Sweden is heading towards a larger portion of renewable, weather dependent energy sources as a part of climate policy. To integrate such energy sources there is an increasing demand of flexibility in the Swedish electricity system. This further indicates a need to understand the rationality behind investments in flexibility resources, such as energy storage and demand response. The purpose of this study is to investigate whether the measurement Levelised Cost of Storage (LCOS) is reflecting the way Swedish actors reason about investments in flexibility resources. By qualitative interviews with actors and calculations of LCOS in seven different use cases the investment logic related to energy storage is analysed in a Swedish context. By doing so this study aims to form a basis of how to encourage an effective utilization of the values that flexibility resources can provide. Investments in energy storage and demand response technology are in studied use cases driven by soft values as goodwill, knowledge and comfort. Possible economic savings are often the rational argument for an investment, however, a greater benefit accrue to network operators, technology suppliers, and most of all, the electricity system. Regulations regarding network operators’ required rate of return, ownership and bid requirements on the Swedish power regulation market are currently not promoting a transformation to a completely renewable energy system, in which flexibility resources are seen as presumptions. Soft values and system values are difficult to quantify, which aggravates an understanding of the investment rationality regarding energy storage and demand response in a Swedish context. Several actors pointed out power, primary to energy, as the deficient resource, which increases the problem to assess when investments will occur by using LCOS methodology.

Solar Bora is a company located in Linköping. The company develops and sells solar home systems to countries in Africa, such as Kenya and Mali. The electronics within the system are today mounted in large server cabinets. Solar Bora has a long-term goal to develop and produce a cabinet locally for the electronics. This thesis work aims to create a drawing for Solar Bora of a new kind of cabinet, adjusted for their needs. An investigation was made on how to create a cabinet that could potentially carry off more heat from the surface of the batteries located in the system. The model was then evaluated regarding stress and strain, flow and heat transfer, and price concerning if the model should be manufactured in steel or aluminium. A concept generation was made to retrieve a final concept of how the cabinet could look like. The result of this step was the concept of a fully open cabinet. The concept was then developed as a CAD-model in PTC Creo and due to the choice of manufacture the model in steel or aluminium FEM-analysis, flow and heat transfer analysis, and an economic evaluation was made. The flow and heat transfer calculations showed that the developed model could contribute to carrying off more heat transfer from the batteries than the original cabinet could. However, this improvement was not enough to handle all the heat that the batteries generate at the most. The FEM-analysis showed that construction in aluminium would demand a thicker material compared to steel, if the same demands for stress and strain are acquired. Regarding the flow and heat transfer aspect, it showed that it would not make a big difference if the construction were made of steel or aluminium. Due to an economic aspect, a construction in aluminium would lead to a more expensive construction with a lighter total weight than a construction manufactured in steel. This thesis work led to a final drawing of the developed CAD-model. The final drawing has a purpose of being a first step and starting point for Solar Bora’s future work of introducing their own production of a cabinet. / Solar Bora är ett företag i Linköping som utvecklar och säljer solcellsdrivna elsystem till länder i Afrika, i nuläget främst Kenya och Mali. Elektroniken i detta system är i dagsläget monterade i stora serverskåp. Solar Boras långsiktiga mål är kunna producera ett eget förvaringsutrymme till elsystemet, lokalt där det är tänkt att användas. Syftet med detta examensarbete var att ta fram ett ritningsunderlag till Solar Bora på ett förvaringsutrymme som är anpassat utifrån deras önskemål. Det undersöktes hur en modell av ett förvaringsutrymme kan tas fram för att potentiellt kunna avleda mer värmeeffekt från batteriernas yta. Modellen utvärderades sedan i avseende på hållfasthet, värmeöverföring och pris i relation till om den skulle tillverkas i stål eller aluminium. Det utfördes en konceptgenerering för att kunna ta fram ett slutligt koncept av hur förvaringsutrymmet skulle se ut. Konceptgenereringen resulterade i ett koncept av ett helt öppet förvaringsutrymme. Konceptet utvecklades därefter som en CAD-modell i PTC Creo. FEM-analyser, strömnings- och värmetekniska analyser och en ekonomisk utvärdering genomfördes på modellen i relation till om materialet stål eller aluminium skulle användas. Modellen som togs fram visade sig kunna bidra till att mer värmeeffekt från batterierna skulle kunna avledas från batterierna. Däremot visade sig denna förbättring ändå inte vara tillräcklig för att kunna avleda all den värmeeffekt som batterierna i elsystemet genererar som mest. Det framkom också att en konstruktion i aluminium skulle kräva en större materialtjocklek jämfört med stål, om samma hållfasthetskrav vill uppnås. I avseendet av en strömning- och värmeteknisk aspekt visade det sig skilja obetydligt lite mellan den värmeeffekt som avleds via värmeledning i konstruktionen för en stål- respektive aluminiumkonstruktion. Ur en ekonomisk aspekt skulle en konstruktion i aluminium leda till en dyrare konstruktion men betydligt lägre totalvikt än om den skulle tillverkas i stål. Detta examensarbete resulterade i att ett slutligt ritningsunderlag togs fram för den utvecklade CAD-modellen. Ritningsunderlaget är tänkt att verka som ett första steg och en utgångspunkt för Solar Bora att arbeta vidare på för att i slutänden kunna få till en egen produktion av ett förvaringsutrymme.

India ratified the Paris Agreement in 2015. The country’s Intended Nationally Determined Contributions includes reduction of emissions intensity by 33-35% in 2030 from the 2005 level and 40% of renewable energy share in the electricity mix by 2030. This study evaluated the future electricity system of Odisha, one of the states in India that is rich in mineral resources. It holds 26% of India’s coal reserves. While the current electricity system of Odisha comprises 95% of coal power generation, the state’s commitments in terms of climate goals and increasing the deployment of renewable energy sources (RES) (i.e., 3 GW by 2022) are aligned with the national goals. To encourage investment in RES and to reduce investment risks, Odisha has also set targets for renewable purchase obligations for utilities and captive consumers. They have to procure 15% of their total electricity consumption from RES (8% solar and 7% non-solar sources) by 2022. The electricity demand in the state is expected to increase due to increased economic growth and the goal to reach 100% energy access (24x7) to households. Besides, there is huge potential for energy savings in the current electricity system through improvement in energy efficiency in the end-use. The increase in electricity demand, high share of fossil in current electricity system, renewable energy target, climate goals and lack of study at the state level are the reasons to assess the future electricity system of Odisha. The study investigated the electricity system in Odisha to meet the increased electricity demand from 2018 until 2050. It estimates the technical, economic and environmental impacts of enhancing energy efficiency and renewable energy on future electricity system of Odisha by using the Long-range Energy Alternatives Planning System. Odisha’s future electricity system is assessed in four scenarios i.e. no new policies introduced in the future (BAU), high renewable energy share (HRE), improvement in energy efficiency (IEE) and a combination of renewable energy and energy efficiency (CER). The result shows that the energy requirements in the IEE scenario are 26% lower than in the BAU scenario, and the total costs are lower than HRE scenario by 34% and CER scenario by 10%. The CO2 emissions of the IEE scenario are higher than HRE scenario by 10% and CER by 23%. In the HRE scenario, the total costs are higher than BAU scenario by 8% and CER scenario by 26%. The CO2 emissions are lower than BAU by 45% and IEE by 25%. In the CER scenario, the costs are lower than BAU by 20% and HRE by 26%. The CO2 emissions are lower than BAU by 60%, IEE by 44% and HRE by 26%. The energy savings can be achieved by continuing the existing scheme Ujala for subsidised LEDs, extension of Perform Achieve Trade (reduction of specific energy consumption) scheme to medium and small industries. The renewable targets can be achieved through continuation of RPO which reduces the risk of new investors. Capacity auctions could bring down the solar and wind tariffs. The study demonstrate that the RPO for 2022 cannot be achieved with the target RE capacity. The gap must be fulfilled by either procuring renewable electricity from the regional grid or buy renewable energy certificates from the market. / Indien ratificerade Parisavtalet 2015. Landets avsedda nationellt fastställda bidrag inkluderar minskning av utsläppsintensiteten med 33-35% år 2030 från 2005 års nivå och 40% av förnybar energiandel i elmixen före 2030. Denna studie utvärderade framtida el system av odisha, en av de stater i india som är rik på mineralresurser. Den rymmer 26% av Indiens kolreservat. Medan Odishas nuvarande elsystem omfattar 95% av koldkraftproduktionen, är statens åtaganden när det gäller klimatmål och ökad utplacering av förnybara energikällor (RES) (dvs 3 GW år 2022) i linje med de nationella målen. För att uppmuntra investeringar i RES och minska investeringsrisker har Odisha också fastställt mål för förnybara köpskyldigheter för verktyg och konsumenter. De måste skaffa 15% av sin totala elförbrukning från RES (8% sol och 7% icke-solkällor). Efterfrågan på el i staten förväntas öka på grund av ökad ekonomisk tillväxt och målet att nå 100% energitillgång (24x7) till hushållen. Dessutom finns det stor potential för energibesparingar i det nuvarande elsystemet genom förbättring av energieffektiviteten. Ökningen av elbehov, hög andel fossil i nuvarande elsystem, mål för förnybar energi, klimatmål och brist på studier på statsnivå är anledningarna till att bedöma Odishas framtida elsystem. Studien undersökte elsystemet i Odisha för att möta den ökade efterfrågan från 2018 fram till 2050. Den uppskattar de tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att öka energieffektiviteten och förnybar energi på Odishas framtida elsystem genom att använda Long Range Energy Alternatives Planning Systemet. Odishas framtida elsystem bedöms i fyra scenarier, dvs ingen ny politik införd i framtiden (BAU), hög förnybar energi andel (HRE), förbättring av energieffektivitet (IEE) och en kombination av förnybar energi och energieffektivitet (CER). Resultatet visar att energikraven i IEE-scenariot är 26% lägre än i BAU-scenariot, medan de totala kostnaderna är lägre än HRE-scenariot med 34% och CER-scenariot med 10%. Koldioxidutsläppen från IEE-scenariot är högre än HRE-scenariot med 10% och CER med 23%. I HRE-scenariot är de totala kostnaderna högre än BAU-scenariot med 8% och CER-scenariot med 26%. Koldioxidutsläppen är lägre än BAU med 45% och IEE med 25%. I CER-scenariot är kostnaderna lägre än BAU med 20% och HRE med 26%. Koldioxidutsläppen är lägre än BAU med 60%, IEE med 44% och HRE med 26%. Energibesparingarna kan uppnås genom att fortsätta det befintliga systemet Ujala för subventionerade lysdioder, förlängning av Perform Achieve Trade (minskning av specifikt energiförbrukning) till medelstora och små industrier. De förnybara målen kan uppnås genom fortsatt RPO, vilket minskar risken för nya investerare. Kapacitetsauktioner kan sänka sol- och vindpriserna. Studien visar att RPO för 2022 inte kan uppnås med mål-RE-kapaciteten. Klyftan måste uppfyllas genom att antingen anskaffa förnybar el från det regionala nätverket eller köpa förnybara energikertifikat från marknaden.

<p>Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp.</p><p>Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna.</p><p>Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge?</p><p>Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB.</p> / <p>In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature.</p><p>More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system.</p><p>The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated.</p><p>The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods?</p><p>The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses.<strong></strong></p> / QC 20100707 / RCAM

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp. Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna. Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge? Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB. / In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature. More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system. The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated. The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods? The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses. / QC 20100707 / RCAM

In an electrical system there needs to be a constant balance between supply and demand ofelectricity and this is measured by the frequency in the grid. Due to the increasing awarenessof climate change, more renewable energy resources have been introduced in the Swedishelectricity system. This is, however, not solely positive since renewable energy sources areoften of intermittent character which entails more imbalances between supply and demand. Inaddition, statistics and data show that the deviation in the frequency in the Nordic system hasincreased during the latest years. Thus, in this thesis, the issues regarding the frequency havebeen addressed by examining the demand for frequency control in the Swedish electricitysystem and what balancing efforts that can be carried out on a local level to contribute to abetter balanced system. This thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technologywith collaboration with the commissioner Mälarenergi AB. A case study of the Swedish electricity system has been carried out to gather empiricalmaterial and this material has been analyzed using Geels theory on technical transitions, themulti-level perspective. The results indicates that it is likely the demand for frequency controlwill increase, and this is due to factors as more intermittent energy, current market design fortrading electricity, overseas transmission connections, decommissioning of nuclear powerand limited internal transmission capacity. Three other developments have been identified,which could have a large impact on the demand in the future, as an increasing use of electricvehicles, prosumers and the deployment of IoT in the energy sector. These developmentshave not been integrated to a large extent yet in the energy sector and thus have a moreuncertain impact. In terms of resources, the thesis has identified that it is likely that hydropower will continueto be the main resource for frequency regulation. Another source that could be used morefrequently than today and possibly compete with hydropower is combined heat and powerplants. Furthermore, the study has found that local actors can contribute by advertisingsmaller local resources on a market for trading regulating power called“reglerkraftmarknaden”, that balance providing companies collaborate, that the load iscontrolled in the local grids or that smaller local production facilities are operated in standalonemode during extreme situations. / För att uppnå ett välfungerande elektrisk system så måste det vara en konstant balans mellan produktion och konsumtion av el i systemet. Den här balansen mäts genom att mäta frekvensen i elnätet. Eftersom allt fler har blivit mer medvetna om de klimatförändringar vår planet står inför har det successivt införts mer och mer förnybara energikällor i det svenska elsystemet. Den här utvecklingen har inte enbart varit positivt, eftersom förnybara energikällor ofta är av intermittent karaktär, vilket har medfört att balansen mellan produktion och konsumtion av el har försämrats. Flertalet undersökningar har påvisat att det förekommer mer frekvensavvikelser i det nordiska elsystemet idag än tidigare. Denna rapport har således undersökt dessa problem genom att analysera efterfrågan på frekvensreglering i det svenska elsystemet och vilka initiativ som kan tas på lokal nivå för att förbättra balansen i elsystemet. Rapporten har genomförts på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med uppdragsgivaren Mälarenergi AB. Rapporten har genomfört en fallstudie av det svenska elsystemet för att samla in empiriskt material, och detta material har i sin tur analyserats genom Geels flernivåsansats. De resultat som har framkommit i undersökningen visar på att det är troligt att efterfrågan av frekvensreglering kommer att öka. Denna ökning beror på faktorer som att mer intermittent energi integreras i elnätet, hur marknaden för att handla elektricitet är utformad, fler utländska överföringsförbindelser, nedrustning av kärnkraft och begränsad överföringskapacitet inom det nationella elnätet. Tre andra utvecklingar har identifierats som möjligen kan ha en stor påverkan på behovet av frekvensreglering. Dessa är ett ökat antal elektriska fordon, prosumenter och att energisektorn integreras av IoT och smarta objekt i större utsträckning än idag. Dessa faktorer har inte integrerats i det svenska elsystemet nämnvärt ännu och deras påverkan är därmed mer osäker. Denna studie har också kommit fram till att vattenkraft troligtvis kommer fortsätta att vara den resurs som används mest för frekvensreglering, men även att kraftvärmeverk har potential att användas mer för reglering än idag. Vidare har rapporten även identifierat att lokala aktörer kan bidra till en bättre balans i systemet genom att antingen annonsera mindre lokala resurser på reglerkraftmarknaden, öka samarbetet mellan balansansvariga företag, kontrollera lasten i lokala elnät eller att mindre lokala produktionsanläggningar drivs i ö-drift under extrema situationer.

This thesis investigates the relation between the day-ahead electricity market prices and the electricity production in the Nordic synchronous area of the European electric power system by looking into the market data ranging from 2015 to the current time. The increasing penetration of variable renewable energy sources, coupled with the deeper electrification in various sectors of the economy, has led to a higher volatility in the market, e.g. in the market prices. Since all power plant owners plan their production depending on prices, price forecasts, availability, it is necessary to better understand the relation between price signals and the production variations. Firstly, balancing contributions, considered as a suitable tool, are found unfit to apply to this research. Secondly, spectral analysis is used to highlight frequencies in the signals, leading to the determination of three time scales of variations: daily, two-weekly and yearly. It is used to define three timehorizons which are used to apply different mathematical tools on the market data. Thirdly, the correlation coefficient between a type of production and the day-ahead prices assesses the linearity of their respective variations. Lastly, the relative market value of the production gives insight into the , e.g. with regard to flexibility. Results of this research show that the correlation between the day-ahead prices and the production depends on the time-horizon, the production type, as well as the area. E.g., if SE2’s and SE1’s hydro production are highly correlated to prices in the daily and two-weekly patterns, the former has not enough storage to follow prices on the yearly horizon, while the latter can, due to its bigger reservoirs. Results also show that wind power is one of the drivers of the day-ahead prices, especially in the two-weekly time horizon. The increasing share of wind power will hence lead in more price variations as well as lower average price levels.. This study aims to provide insights to the plant owners with flexibility possibility on how to face those future challenges. / Detta examensarbete undersöker sambandet mellan day-ahead-priser på elmarknaden och elproduktion i den nordiska synkrona delen av det europeiska elsystemet. Analysen bygger på data mellan 2015 och maj 2021. I och med att andelen väderberoende förnybara energikällor ökar samtidigt som olika sektorer elektrifieras har elmarknaden och elpriserna blivit mer volatila. Den volatiliteten behöver elproducenter förhålla sig till när de planerar sin produktion beroende på elpriser, elprisprognoser, tillgänglighet m.m. och därför är det avgörande att belysa förhållandet mellan prissignaler och anpassning av produktionsnivåer. Arbetet inkluderar olika steg: Först undersöktes balansbidrag och det kunde visas att detta mått inte lämpar sig för att beskriva sambandet mellan produktion och elpriser. Sedan gjordes en spektralanalys för att identifiera de grundläggande variationerna: dygns-, tvåveckors- och årsvariationer. Baserad på dem specificerades tre tidshorisonter som olika matematiska mått utvärderas på. Ett sådant mått är korrelationskoefficienter som användes för att beskriva sambandet mellan produktionsdata per kraftslag och elpriser på ett linjärt sätt. Slutligen användes relativa marknadsvärden på samma sätt för att kunna undersöka olika kraftslags karakteristik och få inblick i deras flexibilitet samt körsättet. Resultaten visar att korrelationen mellan day-ahead-priser och produktion beror påtidshorisonten, kraftslag och prisområde. Till exempel är vattenkraften i norra Sverige (SE1 och SE2) starkt korrelerad med elpriserna på dyngs- och tvåveckorsnivå medan korrelationen på årsnivå är starkare för SE1 eftersom vattenmagasin i SE1 har större reglerutrymme på den långa tidshorisonten än magasinen i SE2. Resultaten visar dessutom att vindkraften är den drivande faktorn för elprisvariationerna, särskilt när det gäller tvåveckorshorisonten. Vindkraften kommer öka prisvariationerna och samtidigt sänka prisnivån. Målet med examensarbetet är att få mer inblick i kraftslagens flexibilitet och därmed öka förståelsen för framtida utmaningar.