Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur elever med svenska som andra språk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvåspråkiga. Syftet med studien är också att ta reda på vad fördelarna respektive nackdelarna är att vara tvåspråkig i skolan. Metod: Undersökningsmetoden för studien är en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter. Resultat: Studien visar att elevers förhållningssätt gentemot sin tvåspråkighet är positiv. Eleverna anser att kunna två språk är en fördel samt att det leder färdigheter av förståelse av andra kulturer och kunskap i andra ämnen. Att bevara modersmålet anses också något som en viktig del av elevernas inställning till sina två språk vare sig det gäller att man förstärker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lägger också mycket intryck på deras tvåspråkighet, där positiva fördelarna också framhävs mer genom att eleverna aktivt använder språket med familjen, vänner och i skolan.

Fenomenet motivation och särskolan ur ett inifrånperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv är ett tämligen outforskat område. Den här undersökningen försöker belysa vad ungdomar på ett nationellt program på gymnasiesärskolan berättar om sin skolgång, hur de upplever känslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, där informanterna berättat om sina upplevelser av motivation och särskolan. Med hjälp av livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats. Resultaten visar att dessa elever i stort är nöjda med sin placering i särskolan och de tycker att de lär sig saker på ett bra sätt. De känner sig glada när de är motiverade. Positiva relationer till lärarna, verkliga och riktiga uppgifter samt spännig skapar motivation enligt elevernas berättelser. De två förstnämnda bekräftas i tidigare forskning, medan den sistnämnda inte bekräftas av tidigare forskning. Litteraturen visar däremot att spänning i stort undviks på särskolan.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög. Schematekniska skäl har medfört att indelningen av eleverna inte har kunnat göras utifrån hela årskurser och i en årskurs inte alls. Innehållet i och upplägget av undervisningen ser olika ut hos de olika lärarna. Lärarna ställer sig positiva till att de begåvade eleverna får utgöra en egen grupp. De anser att tiden inte räcker till för dessa elever samt även att lokalerna lämnar en del övrigt att önska. Tänkbart är att ekonomiska orsaker ligger bakom den rådande situationen. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna med hänsyn till omständigheterna gör sitt bästa.

Dagens samhälle växer och blir nyanserat med människor som innehar olika kulturella, religiösa och etniska bakgrunder. Detsamma gäller den svenska skolan som innehar elever med olika kulturella bakgrunder, såväl svenska som det utländska. Tillsammans utgör de skolan till en gemensam institution. Därför har skolan ett ansvar, gentemot den värdegrund som den vilar på, att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.  Arbetets syfte har varit att intervjua tre elever med muslimsk bakgrund och hur de ser på religionsundervisningen som främst berör deras religion islam. De frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande; På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken? Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i religionsundervisningen i jämförelse med vad som framgår i intervjuerna? Som slutsats för denna studie, kan det konstateras att muslimska elevers syn på hur deras religionsundervisning är upplagt, är positivt inställda. De är positivt inställda till lärarens framförhållning, men har skilda åsikter, både på gott och ont, vad gäller diskussionsuppgiften som har förekommit på undervisningen.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas. Slutsatsen i denna uppsats är därför att strukturer återspeglas i skolans aktörers föreställningar och sätt att tala och agera och detta är något som utgör hinder för både elevens möjligheter att bli en fullvärdig medlem av den sociala gemenskapen men också för elevens möjligheter att få sina behov tillgodosedda för att nå målen med utbildningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri. Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej. I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad. Betyg och bestraffning visade sig vara områden där skillnader mellan mellanstadie- och gymnasielärarna gick att finna. Resultatet visar en genomgående trend där lärare som deltog ansåg att relationer var den främsta resursen att tillgå för motivationsarbete i skolan. Resultatet av denna studie visar att motivationsarbete i skolan är ett komplext område där många olika faktorer spelar in. En slutsats som kan dras är att relationsbygge var den faktor som betonades som den viktigaste och att denna till stor del möjliggjorde för användandet av andra motivationsfaktorer och strategier.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg. Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 6 samt hur utbildade lärare resonerar kring betygsättande. Metoden vi valde för att undersöka vårt syfte var intervjuer med de utbildade lärarna samt enkätundersökningar med elever i årskurs 6. Anledningen till att vi valde att intervjua lärare var att de skulle få associera mera fritt och svaren skulle bli mer utförliga. Anledningen till att vi valde att göra enkätundersökning med eleverna var att få med så mycket åsikter som bara möjligt. Av resultatet kan vi tolka att elever och lärare till största delen är överrens när det gäller betyg i årskurs 6. Vi blev delvis överraskade över resultat om att de flesta elever och lärare hade en positiv inställning till betyg vilket förvånade oss då vi förmodade att inställningen till betyg skulle vara något mera negativ. Detta arbete har ändrat vår syn på betyg i tidig ålder. Slutsatsen anser vi vara att elever och lärare har en positiv inställning när det kommer till betyg i årkurs 6. När vi ska ut i verksamheten har vi en bättre syn och förståelse för betyg i tidig ålder vilket kan leda till att vi kommer att använda betyg på ett mera nyanserat sätt. Vi ska inte se betyg som något negativt utan att det är ett bra verktyg för oss att använda då vi kan se vilka elever som tillexempel behöver stöd i något ämne.

Summary Aim and research questions The purpose of the study is to examine how physical education (PE) teachers can work to increase young people’s interest in physical education but also physical activity in general. - How can PE teachers work to increase student’s interest in physical activity? - Does PE teachers believe that the student’s interest for sports is achieved according to the educations curriculum and in that case, how? - What problems can PE teachers encounter in their efforts to get young people motivated for physical activities during PE classes? Method Prior to implementation of the study i reviewed on a lot of past research and got interested about the problem with unmotivated students. After this I looked for different theories that I could use for my study and settled with the KASAM theory by Aaron Antonovsky. The method applied in this study was a qualitative interview method. The aim was to find out how teachers work to motivate their students to be physically active and wanting to participate in PE classes. The interview was made with five different PE teachers who worked with students at high school. After having collected and transcribed all data the study’s aim and questions could be answered.  Results The interviews made shows that teachers in schools often work with motivating their students, but it doesn’t seem like an easy task. Building a good relationship to all students in a class was something that the teachers thought were important factors getting the students more motivated and having a better attitude towards PE. A well-formed lesson with various activities and variation was considered to be important. There should also be a range of levels and options during one lesson so that all students at times could be successful. In this way students find something that suits them and they get motivated. Conclusion Working with motivating students is a core element out in the schools and the teachers carry a huge social responsibility to ensure that more students want to be physically active in physical education but also seen from a lifetime perspective / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare kan arbeta för att öka ungdomars intresse för ämnet idrott och hälsa men även fysisk aktivitet i allmänhet. -          Hur anser idrottslärarna att de kan arbeta för öka elevers intresse för fysisk aktivitet? -          Anser idrottslärarna att elevernas intresse för idrott uppnås enligt Skolverkets kursplan och isåfall på vilket sätt? -          Vilka problem kan idrottslärare stöta på i arbetet med att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet under idrottslektionerna? Metod Inför genomförandet av studien så hade jag läst på en hel del kring tidigare forskning och fastnade för problematiken kring omotiverade elever. Efter detta letade jag efter olika teorier och fastnade för teorin KASAM som myntades av Aaron Antonovsky. Metoden som tillämpades i studien var kvalitativ intervjumetod. Syftet var att ta reda på hur lärare arbetar med att motivera sina elever till att vara fysiskt aktiva och delta på idrottslektionerna. I studien intervjuades fem olika idrottslärare som arbetar med elever på högstadiet. Efter att ha samlat in och transkriberat data så kunde studiens syfte och frågeställningar besvaras. Resultat Intervjuerna visar på att lärarna ute på skolorna arbetar mycket med att motivera sina elever, men att det inte alltid är det enklaste arbetet. Att skapa en bra relation till alla elever tyckte lärarna var viktigt för att eleverna skulle bli mer motiverade och få en bättre inställning till ämnet idrott och hälsa. En undervisning med olika aktiviteter och variation ansågs vara viktigt. Det skall dessutom finnas flera olika nivåer och alternativ under samma moment, för att alla elever skall kunna lyckas. På detta sätt finner eleverna något som passar just dem och de blir motiverade. Slutsats Motivationsarbete är ett viktigt inslag ute på skolorna och idrottslärarna bär ett stort samhälleligt ansvar för att se till att fler elever skall vilja vara fysiskt aktiva på idrottsundervisningen men även sett ur ett livslångt perspektiv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet? Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet? Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två. I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem.

In this paper you can read about students’ opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn. All the students agreed upon that mathematics is important and that a teacher neither should be too nice nor too strict. Half of the students want to be involved in the lesson plans and the other half is satisfied with the way it is now. The students like to work in pair or in smaller groups and they like to work in the textbook.