Abstract Aim The purpose of this study has been to investigate the possible differences in grades and attitudes towards further studies that can be explained by the student’s level of physical activity. The questions we wanted answers to were: - Does students in more sports-oriented programs have better grades than students in more theoretical programs? - Is there a relationship between physical activity and study-results? - Are there any differences in attitudes towards further studies for students at the different programs? - Which other variables could be affecting the students grades? Method  The extent of this study has included 3 municipal schools and 6 classes (2 from each school) – in all 119 students and 6 teachers. 3 different social sciences programs have participated – two sports-oriented and one without any sports-oriented concentration . The study has been done with questionnaries where the students have stated their grades, their level of physical activity, attitudes towards further studies and other possible influential factors. The students teachers have also answered questionnaries to investigate their opinion about their students and to see if the demands are the same. The statistic material from the study has then been analyzed in the statistical analysis programme SPSS. Results  In this study we have not been able to prove that physical activity actually leads to higher grades. Our results show that it is more about the time the students put on their schoolwork, their ambition and the programs study rate that can be related to higher grades. Our results also show that students in more sports oriented programs are not as keen on future studies as students on more theoretical programs. Conclusion  Our study has not been able to show relationships between a high grade of physical activity and high grades. Still we consider that we can strengthen that physical activity 3-4 times/week on a moderate/high effort level is the optimal training quantity for reaching higher grades. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att undersöka de eventuella skillnader i betyg och inställning till framtida studier som kan förklaras av gymnasieelevernas nivå av fysiska aktivitet. De frågor vi velat få besvarade har varit:  - Har elever på program med idrottsinriktning högre betyg än elever på ett teoretiskt samhällsprogram? - Finns det samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat? - Finns det några skillnader i attityd gentemot framtida studier hos elever på de olika inriktningarna?  - Vilka andra faktorer kan påverka elevernas betyg? Metod  Studien har inkluderat 3 kommunala skolor och 6 klasser (2 per skola) - sammanlagt 119 elever och 6 lärare. 3 olika samhällsvetenskapligt inriktade gymnasieprogram har deltagit – två med idrottsinriktning och en utan någon idrottsinriktning. I studien har enkätundersökningar använts där eleverna har fått uppge sina betyg, sin fysiska aktivitetsnivå, attityder gentemot framtida studier och olika eventuella påverkansfaktorer. Även lärarna till dessa elever har fått besvara enkäter för att undersöka deras uppfattningar om sina elever samt för att se om kravbilderna är desamma. Undersökningens statistiska material har sedan behandlats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Vi har i vår studie inte kunnat påvisa resultat som visar att fysisk aktivitet faktiskt leder till högre betyg. Snarare är det elevernas nedlagda studietid, ambitioner  och studietakt som man i vår studie kan koppla till höga betyg. Resultatet visar också att elever på idrottsinriktade program inte prioriterar framtida studier lika  mycket som elever på teoretiska program. Slutsats  Vår studie har inte kunnat påvisa samband mellan hög grad av fysisk aktivitet och höga betyg. Dock anser vi oss kunna stärka att fysisk aktivitet 3-4 ggr/vecka på  en måttlig/hög ansträngningsgrad är en optimal träningsmängd för att uppnå höga betyg.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik. Vårt intresse har även ökat efter att vi mött ämnet ute i verksamheten. Matematik är ett ämne som tyvärr ofta uppfattas som tråkigt och jobbigt, vilket kan bero på att eleverna inte får arbeta med lämpligt material. Detta vill vi försöka ändra på i våra kommande yrkesroller. Syfte:Syftet med vår uppsats är att avgöra vilka skillnader som finns i pedagogers val av arbetssätt och arbetsformer i matematikundervisningen, med hänsyn till hur eleverna presterar gentemot de lokala målen, det vill säga de matematiskt begåvade och de elever med matematiksvårigheter. Metod:Vi har gjort en litteraturstudie för att få en bättre bakgrund på ämnet. Fortsättningsvis valde vi att skapa en enkät som är både kvalitativ och kvantitativ eftersom vi har blandat öppna och slutna frågor. Utdelning av enkäter har skett i fem kommunala skolor. Enkäternas frågor utgick från våra frågeställningar. Resultat:Pedagogerna arbetar mer med individanpassad undervisning än vad vi förväntat oss innan undersökningen. De flesta pedagogerna i vår enkätundersökning arbetar för att stimulera både de elever med svårigheter och de begåvade inom ämnet. Begreppet elever med särskilda behov uppfattades av pedagogerna som de elever som inte når målen

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp. Resultat: Vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar ämnet teknik. Den mest utbredda uppfattningen eleverna har är att teknik är kunskap, en förmåga eller arbetsstrategi som man använder sig av när man utför en praktisk handling. Ofta kopplades deras beskrivning av teknikbegreppet till egna vardagserfarenheter. De bakgrundsfaktorer som spelar störst roll för att eleverna får en uppfattning om teknikbegreppet är elevernas fritidsaktiviteter, och vardagserfarenheter. Skolan är inte en bakgrundsfaktor som eleverna nämner spontant utan beskrivs som en plats där man kan ha nytta av tekniken när eleverna till exempel räknar matematik. Rasterna nämns oftare än undervisningen som ett tillfälle där eleverna använder sig av teknik. Elevernas uppfattning av teknik är delad då de har en praktisk uppfattning då de löser tekniska uppgifter och en teoretisk uppfattning då de pratar runt ordet teknik. När eleverna löser de tekniska uppgifterna visar de intresse och tycker att det är roligt. När man sedan nämner ordet teknik säger eleverna att det ordet är svårt och att de inte är bra på det. Anledningen till detta kan vara att de inte fått någon undervisning som har knutit ihop teknikbegreppet med de praktiska uppgifterna. Det talar för att undervisningen inom teknik borde få mer utrymme för att eleverna skall få en grundkunskap inom ämnet.

The main purpose of this study was to obtain insight into what students and teachers think about field trips in ecology and whether they think that fieldtrips result in increase of students’ learning. Open questionnaires and half structured interviews were used to investigate this. Persons who answered the questionnaires and participated in the interviews were senior high school teachers in biology or science and high school science students. All the teachers and most of the students thought that field trips in ecology resulted in increased learning. Those students who had spent more time on field trips found it more learning and fun than students which had spent less time on field trips, which can indicate that if students spend more time on field trips they think it is more fun and that they learn more. The teachers realized some difficulties with taking students out on field trips such as lack of money, lack of time, large groups and fitting the field trips into the school schedule. Earlier studies confirm to a large extent my results regarding teachers’ views upon field trips and they also show that field trips result in an increase of students’ knowledge. My study is unique because I investigate the students’ views on field trips, if they experience that they learn on field trips and if field trips make them motivated to learn more about ecology.

Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning. Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande. De tycker att det är roligt att skriva och att få använda sin fantasi. De drivs till stor del av yttre drivkrafter när det gäller att prestera i skrivandet, såsom betyg och framtida utbildningar eller arbeten. Faktorer som eleverna beskriver ökar deras motivation är fria skrivuppgifter, intresse och inspiration till skrivuppgiften och att få arbeta med kamratrespons. Faktorer som eleverna beskriver minskar deras motivation till skrivande är bristen på ork att anstränga sig, tidspress eller för lång tidstillgång, negativa lärarkommentarer och brist på inspiration till skrivandet.  Slutsatser ur studien är att lärare aktivt bör arbeta för att öka elevers inre motivation till skrivande genom att koppla skrivandet till elevers erfarenheter och intressen. Vidare att en processinriktad undervisning ger elever ökade möjligheter till eftertanke och bearbetning av texter. Slutligen bör lärare tänka på att lyfta fram texters styrkor framför dess brister för att öka eller förstärka elevers självförtroende till skrivande.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde. Samtidigt tyder mitt resultat på att de intervjuade pedagogerna uppfattar att kreativitet har att göra med frihet, skapa någonting nytt samt att hitta lösningar på problem. Pedagogerna uppfattar att när eleven får möjlighet att själv lösa problem så ges möjlighet för eleven att vara kreativ. De uppger även att det ges möjlighet för kreativitet i matematikämnet, där eleverna får dansa och bygga matematik. Min slutsats är att detta stimulerar elevernas olika sinnen och låter eleverna lära på en främst laborativ nivå. Var och när eleverna är som mest kreativa uppfattar pedagogerna som något individuellt hos varje elev och min slutsats är att rum och material har betydelse för var och när eleven är kreativ. Nämnbart är också att pedagogerna uppfattar kunskapsformer som uttrycksformer i Skolverkets (2011) läroplan.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar. Enkäterna har sammanställts i kategorier där de vanligaste svaren har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning är införstådda med skolans program samt hur de skall agera när de påträffar kränkningar. Skillnader mellan könen har uppvisats där tjejerna tenderar att vara mer mottagliga för skolans arbete samt mer medvetna om hur de kan stävja mobbning och kränkande behandling.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen. Våra intervjuer har visat att mobbning är ett viktigt ämne som beror och påverkar många.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.    För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar: Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden? Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden? Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd? Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.    Jag upptäckte följande: Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen. De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades. Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren. Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp. Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.

Syftet för denna rapport är att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gällande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de själva respektive deras lärare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar på IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkäter vars resultat sammanställts kvantitativt och presenteras i företrädesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frågeställningar är baserad på tidigare forskning inom ämnet. En fråga som flera forskare debatterar kring är huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfärdighet, jämställt med att skriva eller räkna. Viss problematik kan även finnas i de tidigare satsningar inom IT-området som gjorts i skolan, då dessa satsningar ofta verkat fokusera på att köpa in nya tekniska hjälpmedel snarare än att motivera och utbilda lärarna att använda dessa. Ännu mindre har satsningarna på att få elever att använda IKT varit.  Resultaten för denna studie skiftar något emellan de tre skolor som omfattades av datainsamlingen. Gällande elevernas attityder till IKT i undervisningen visar studien upp tydliga siffror på att elever anser att undervisningen blir både roligare och bättre med hjälp av IKT. Stor variation mellan olika undervisningssätt är något elever efterfrågar, och då med IKT-hjälpmedel som ingående element i denna blandning. Hur lärare arbetar med IKT verkar skifta mycket beroende på den enskilde läraren men det beror även på vilka förutsättningar som finns, det vill säga hur skolan väljer att satsa på IKT-hjälpmedel. Resultatet på frågan om hur eleverna upplever sina respektive skolors satsningar på IKT skiftar mellan de tre skolorna, något som väcker diskussionen kring hur viktig egentligen skolans del i det hela är. En viktig slutsats som studien når är att det trots allt i slutänden mycket beror på hur läraren väljer att använda sig av den IKT som finns tillgänglig. En elev uttrycker denna tanke med orden: ”Onödigt att lägga ner pengar på hjälpmedel som lärarna inte använder sig av”.