Bakgrund Idrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation. Syfte Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa. Jag vill veta vilken typ av motivation det är som påverkar eleverna på lektionerna och frågeställningarna jag har valt att utgå ifrån är följande: (1) I vilken utsträckning påverkas motivationen av hur fysiskt aktiv eleven är på sin fritid? (2) Finns det vissa specifika moment inom undervisningen som påverkar motivationen till ämnet? (3) Påverkar lärarens ledarskap, struktur och planering elevernas motivation? Metod Studien som genomfördes var en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät. Urvalet till studien var 97 elever i årskurs 5 och 6 från en skola. Enkäten utgår ifrån Lars-Magnus Engströms stora enkätstudie ifrån 2004 för att öka reliabiliteten i min forskning. Resultat Resultaten av enkätundersökningen visar att elevernas motivation för ämnet idrott och hälsa kan baseras på om de är aktiva inom föreningsidrotten, hur väl de tycker om de aktiviteter som är mest framträdande och hur väl lärarens undervisning passar dem. De elever som exempelvis vill ha mer idrott i skolan, är i högre grad aktiva inom föreningsidrotten på fritiden, tycker om de vanligaste aktiviteterna som innefattar bollar och anser att deras lärares undervisning passar dem

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp. Studiens resultat struktureras utefter de två valda metoderna. Anledningen är att vi ville presentera hur lärare kan agera (observationer) och hur de kan argumentera (fokusgrupper) för sitt handlande i skolsammanhang. Metoduppdelningen är för att underlätta läsningen samt se om det som sägs och görs förenas eller skiljs åt. Resultatet av arbetet presenterar lärares tankar och åsikter kring utvalda dilemman och de tolkningar vi gjort utifrån de direkta observationerna. Den datainsamling och det tolkningar som sammanställs i resultatet argumenteras utifrån forskningsöversikten och det syfte vi har med studien

No description available.

Bakgrund: Både läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rättigheter att uppnå sina kunskapsmål. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och när dessa bedömningar görs. Vi har också undersökt hur specialpedagogers/speciallärares kompetenser tillvaratas samt sätts in om det visar att läraren har misstankar om att en elev inte når kunskapsmålen. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sätts in om behov finns. De frågeställningar vi kommer utgå ifrån för att ta reda på detta är på vilket sätt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd? Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkäter samt intervjuer. Enkäterna var anonyma och bestod av mestadels öppna frågor då vi ville ha ut så mycket som möjligt av svaren och svaren var dessutom anonyma då vi förmodade att respondenterna skulle svara mer ärligt då. Intervjuerna var så kallade semistrukturerade intervjuer där huvudfrågorna är fasta och följdfrågorna ger utrymme för avvikelser. Resultat: Resultatet visade att eftersom alla elever konstruerar sina kunskaper utifrån sina egna förutsättningar är det viktigt att elevers kunskaper bedöms på olika sätt. Resultatet visar också att det är av stor vikt att man som lärare använder sig av muntliga bedömningar för att upptäcka de elever som döljer sina svårigheter. Elever i behov av stöd bör i första hand få arbeta i en anpassad klassrumsmiljö med rätt specialpedagogiskt stöd, vilket om det sätts in på rätt sätt kan leda till att dessa elever når kunskapsmålen

Taluppfattning är betydelsefullt för att elever ska förstå tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag är bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka forskning om elevers taluppfattning och deras beräkningsstrategier. Åtta vetenskapliga artiklar granskades och analyserades i litteraturstudien. Resultatet visade att elevers taluppfattning i grundskolan är relativt låg och de är beroende av de standardalgoritmer som undervisas i skolan, dock visade resultat att elever hade svårt att förklara val av strategi då de inte förstod innebörden av algoritmen. En varierad undervisning med aktiviteter där läraren uppmuntrar till diskussion och debatt är tillåten har visat utveckla god taluppfattning. Vidare forskning inom området taluppfattning bör inriktas på hur surfplattor kan inkluderas som undervisningsform för att utveckla god taluppfattning.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet?   Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem. Det arbetssätt som bäst uppfyllde dessa elevers behov på utmaning och stimulans visade sig vara arbetet med problemlösning i en nivågrupperad undervisning där klimatet är öppnare och alla ligger på ungefär lika nivå inom matematiken. Vidare går det även se att dessa elever hade en förståelse för att viljan att lära sig är central för fortsatt utveckling inom matematiken.

Title: School nurse work with mental health problems among students Background: A good mental health and psychosocial wellbeing is considered to be an important aspect of how students can cope with everyday challenges. In order to experience psychosocial wellbeing well working interpersonal relations and a belief in the future is important. School is an important aspect of the student’s early years in life and therefore it is vital that school health services become important part of the childhood. The school nurse is an important part of student health and he or she is responsible for vaccinations and health check-ups. Another important part of the school nurse work is counselling of students who experience issues with their mental health or psychosocial wellbeing. The incidence of these issues among students are constantly increasing. Study aim: The aim was to describe school nurse efforts to increase mental health of students. Method: A qualitative approach was used. Semi-structured interviews with eight school nurses were made. The interviews were then analyzed with manifest content analysis. Results:  The results were presented with two main categories and eight sub-categories. The first main category is Perspectives on  issues with  mental health or psychosocial wellbeing on students. In this category the school nurses describe that students with mental illness is an growing problem which needs resources to reduce. The informants’ different experiences with meeting students with issues of mental health and psychosocial wellbeing are being discussed.  In the second category, The work to create good health we describe how health counselling is being carried out. In addition, the collaboration between different actors within the educational system is investigated and discussed. Conclusion: To suffer from issues with mental health and psychosocial wellbeing can cause a lot of suffering. The school nurse is an important person within the school health services who should act as a guide in the work with these issues. More resources is needed by the school nurses in order for them to be able to continue their work in the best way possible. Key words: school nurses, mental health and psychosocial wellbeing, students, children and adolescents.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.