär att det ställts följdfrågor utefter vad lärarna har givit för svar på frågorna. RESULTAT: Resultatet visar att lärarna på de tre skolorna A, B och C upplever att de upptäcker ganska tidigt om en elev är högpresterande och att det är viktigt att individanpassa undervisningen och utmana alla eleverna där de befinner sig. De försöker även hitta uppgifter som hamnar inom elevens intresseområde för att eleven inte ska bli uttråkad. De sex lärarna som deltagit i studien är ense om att de oftast ger extra material till högpresterande elever i matematik och svenska. SLUTSATS: Studien visar att lärarna har en gemensam bild av att undervisningen ska individanpassas utifrån varje enskild elev. Det säger delvis emot tidigare forskning, som hävdar att högpresterande elever hamnar i skymundan på grund av tidsbrist och okunskap.

<p><p>Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.</p></p>

<p>Syftet med detta arbete var att visa hur det är möjligt att utveckla ett estetiskt förhållningssätt i undervisningen för att främja elevers förståelse för FN:s konvention om barnets rättigheter. I arbetet lyfts estetikens betydelse i undervisningen fram samt betydelsen av att ge demokrati och utvecklingsarbete utrymme. Drama, skönlitteratur och film har används i det praktiska arbetet med eleverna som vi sedan skrev individuella loggböcker kring. Vidare hade vi sedan reflekterande samtal för att utveckla vårt arbete. Elevgruppen bestod av sex elever i en mångkulturell skola som vi träffade vid tio tillfällen. Det praktiska arbetet och reflektionerna visade vad ett estetiskt förhållningssätt kan betyda för undervisningen, så som t ex när eleverna spontant i forumspelet delgav sina egna erfarenheter av olika dilemman.</p>

<p>Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. </p><p>De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan.</p><p> Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör. Detta bekräftas av intervjuundersökningen där ingen av den kommunala skolans intervjupersoner hade besökt den fristående skolan. </p><p>I enkätundersökningen framkommer det att kompisar, den kommunala skolformen och den större storleken är avgörande för flest av den kommunala skolans elever. Samtidigt visar rangordningen av svarsalternativen att ”positiva upplevelser vid besöket” är en mycket viktig faktor för dem som angett den. Intervjuundersökningen visar dock att upplevelsen av besök på den kommunala skolan inte är odelat positivt och att två av de tre som upplevde någon del av besöken som negativt ändå sökte till den kommunala skolan. Här framträder istället andra faktorer som mer avgörande, exempelvis utbildning och geografisk placering. I intervjuundersökningen framkommer även ett annat svar, och det är att utbildningen inte fanns någon annan stans. För de flesta av den fristående skolans elever gäller att utbildningen verkade roligare, att skolan är mindre och att utbildningen verkade bättre som mest avgörande alternativ. Gällande rangordningen återkommer samma svarsalternativ, men med lite annorlunda ordning där skolans mindre storlek kommer först, följt av att utbildningen verkade bättre och slutligen att utbildningen verkade roligare. I intervjuundersökningen framkommer andra svar. Där angavs skolans storlek och att utbildningen verkade roligare som avgörande faktorer, men även att lokalerna var trevligare och att kontakten lärarkåren var bättre än på den kommunala skolan.</p><p>Den faktor som spelat minst roll i elevernas val av skolform till gymnasiet är målsmans påverkan. För den fristående skolans elever förekommer detta alternativ inte alls bland svaren medan det bland den kommunala skolans elever fick en låg svarsprocent. Då det tidigare framkommit att målsmän i vissa fall förser eleverna med information inför valet går det inte att helt utesluta deras betydelse, men det är ett ytterst få fall där de figurerar som avgörande faktorer i själva valsituationen.</p>

<p>Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:</p><p><p><em>Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation?</em> samt <em>Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?</em></p></p><p>Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.</p><p>Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.</p>