<p>Abstract</p><p>Equal opportunities from an employer brand perspective</p><p>- What does the future manpower inquire?</p><p>Authors: Erik Frick & Niklas Halldén</p><p>Instructor: Karin Jonnergård</p><p>Examiner: Sarah Philipson</p><p>Background</p><p>We are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.</p><p>Presentation of the problem</p><p> Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?</p><p>Method</p><p>Our method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey. In order to catch the students thoughts we choose to work with closed questions in a likert scale. We received 300 query responses from students at the universities of Lund, Linköping and Växjö.</p><p>Literature</p><p>Employer Brand is marketing made to recruit manpower. A strong employer brand may be a good way to receive a competitive advantage in the attraction of manpower. The theory on Equal opportunities focus on a structural and a process perspective.</p><p>Our contribution to the equal opportunities of business</p><p>We have found some gaps in the employer brand theories. Therefore we have created a model, figure 5.1, based on theories of equal</p><p>Research question</p><p> Which role does the factors of equal opportunities play to attract the future manpower regarding their choice of workplace?</p><p>Conclusion</p><p>Equal opportunities are of significance for attraction of the future manpower. Our EM-model can be used to divide the different factors that play an important role in attracting future manpower. Among others, the future manpower appreciates when companies encourage to parental leave of different kinds. It is positive for a workplace when both men and women have the same opportunities for vocational training, promotion and career development. Employees also think that it should be the same wage for the same tasks, and they mean that group heterogeneity is an advantage.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jämställdhet ur ett employer brand perspektiv</p><p>– Vad efterfrågar framtidens arbetskraft?</p><p>Författare: Erik Frick & Niklas Halldén</p><p>Handledare: Karin Jonnergård</p><p>Examinator: Sarah Philipson</p><p>Bakgrund</p><p>Kvinnor har historiskt sett alltid haft sämre utgångspunkt på arbetsmarknaden. Än idag råder en segregering bland män och kvinnor vilken bottnar i ett svenskt näringsliv som inte är jämställt. För att gynna jämställdheten anser vi att man kan nyttja employer brand.</p><p>Problemformulering</p><p> Vilken roll spelar jämställdhet för att attrahera potentiell arbetskraft ur ett employer brand perspektiv?</p><p>Metod</p><p>Vår metod tar en kvantitativ ansats då vi väljer att genomföra en enkätundersökning. För att fånga attityden hos ekonomi- och teknikstuderande så väljer vi att arbeta med fasta svarsalternativ i likertskala. Efter vårt flerstegsurval får vi in totalt 300 korrekt ifyllda enkäter från Lund, Linköping samt Växjö universitet.</p><p>Litteratur</p><p>Employer brand är företagets metod för att marknadsföra sig mot potentiell arbetskraft. Ett starkt employer brand kan vara en klar konkurrensfördel för företag då de vill vinna mark i jakten på kompetent personal. Jämställdhetslitteraturen kan anses ta fokus ur ett strukturellt och ett processuellt perspektiv.</p><p>Vårt bidrag till den företagsekonomiska jämställdheten</p><p>Vi finner att litteraturen har vissa luckor då den går igenom employer brand. Därför har vi, med</p><p>Forskningsfråga</p><p> Vilken roll spelar jämställdhetsfaktorerna för att attrahera den framtida arbetskraften vid val av arbetsplats?</p><p>Slutsats</p><p>Jämställdhet har betydelse för att attrahera den framtida arbetskraften. Vår JA-modell kan användas till att spalta upp de faktorer som är viktiga att belysa för att attrahera arbetskraft. Den framtida arbetskraften uppskattar bl.a. att företag uppmuntrar till föräldraledighet och vård av sjukt barn. De ser positivt på en arbetsplats där både män och kvinnor får lika möjligheter för utbildning, befordran och i det långa loppet samma karriärutveckling. Vidare anser de att det ska vara lika lön för lika arbetsuppgifter och att en gruppheterogen arbetsplats är att föredra.</p>

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla. Undersökningen visar även att medarbetarna inte känner någon delaktighet i skapandet av organisationsförändringen utan snarare är mottagare av information, där frågor och synpunkter kring förändringen kan tas upp i olika grad men på medarbetarnas initiativ. Vidare visar undersökningen att trots ett medvetet arbete med Employer Branding finns ingen uppfattning om när arbetet exakt startade samt att det inte finns något nedskrivet medarbetarlöfte, ingen förväntad målbild eller några faktiska tal som skall mäta hur effektivt arbetet med Employer Branding är. Det framkommer även att bolagets medarbetare, dess ambassadörer, tenderar att säga något negativt om bolaget ju längre de varit anställda. Slutsatsen är att verktyget för att organisationen skall lyckas med sina internkommunikativa strategier och stärka sitt arbetsgivarvarumärke är att skapa möjligheter för en dialog mellan ledningsgruppen och medarbetarna i olika hierarkiska nivåer. Detta för att skapa möjligheter att ställa frågor och komma med synpunkter, då delaktighet ökar chansen för att öka gemenskapen och den positiva känslan kring en förändringsprocess och den egna arbetssituationen. Undersökningen visar även att klyftan mellan teori och praktik gällande Employer Branding är stor och att teorin är svår att tillämpa i verkligheten. / This essay is based on a case study at a call center in an ongoing organizational change and their deliberate work with Employer Branding. The purpose has been to examine what internal communicative strategies the company has been using in the initial phase of the organizational change and their work with Employer Branding. To get the answer to the purpose, this research is based on three scientific questions and a theoretic framework that describes theories and research in the fields of internal communication at an organizational change and Employer Branding. The answers to the questions are based on an e-mail survey with the board members at the company and a survey with the remaining employees. The results show that the board members have succeeded in creating an understanding for the purpose, vision and goals of the organizational change with the employees that participated in the initial phase but that a large employee turnover demands a repetition of the information to create a total understanding. The research also shows that the employee’s don´t feel any participation in the creation of the organizational change but rather are the receivers of the information and questions and opinions about the change have only been discussed at the initiative of the employees. The research also shows that despite a deliberate work with Employer Branding, there isn´t any estimation about when the work started nor any employer promise, estimated goal or any numbers that measure how effective the Employer Branding work is. Research also shows that the employees, the ambassadors of the company, tend to be more likely to say something negative about the company the longer the persons have been employers. The conclusion is that the tool for an organization to succeed with its internal communicative strategies and get a stronger employer brand is to create opportunities for a dialogue between the board members and the rest of the employees. That is to create opportunities to ask questions and lift up an opinion, as participation increases the chance to increase the solidarity and the positive feeling around the process of change and the work situation. The research shows that the gap between theory and practice are hard to apply in reality.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.

Employer branding is a strategic activity that has grown in popularity over the past two decades. Much progress has been made in investigating aspects of employer branding; however, many facets of the process, as it has been conceptualised in the research literature, remain empirically unexplored. The aim of this thesis is to get a deeper, more grounded understanding of employer branding based on an investigation of employer branding processes in practice. Four papers are presented, each providing a new perspective. In the first paper, industry experts??? perceptions of the characteristics of successful and unsuccessful employer brands are used to arrive at a typology of employer branding success. The typology is managerially relevant, providing a means by which firms may assess their employer branding success qualitatively and quantitatively (based on metrics commonly used in practice). Further, theoretical contributions are made by establishing employer branding as a context distinct from corporate and consumer branding, and by providing a basis for assessing variance between employer brands. In the second and third papers, the mechanisms that shape and perpetuate employer brands are explored. Individual (employee) and firm-related mechanisms drawn from the literature are empirically validated in the second paper using qualitative within-case analysis of four employer brands. The firms are from a broad range of industries and are characteristically successful (a pharmaceuticals and a financial services firm) and unsuccessful (a transport firm and a semi-government public utility). The case analysis results in the discovery of additional mechanisms relating to industry-level factors, not previously documented. These findings are built on in the third paper, where cross-case analysis of the same firms is used to establish a set of conditions that support or erode employer branding success. Importantly, theory perspectives outside the traditional domain of marketing (i.e., human resources, organisational behaviour and strategy) are shown to be critical for understanding the process in practice. A taxonomy of generic market segmentation types is used in the fourth paper to investigate the application of market segmentation to employer branding. Market segmentation is shown to provide a useful link between employer branding and broader strategic planning.

This thesis investigates employee attitudes to corporate citizenship (CC) and the impact on employer brands. It addresses the practice of CC in the German FMCG industry, considers employee understanding of CC, and examines which CC initiatives influence perceptions of employer brands. The research is driven by the dual challenges of sustainable development and the ‘war for talent’ in attracting, motivating and retaining employees. It is underpinned by the extant literature on CC dimensions, stakeholder theory and employer brands. The research approach is based on two case studies, comprising three phases: analysis of corporate documentation followed by two phases of semi-structured interviews exploring employees’ perceptions of CC and the link to employer brands. Key findings: An understanding of the positioning of CC in the corporate sustainability strategy and differing foci of CC, including environment, sustainable supply chain and people/culture. The study highlights employee understanding of eight CC dimensions, revealing economic responsibility toward employees as a new dimension. With respect to employer brands, CC initiatives focused on discretionary responsibility towards the natural environment and economic responsibility towards customers are seen as essential; legal, ethical and discretionary responsibility towards community are limited; and discretionary and economic responsibilities towards employees have a strong relationship. A focus on economic responsibilities towards owners has a strong but negative relationship. The theoretical contribution is a conceptual framework of all identified CC dimensions in practice and their relationship to employer brands. Contributions to practice include the importance of benefit packages, work-life balance support, employee development and work environment.

Bristen på kvalificerad arbetskraft är idag utbredd över många branscher. IT-sektorn är en av de branscher som är hårdast drabbad och de närmaste åren förväntas bristen öka. Denna studie syftar till att hjälpa företag inom IT-branschen att se vad som får potentiella medarbetare att söka sig till en specifik arbetsgivare. Denna kunskap ska sedan kunna användas som ett verktyg för att utveckla sitt arbete med employer branding och genom det kunna attrahera, rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. Studien genomfördes på ett företag från Umeå som valt att vara anonyma, hädanefter kallat företag X. Datainsamlingen grundade sig i en värdefaktorsmodell och två olika metoder användes för att samla in datan. För det första genom en enkät som besvarades av 35 potentiella medarbetare, alltså personer som sökt arbete hos företag X. För det andra genom fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes med medarbetare på företag X. Resultatet visade att det finns en diskrepans mellan vad potentiella medarbetare söker och vad företag X i nuläget erbjuder. Det potentiella medarbetare värderar högst hos en arbetsgivare är att kunna lita på sina chefer och ledare samt att få möjlighet att utveckla sina kompetenser, vilka av medarbetarna på företag X upplevs som utvecklingsområden hos företaget. Denna diskrepans utmynnade i ett förslag i hur företag X kan utveckla sitt arbete med employer branding och genom detta möta de förväntningar potentiella medarbetare har.

Millennials är en omtalad generation med starka krav på arbetsplatsen och tenderar att byta arbetsgivare ofta. Denna kvalitativa fallstudie undersöker därför om, och i så fall hur, millennials förväntningar på arbetsplatsen kan påverka hur företag arbetar för att attrahera respektive behålla millennials och om löftena överensstämmer med vad millennials faktiskt upplever. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från en svensk arbetsgivare. Företaget analyseras utifrån en egen analysmodell som kombinerar teorier om employer branding och millennials. Resultatet visar att företaget påverkas av millennials förväntningar och behov främst vid utformandet av informationssökning, employer value proposition och implementeringen av strategierna. Dessutom anser millennials på företaget att löftena överlag överensstämmer med verkligheten. Det framkommer några enstaka fall där de inte kongruerar, men detta har ingen påverkan på om de väljer att stanna på företaget eller inte.

The objective of this thesis is to analyse how are the tools of brand management in creating and managing the employer brand implemented. To achieve this objective there is, in the first step, quantitative research of SAP case study and follow-up analysis of employer brand management in the B2B sector. Due to global level of employer brand management of analysed company, there is an analysis of the most important factors of the Czech youth in the process of selecting the ideal employer. This helps to get a better understanding of the Czech context. This thesis thus provides an insight into the area of analysing B2B environment which is not widely represented in the current literature. Another contribution of this thesis are the outcomes of the research analysing employer attractiveness factors which can be foundation for another research in the analysed company or in general research in the field of brand management and creation and management of employer brand.

The goal of this thesis is to create an overview of modern methods of sourcing employees, which reflect the current trends at labor market, and to elaborate a set of basic principles guaranteeing their successful use. The thesis is divided into a theoretical and a practical part. In the theoretical part a larger context of the process of sourcing employees is defined and the basic traditional ways of sourcing are described. The core part of the thesis is then dedicated to the analysis of current labor market trends and the actual modern ways of sourcing, especially career web pages, social and professional media and eventually virtual realities and online games. In the practical part, the employees'sourcing strategy at Danone, a.s. is analysed and its basic optimization initiatives are identified.

The purpose of this bachelor thesis was to extend the knowledge of how environmental-oriented CSR communication in job advertisements affects the attractiveness of employers from a potential employee perspective. The study was based on three theories, Employer brand, Social identity theory, and Signaling theory, and the concept of environmental-oriented CSR communication. The hypothesis was that environmental-oriented CSR communication in job advertisements increases employer attractiveness. The thesis had a quantitative method and used experimental web-based surveys to measure the attractiveness of two fictitious job advertisement scenarios, one which included environmental-oriented CSR communication and one which did not. The web-based survey was distributed to students by program managers of the major education areas taught at Kristianstaduniversity, in total 177 responses were collected. Previous studies have concluded that a company's CSR engagements may increase its attractiveness to potential employees. The results of the surveys show that there was a slight positive difference in employer attractiveness in the scenario including environmental-oriented CSR communication, when compared to the scenario that did not. However, the difference was not enough to be considered significant at the 0,05 level. The hypothesis that environmental-oriented CSR communication in job advertisements increases employer attractiveness was therefore rejected. Therefore, the conclusion of this bachelor thesis is that environmental-oriented CSR communication in job advertisements does not significantly increase the attractiveness of the employer.