Bedömning av patientens vitalparametrar (andningsfrekvens, blodtryck, puls, kroppstemperatur, saturation och medvetandegrad) är sjuksköterskans ansvar inom den akuta vårdkedjan. Tidigare forskning visar att en tidig identifiering av försämrade patienter minskar både mortalitet och morbiditet. För patientens välmående och säkerhet är det av högsta vikt att sjuksköterskor utför evidensbaserade och säkra bedömningar för att upprätthålla patientsäkerheten. Syftet var att utforska faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den intrahospitala akuta vårdkedjan.  En litteraturöversikt med systematisk artikelsökning användes som metod. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sexton originalartiklar som undersökte sjuksköterskors bedömning av patientens vitalparametrar i den akuta vårdkedjan valdes ut från databassökningen samt manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med hjälp av integrerad analys.  Resultatet visade att sjuksköterskors bedömning av vitalparametrar påverkades av sjuksköterskefaktorer, patientfaktorer samt organisatoriska faktorer. Sjuksköterskefaktorer som sågs påverka var sjuksköterskans förhållningssätt till vitalparametrar, bedömning av frekvens, kunskap och erfarenhet, intuition, helhetsbild samt avsteg från rutiner. Gällande patientfaktorer sågs specifika patientgrupper svårare att bedöma på grund av exempelvis underliggande grundsjukdomar eller ålder. Organisatoriska faktorer som sågs påverka bedömningen var arbetsmiljö, samarbete/kommunikation, kontinuitet i vården samt bedömningsinstrument.   Slutsats som dras är att sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den akuta vårdkedjan är ett komplext ämne som påverkas av både sjuksköterske-, patient-, och organisatoriska faktorer. Även då vitalparametrar är ett viktigt redskap för att upptäcka förändring i patientens tillstånd och således främja patientens välmående och säkerhet, använder inte sjuksköterskans alltid dessa verktyg. Denna studie gav inte några säkra förklaringar till varför detta fenomen förekom utan behöver studeras vidare. / Assessing the patient's vital signs (respiratory rate, blood pressure, pulse, body temperature, saturation, and level of consciousness) is a responsibility assigned to the registered nurse within the emergency care chain. Previous research has shown that early identification of deteriorating patients reduces both mortality and morbidity. To enhance patient safety and well-being, it is vital that the registered nurse performs evidence-based and secure assessments of the patient.  The aim of this study was to explore the factors that influence the nurse’s assessments of vital signs to early detect patient deterioration within emergency care.   The research method used was a literature review with a systematic approach, using database searches in PubMed and CINAHL. Sixteen original articles with the main focus of examining registered nurses’ assessments of vital signs within emergency care was chosen from the database searches and manual searches. The quality of the studies was then examined, and an integrated analysis was performed.  The result of the analysis show that assessment of vital signs performed by registered nurses was affected by factors contributed to the nurse, the patient, and the organization as a whole.  When it comes to the factors found contributed to affect the registered nurses, these factors were found to be, approach to vital signs, assessment of frequency, knowledge and experience, intuition, comprehensive picture, and deviations from the established routine. For the factors contributed by the patient, specific patient groups were regarded as more difficult to assess due to underlying diseases or age.  The organisational factors seen affecting the nursing assessment were the work environment, teamwork/communication, continuity in the care and the evaluation tools at hand.  In conclusion, the results show that this is a complex subject that is affected by several factors contributed to the registered nurse, patient, and the organization. Even though vital signs are an important tool to identify changes in a patient’s well-being and safety, the registered nurse does not always utilize this as a tool. This study could not conclude any clear explanation as to why assessing vital signs was not used more often and will require further studies and analysis to determine an answer.

Svensk ambulanssjukvård har under de senaste decennierna utvecklats och anses idag bedriva kvalificerad akutsjukvård. Men ambulanssjukvården har en utsatt arbetsmiljö som allt mer utsätts för hot och våld i det vårdande arbetet. Varje patient förtjänar en trygg och säker vård. Syftet var att beskriva hur ambulanspersonal upplever att vårdandet kan påverkas vid hot och våld i ambulanssjukvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt. I denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Varje artikel är kvalitetsgranskad och bedömd enligt bedömningsmall från Sophiahemmet Högskola. Resultatet visar att ambulanspersonal som drabbas av våld upplevde att våldet stundtals kunde leda till försämrad vårdkvalité då situationen upplevdes som stressande. Ambulanspersonalen kände också oro för våld på arbetsplatsen vilket kunde påverka vårdandet. Dessutom upplevde ambulanspersonalen att korrekt träning och utbildning skulle kunna stärka säkerheten och samtidigt resultera i en bättre vårdkontakt. Ambulanspersonal som har utsatts för hot och våld har förändrat sitt beteende och känner sig alltmer rädd och oroad på arbetsplatsen samt arbetar med en ökad försiktighet och misstänksamhet. Effekterna av detta kan leda till en minskad empati mot patienten. Vid situationer där hot och våld är förekommande är det vanligt att vårdandet hamnar i bakgrunden. Slutsatsen visar att situationer där hot och våld förekommer i ambulanssjukvård ökar risken för konsekvenser för vårdandet. Ambulanspersonalens känslor och bemötande påverkas i negativ riktning vilket i sin tur kan leda till att vården påverkas. Ambulanspersonal behöver mer utbildning i hur de ska agera i en hotfull situation där risken för påverkan på vården finns. Avslutningsvis är det av stor vikt att ambulanspersonalen erhåller önskat stöd och eventuell rehabilitering efter en situation där hot och våld utspelats. / Swedish ambulance care has developed during the last decades and today it is considered to provide qualified emergency care. But the ambulance care has an exposed work environment that more often receives threats and violence in the work of care. Every patient deserves safe and secure care. Furthermore, it is important that ambulance staff gets to work in a safe and healthy environment. The purpose was to describe the ambulance staff´s experiences how the caring may be affected by threats and violence in ambulance care. The used method was a literature review. In this literature review 15 scientific articles were included. The articles were collected from the databases Pubmed and Cinahl. Each article was quality reviewed and assessed according to an assessment template from Sophiahemmet University. The result shows that ambulance staff affected by violence experienced that violence sometimes could lead to impaired quality of care when the situation was perceived as stressful. The ambulance staff were also concerned about violence in the workplace, which could affect the caring. In addition, the ambulance staff felt that proper training and education could strengthen safety and at the same time result in better care. Ambulance staff that have been exposed to threat and violence have changed their behavior and feel more scared and concerned at work, they also work with increased caution and suspicion. The effects of violence may lead to reduced empathy towards the patient. In situations where threats and violence occur it is common that the caring ends up in the background. In conclusion, situations where threat and violence occur in ambulance environments increases the risk of negative consequences for the caring. The ambulance staff's feelings and treatment are affected in a negative direction which may lead to influence in the caring. The ambulance staff need more education in how they are supposed to act in a threatening situation when there is a risk of consequences of the caring. Finally, it is important that ambulance staff receives support and possible rehabilitation after a situation that contains threat and violence.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har ett brett arbetsfält med stor variation på arbetsuppgifter. Sjuksköterskor inom prehospital vård utsätts för stress i sin arbetssituation. Vid obalans mellan arbetsförmågan och arbetsbelastningen kan stressen leda till ohälsa. Ohälsan kan leda till psykiska besvär som sömnstörningar och depression samt kan det leda till fysiska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenhet av stress vid prehospital vård. Metod: Den valda metoden för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Åtta artiklar ingick i resultatet. Sjuksköterskor inom den prehospitala vården upplever stress. Faktorer som utlöser stress är tidsbrist, bristande kunskap och erfarenhet av hot och våld, förlossningar, svårt sjuka eller skadade barn är stressutlösande faktorer. Resultatet visar på vikten av stöd i form av formellt stöd men också stöd av kollegor. Sjuksköterskor använder strategier för att hantera upplevd stress i sitt arbete. Konklusion: Stress ses som komplext och individuellt. Stressfaktorer kan bland annat vara svårt sjuka patienter, vård av barn, tidsbrist, bristande erfarenhet, förlossningar samt hot och våld. Genom denna uppsats skulle en ökad medvetenhet kunna leda till en godare upplevd hälsa och förebyggande av ohälsa för sjuksköterskor inom prehospital vård. / Background: The nurses in the ambulance has a wide field of work with a great variety of tasks. Nurses in pre-hospital healthcare are exposed to stress in their work situation. When there is an imbalance between the ability to work and the workload, this can lead to illness. This illnes can lead to psychological problems such as sleep disorders and depression, and it can lead to physical diseases such as cardiovascular diseases. Aim: To describe nurses' experience of stress in prehospital care. Method: The chosen method for the study is a qualitative literature study with an inductive approach. Findings: Eight articles were included in the result. Nurses in prehospital healthcare experience stress. Factors that trigger stress are lack of time, lack of knowledge and experience, threats and violence, caring for childbirth or seriously ill or injured children are stress-triggering factors. The result shows the importance of support in the form of formal support from the employer but also support from colleagues. Nurses use strategies to manage stress in their work. Conclusion: Stress is seen as complex and individual. Stress factors can include seriously ill patients, caring for children, lack of time, lack of experience, childbirth and threats and violence. Through this essay, an increased awareness could lead to a better perceived health and prevention of ill-health for nurses in pre-hospital care

God kommunikation är kvalitetssäkring av god vård. Vid patientöverlämning prövas kommunikationen och det föreligger risk att information faller bort eller tolkas olika. Det har visats i tidigare studier att vårdskador uppkommit på grund av bristande kommunikation och att inom akutsjukvården är risken än högre för patientsäkerhetsincidenter. Med hjälp av olika kommunikationsverktyg har svensk sjukvård eftersträvat att öka patientsäkerheten vid överlämnande av patient, varav det mest vedertagna är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar patientsäkerheten vid överlämnandet av patient inom akutsjukvården. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en systematisk ansats med både kvantitativ och kvalitativ design. Litteratursökning utfördes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys standardiserade integrerade analysmetod. Resultatet presenterades i tre kategorier vilka var: Kvalitativ överlämning med SBAR, Patientsäkerheten ökade med SBAR och Överlämningstiden förlängdes utan att påverka patientsäkerheten. Samt två underkategorier: SBAR ökade kvaliteten på patientöverlämningen och Strukturen påverkade patientöverlämningens kvalitet. SBAR gav en förbättrad och mer patientsäker patientöverlämning men överlämningsstrukturen påverkades både positivt och negativt samt tidsåtgången för patientöverlämnandet ökade.  Studiens slutsats var att SBAR i stor utsträckning ökade patientsäkerheten genom att ge en mer kvalitativ patientöverlämning och genom att förbättra mätbara och upplevda patientsäkerhetsaspekter. Likväl gav SBAR också viss negativ påverkan på patientsäkerheten. / Good communication is quality assurance of good care. During patient handover communication is tested and there is a risk that information is lost or interpreted differently. It has been shown in previous studies that healthcare injuries occur due to a lack of communication and that in emergency healthcare the risk is even higher for patient safety incidents. With the help of various communication tools Swedish healthcare has strived to increase patient safety when handing over patients, of which the most accepted is SBAR which stands for Situation, Background, Assessment and Recommendation. The purpose of this study was to describe how the communication tool SBAR affects patientsafety during the handover of patients in emergency healthcare. The method for the study was a literature review with a systematic approach with both quantitative and qualitative design. A literature research was systematically performed in the CINAHL and PubMed databases and the data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's standardized integrated analysis method. The results were presented in three categories which were: Qualitative handover with SBAR, Patient safety increased with SBAR and Handover-time was extended without affecting patient safety. As well as two subcategories: SBAR increased the quality of patient handover and Structure affected the quality of patient handover. SBAR provided an improved and more patient-safe patient handover but the handover structure was affected both positively and negatively and the time required for patient handover increased. The study's conclusion was that SBAR increased patient safety to a large extent by providing a more qualitative patient handover and through measurable and perceived patient safety aspects. Nevertheless SBAR also had some negative impact on patient safety.

Lethality of aggravated assaults has long been discussed in terms of weapons used, location of assault, demographics of victims, and regions of the US in which the assault occurred. However, dating back to the 1950s, medical response times have been discussed as a mediating factor, but minimally explored in analyses. The current study assesses the lethality of shootings with a primary focus on emergency medical and police response times in New Orleans, LA. Along with routine activities and social disorganization indicators, 102 shootings that occurred in 3 months are analyzed to establish response time patterns of lethality. Results indicate that neither medical nor police response times impact the odds of a victim surviving a shooting, but instead, it is the days on which the violent encounters occur and the socioeconomic characteristics of the neighborhood that have a stronger influence on life or death, although not statistically significant. Limitations and future research directions are discussed.

Bakgrund: Vårdmötet mellan ambulanspersonal och patient påverkar patientens upplevelse och behandlingsresultat. Empati, kommunikation och respekt är nyckelfaktorer. Förståelse och uppfyllande av patientens behov är viktigt för en kvalitativ vårdrelation. Tidigare forskning visar att patientens fysiska behov ofta prioriteras över de psykosociala, vilket kan leda till bristande respekt och medkänsla. Ambulanspersonalen måste balansera fysiska och psykosociala aspekter för en respektfull vårdrelation. Att identifiera och förstå faktorer som främjar eller hindrar vårdmötet är avgörande för att förbättra vården och säkerställa att varje patient känner sig sedd och lyssnad till. Syfte:Att beskriva patienters upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar vårdmötetmed ambulanspersonal. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och integrerad analys genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten mynnade ut i två teman: Patientens upplevelse och interaktion ivårdmötet samt ambulanspersonalens professionella kompetens och förhållningssätt. Patienterna kände sig ibland förbisedda av ambulanspersonal och betonade sin beroendeställning. Deltagande i vårdbeslut och respektfull behandling främjade positiva vårdupplevelser. Kommunikationens kvalitet och förståelse för patienternas behov var viktiga. Bristande kommunikation ledde till ogynnsamma utfall och känslor av maktlöshet. Ambulanspersonalens empati och lugnande närvaro påverkade välbefinnandet och känslan av trygghet hos patienterna. Deras professionalism och omsorg skapade förtroende och lugn vilket främjade en positiv vårdupplevelse. Slutsats: Resultatet ger en viktig insikt i både främjande och hindrande faktorer iinteraktionen mellan ambulanspersonal och patienter, med betoning på att bli tagen på allvarsom en avgörande främjande faktor. Det understryker behovet av utbildning för att ambulanspersonal ska kunna lyssna på och respektera patienternas upplevelser, samt anpassa sin kommunikation för att möta individuella behov. Dessa insikter kan användas för att förbättra kommunikationsstrategier och tillämpa omvårdnadsprinciper för att skapa en trygg vårdmiljö, vilket kan leda till förbättringar inom utbildning och vårdutförande inom ambulanssjukvården. / Background: The interaction between ambulance staff and patients influences the patient's experience and treatment outcomes. Empathy, communication, and respect are pivotal factors. Understanding and meeting the patient's needs are crucial for a qualitative care relationship. Previous research indicates that the patient's physical needs are often prioritized over thepsychosocial ones, potentially leading to a lack of respect and compassion. Ambulancepersonnel must balance physical and psychosocial aspects for a respectful care relationship. Identifying and understanding factors that promote or hinder the care encounter are crucial for improving healthcare and ensuring that every patient feels seen and heard. Aim: To describe patients' experiences of factors that facilitate or hinder the care encounterwith ambulance personnel. Method: A literature review with a systematic approach and integrated analysis wasconducted. Results: The literature review resulted in two themes: the patient's experience and interactionin the care encounter and the ambulance personnel's professional competence and attitude. Patients sometimes felt overlooked by ambulance personnel, emphasizing their dependency. Participating in healthcare decisions and receiving respectful treatment promoted positive care experiences. The quality of communication and understanding of patients' needs were crucial. Poor communication led to unfavorable outcomes and feelings of powerlessness. The empathy and calming presence of ambulance personnel influenced patients' well-being and sense of security. Their professionalism and care instilled trust and calmness, promoting apositive care experience. Conclusion: The results provide valuable insights into both facilitating and hindering factors in the interaction between ambulance personnel and patients, with emphasis on being taken seriously as a crucial facilitating factor. It underscores the need for education to enable ambulance personnel to listen to and respect patients' experiences and adapt their communication to meet individual needs. These insights can be used to improve communication strategies and apply nursing principles to create a safe care environment, leading to enhancements in education and care delivery within ambulance healthcare.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett omfattande omvårdnadsansvar, speciellt i en kontext som akutsjukvården där ett högt patientflöde, akut sjuka patienter och kritiska situationer är vanligt förekommande. Stress kan påverka en människas psykologiska funktioner, vilket kan leda till svårigheter att fungera adekvat. Sjuksköterskor måste ständigt sträva efter att upprätthålla en god vård, även i stressfyllda situationer. Denna stressfulla arbetssituation kan ställa höga krav på sjuksköterskans förmåga att erbjuda en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet inom akutsjukvården  Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården upplever återkommande stress, vilket upplevs kan försämra vårdkvaliteten, leda till kommunikationsbrist och som en konsekvens, brister i patientsäkerheten. Identifierade stressorer var att känna sig otillräcklig, att upplevas behöva mer stöd och resurser och upplevelser av att inte ha tillräcklig kompetens. Slutsats: Genom utveckling av bättre arbetsförhållanden, adekvat ledningsstöd och vidare utbildning kan sjuksköterskor få bättre resurser och redskap för stresshantering. / Background: Nurses have broad and extensive responsibility, especially in emergency medical care where high patient flow, critically ill patients, and challenging situations is a common occurrence. Extensive stress can lead a negative psychological impact, and therefore a difficulty functioning adequately. Nurse must constantly strive to maintain a good care, even in stressful situations. This stressful work situation makes high demands on the nurse’s ability to offer an adequate and safe care. Aim: The aim for this study was to describe nurses’ experiences of stress in the emergency medical service. Method: This study is a general literature review with searches in two scientific databases, CINAHL and PubMed. Chosen analytical method is a qualitative content analysis.  Results: Nurses working in the emergency medical services experience recurrent stress, can affect the quality of care given, lack of adequate communication, and as consequence deficiency in patient safety. Consequences of identified stressors where to feel inadequate, to feel the need for more support and resources and feelings of having lack of competence.  Conclusion: Through the development of better working conditions, adequate management support and further education, nurses can get better resources and tools to cope with their stress.

No description available.

No description available.

No description available.