Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.

Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att studera elevernas tidsuppfattning. Metoden för studien är en elevenkät i två delar. Första delen är en tidslinje med nedslag av bestämda epoker, händelser och personer som eleverna markerar ut. Del två är tre frågor gällande elevernas upplevelse av arbetet med tid. Studien har sedan sammanställts och tolkats, tidslinjen analyserades utifrån en mall.</p><p>I studien framkommer det att majoriteten av eleverna har en <em>god tidsuppfattning, </em>särskilt gällande nedslagen under 1900-talet. Variationerna mellan elevers tidsuppfattningar och mallens tidslinje blir större ju längre tillbaka i den kronologiska tiden nedslagen inträffar. Studien visar att undervisningen med tiden utgår från läroboken och fokus är dåtiden. Eleverna anser att större fokus skulle läggas på nutiden och framtiden. Eleverna anser att begreppet tid levandegörs, dock som ett litet inslag i undervisningen. Detta arbetssätt vill eleverna se mer av. Majoriteten av eleverna anser att det är viktigt att ha en tidsuppfattning om den kronologiska tiden och motiverar det med att man bör ha allmänbildning och historiemedvetande.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolans antimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av en kvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Många hade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså inte vilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade även att elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppens arbete. Dock visade resultatet att de som kände till Trygghetsgruppen kände sig tryggare på skolan, något som kunde tyda på att när Trygghetsgruppen väl blivit bekant för eleverna verkade deras arbete eventuellt ha effekt. Sammantaget verkar Trygghetsgruppens arbete vara verkningsfullt, men bara för de elever som känner till den, vilket långt ifrån alla – särskilt inte de som mest behöver den – gör. En stor brist verkar ligga i att Trygghetsgruppen inte är tillräckligt kända av eleverna

Den här uppsatsen ställer frågan om språkutvecklingen hos nyanlända elever gynnas eller inte gynnas av att läsa engelska och moderna språk samtidigt som de är nybörjare i svenska. Frågan besvaras utifrån Skolverkets allmänna råd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna språk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lära sig flera språk samtidigt, men resultatet visar på flera hinder i skolan för att elevernas språkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna språk. För det första får de nyanlända eleverna vänta med att börja studera andra ämnen än svenska vilket ger dem en sen start i språkämnena engelska och moderna språk, vilket betyder att innehållsnivån är för hög för elever som är nybörjare. För det andra krävs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa ämnen, vilket ger de nyanlända eleverna en dubbel uppgift: att lära sig ett nytt språk på ett nytt språk. Ytterligare ett hinder för språkutvecklingen är de kulturella och pedagogiska skillnaderna mellan elevernas erfarenheter från tidigare skolgång och svensk skola vilket skapar dolda förväntningar, både från lärarna i svensk skola och från de nyanlända eleverna. Ett sista hinder som uppsatsen lyfter fram är att moderna språk är ett ämne som inte prioriteras så högt. Det har stora elevavhopp som inte analyseras vilket skapar antaganden om att eleverna måste ha en viss intelligens för att läsa språk.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse. Studien visar att lärarna har en samstämmig syn på att utomhuspedagogik är en möjlighet att få med fler barn i lärandet. Utomhuspedagogik ger möjlighet att använda sig av flera olika arbetssätt för att befästa lärandet. Något som lyftes fram i undervisningen var elevernas motivation. Utomhusmiljön ger möjlighet till fler pedagogiska rum på skolgården, i naturen och i närmiljön. De utmaningar med att arbeta med utomhuspedagogik som lärarna tog upp är, att det kräver mer och utförligare planering.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammade vi att eleverna i årskurs 4-6 uppvisade kunskapsluckor i användandet av olika representationsformer. Den representationsform som eleverna föredrog att arbeta med var symboler. Det väcktes ett intresse att undersöka varför eleverna i huvudsak valde att använda en representationsform vid beräkningar. Litteraturstudiens syfte är dels att öka förståelse för elevers och lärares arbete med olika representationsformer, dels att belysa på vilka sätt de olika formerna av representationer kan vara till nytta för elever i årskurserna 4-6 i matematikundervisningen. Studien fokuserar även på att synliggöra eventuella problem som kan uppstå vid användandet av representationsformer och hur lärare på ett effektivt sätt kan motivera elever att använda olika representationsformer. Arbetet baseras på vetenskapliga artiklar samt litteratur som hittats via informationssökningar. Resultatet av litteraturstudien visar att med hjälp av representationsformer kan elever öka sin matematiska förståelse samt utveckla sitt matematiska tänkande. Forskningen redovisade att elever ofta upplever svårigheter gällande växlingen mellan representationsformer men poängterade även att lärare upplever svårigheter med representationsformer på grund av bristande kunskap. Vidare visar resultatet att läraren har en viktig uppgift i att skapa och upprätthålla en positiv inställning till arbetet med representationer. Centralt i matematikundervisningen måste också vara att kommunikation mellan elev-lärare och elev-elev kring representationsformer sker för att gemensamt utveckla och befästa kunskaperna.

Forskning och både nationella och internationella undersökningar har visat att Sveriges nyanlända elever får dåliga resultat i matematik. Om detta fortsätter finns risken att en stor grupp människor utesluts från samhället. Därför behöver de arbetssätt som karaktäriserar undervisning som främjar nyanländas matematiska förmåga belysas. Denna studie syftar till att ge råd till läraren för att lyckas med detta. För att finna dessa råd har en systematisk litteraturstudie gjorts. Genom analys av texter har tre huvudområden formats. Undervisning som främjar nyanlända elevers matematiska lärande har karaktäriserats som språkfokuserat med ett innehåll av visuella och praktiska material utförda av en lärare som innehar en integrerande och ansvarstagande karaktär. Resultatet av denna studie visar att en lärare som ser sina elever som individer och ser positivt på deras bidrag i klassrummet lyckas i sitt arbete mot att alla elever ska utvecklas så långt de kan. / <p>Matematikdidaktik</p>

The purpose of this study was to research how teachers educate students who are present but not participating during physical education and health classes. The purpose was also to find out the teachers’ goals for the alternative education and how this is anchored in the curriculum. There has been past research about absence from physical education and health classes, but there is a knowledge gap regarding how teachers are supposed to handle students who are present but not participating. The study is based on qualitative semi-structured interviews with teachers in the south of Sweden. The selection of participants, teachers, was chosen both from a convenience and a time aspect. Two separate groups emerged from the results of the study. One group felt that the time pressure made it hard to plan and carry through the alternative education for the students who do not participate in the regular education. The other group had a predetermined plan with the purpose that all students who came to the lesson in physical education and health could participate on their own terms. The analysis of the results is connected to our theoretical starting point which for this study is the curriculum theory. One thing, among others, which came to light during the analysis was that the teachers who work towards including all students in the regular education has a goal and assessment that is more in line with the knowledge requirements than the teachers who let the non-participating students sit on the side or take a walk. The results of this study are not possible to generalize but can be of interest for further research into the subject.