Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa förståelse för vad kvinnor i ledande positioner i mansdominerade branscher värderar hos en arbetsgivare, vilka utmaningar de stöter på i sin roll samt bidra med förslag på hur man kan attrahera fler kvinnor till dessa positioner. Denna undersökning anses viktig då kvinnor idag är underrepresenterade i dessa positioner trots att flertalet studier tyder på att jämställda ledningsgrupper är lönsamt för både individen, organisationen och samhället i stort. Studien har utförts på ett internationellt mansdominerat företag och dess kvinnor i olika ledande positioner, i olika delar av världen samt med olika bakgrunder för att få en bredd i resultatet. Företaget kommer istudien att benämnas som företag X. Den teoretiska referensramen och tidigare forskning består avteorier och begrepp rörande genus, organisationskultur, jämställdhet, kvinnor i ledande positioner,mansdominerade branscher, employer brand samt krav och kontroll. Flermetodsforskning har använts för att besvara studiens syfte, vilket innebär att både kvantitativa och kvalitativa data samlats in och analyserats. En webbenkät har skickats ut till samtliga kvinnor i ledandepositioner på företag X. Enkäten bestod av kvantitativa flervalsfrågor med utgångspunkt i tidigare forskning och kvalitativa fritextfrågor i syfte att stärka och förklara flervalsfrågorna samt för att få oförutsägbara svar som kunnat skapa ytterligare förståelse för respondenternas egna tankar och upplevelser. Resultatet påvisar att kvinnor tenderar att värdera faktorerna flexibilitet & work-life balance, jämställdhet, god arbetsmiljö & kultur (inklusive gott ledarskap och bra kollegor) samt goda karriär- & utvecklingsmöjligheter högt. Studien visar att ju fler barn man har desto högre värderar man flexibilitet & work-life balance och ju yngre man är desto högre värderar man karriär- & utvecklingsmöjligheter. Studien indikerar även att kvinnor i ledande positioner i mansdominerade branscher tenderar att mötas av utmaningarna: svårigheter i work-life balance, problematisk arbetsmiljö och kultur, höga krav, högstressnivå samt svårigheter i karriärutveckling. Vidare visar studiens resultat att vilken typ av ledarposition man har påverkar hur mycket stress man upplever. Här visar det sig att mellanchefer ärde som upplever hög stressnivå i störst utsträckning. Dessutom verkar region påverka i vilken utsträckning respondenterna upplever svårigheter i work-life balance, där Sydamerika upplever störst svårigheter. Slutligen har studien kommit fram till förslag på hur man kan attrahera fler kvinnor till ledande positioner inom mansdominerade branscher. Detta innefattar bland annat arbete med karriäroch utvecklingsmöjligheter för kvinnor, arbete med kulturen på företaget samt underlättande av worklife balance och föräldraskap. Utöver detta lyfts även uppmuntran och stöd för kvinnor till att utvecklas, exponering av kvinnor i ledande positioner i marknadsföring samt en förändrad syn på ledarskap. Denna studie kan ses som ett bidrag till företag Xs fortsatta jämställdhetsarbete samt ett komplement till tidigare forskning rörande ämnet. Studien kan även fungera som underlag för andra mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats.

Winston Churchill observed that the “ empires of the future will be empires of the mind”. Challenges and opportunities brought by globalization and knowledge-based economy force organizations to prioritize acquiring and managing cross cultural high end talents. Despite the global economic downturn, companies are having trouble finding people who are their “best fit”. This researched proposed an “employer brand framework” that focuses on building successfulemployer brands for B2Bs in the ICT industry to enhance their appeal to talents with vital skillsthat help organizations to win in the global market competition. For this purpose, Swedish telecom giant, Ericsson AB, has been studied as a case study.The thesis first carries out a literature study to give an in-depth overview of existing theories, concepts and applications related to employer branding activities. Then the research methodology is explained followed by the development and presentation of the employer brand framework for B2Bs in the ICT industry. Furthermore, the study case is introduced in which the framework is applied. Finally, the conclusion and areas for future work are presented.

This thesis investigates employee attitudes to corporate citizenship (CC) and the impact on employer brands. It addresses the practice of CC in the German FMCG industry, considers employee understanding of CC, and examines which CC initiatives influence perceptions of employer brands. The research is driven by the dual challenges of sustainable development and the ‘war for talent’ in attracting, motivating and retaining employees. It is underpinned by the extant literature on CC dimensions, stakeholder theory and employer brands. The research approach is based on two case studies, comprising three phases: analysis of corporate documentation followed by two phases of semi-structured interviews exploring employees’ perceptions of CC and the link to employer brands. Key findings: An understanding of the positioning of CC in the corporate sustainability strategy and differing foci of CC, including environment, sustainable supply chain and people/culture. The study highlights employee understanding of eight CC dimensions, revealing economic responsibility toward employees as a new dimension. With respect to employer brands, CC initiatives focused on discretionary responsibility towards the natural environment and economic responsibility towards customers are seen as essential; legal, ethical and discretionary responsibility towards community are limited; and discretionary and economic responsibilities towards employees have a strong relationship. A focus on economic responsibilities towards owners has a strong but negative relationship. The theoretical contribution is a conceptual framework of all identified CC dimensions in practice and their relationship to employer brands. Contributions to practice include the importance of benefit packages, work-life balance support, employee development and work environment.

No / Employer branding has been advocated as an effective strategy for motivating employees to "live the brand" however, previous research has tended to focus on recruitment. As a result, little is known about what makes an organisation's employer brand attractive to its current employees. The objective of our study is to address this question through the lens of Social Identity Theory (SIT) which we do by conducting a comparative case study across four organisations. We found that the specific attributes considered most attractive by employees were different in each organisation. However the categories of attribute were almost identical; these were employment, organisational successes, construed external image, and product or service characteristics. We also argue that managers need to identify the attributes of their own organisation that employees find most attractive within these categories in order to link the employer brand with the identity of the organisation, and the interests of employees.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare inom hemtjänsten i en Mellansvensk kommun i Sverige attraherades till en arbetsplats, vad som motiverade dem i arbetet samt vad som motiverade dem till att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att kunna belysa medarbetarnas upplevelser kring detta i förhållande till hur de olika aktörerna inom hemtjänsten arbetade med att attrahera, motivera och behålla sin personal. Nio semi-strukturerade interjuver genomfördes med hemtjänstpersonal från fem aktörer. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Ur analysen framkom fyra temaområden: Kundens betydelse, En känsla av trygghet, Det goda ledarskapet samt Att bli uppskattad. I studien framkom att den viktigaste faktorn för att attraheras till en arbetsgivare var arbetsgivarens goda rykte. Den viktigaste faktorn för vad som motiverade deltagarna i arbetet var kundkontakten och de viktigaste faktorerna till varför deltagarna stannade kvar var arbetsgivarens bemötande och erbjudandet om en tillsvidareanställning. / The aim of this study was to investigate how employees in home care services in a municipality in central Sweden was attracted to a workplace, what motivated them to work, and what motivated them to remain in the workplace. A further aim was to highlight the employees' experiences of this in relation to how the various companies in home care worked to attract, motivate and retain their staff. Nine semi-structured interviews were conducted with home care staff from five companies. Data was analyzed by an inductive thematic analysis. The analysis revealed four thematic areas: Customer significance, A sense of security, Good leadership, and To be appreciated. The study revealed that the most important factor to be attracted to an employer where the employer's reputation. The most important factor for what motivated the participants at work was customer relationship and the main factors why participants chose to remain was the employer's treatment and a permanent employment.

Abstract This study explores the phenomenon of humor in advertising in the context of recruitment advertising and answers the research question: How can humor in recruitment advertising on the Internet be approached from communication perspectives? The study is positioned on humor in advertising literature, particularly incongruity theories of humor, and it approaches the context of recruitment advertising by utilizing employer brand message conceptualization. Motivation for the study was to understand poorly investigated phenomenon of humor in recruitment advertising; observations were collected in a small company’s Internet communication channel. Theoretical motivation was rooted in the lack of earlier studies on humor in recruitment advertising within the literature of humor in advertising. Earlier studies on humor in advertising have been dominated by experimental quantitative studies, and this study provides methodological novelty by using a mixed methods research approach. The study had different data collection methods: A between-subject experimental design with a quantitative approach and case studies with content analysis and qualitative analysis methods. The phenomenon were investigated on different empirical levels (both recruitment ads and recruitment campaign) and collecting evidence from a setting of a small company’s Internet communication channel. The dissertation is based on a compilation and published research papers, three journal articles and one book chapter, which are able to create new perspectives related to the phenomenon of humor in recruitment advertising. A framework on humor in recruitment advertising on the Internet will be developed by focusing on different communication perspectives: investigating the use of humor in the employer brand message, the job seekers’ response to humor, moderator (this study: congruence) effects of humor, and the managerial challenges and opportunities of humor. The potential of humor was identified as working as a device for a person-organization fit and offering the potential for social media marketing by increasing the sharing intentions of recruitment ads. The challenges of humor are related to negative intermediate advertising effects and negative word-of-mouth. This dissertation contributes to the advertising literature by developing new research approach on humor in recruitment advertising and extending the body of research on humor in advertising empirically in recruitment advertising on the Internet. / Tiivistelmä Tämä tutkimus tarkastelee huumorimainonnan ilmiötä rekrytointimainonnan kontekstissa ja vastaa kysymykseen, miten huumoria rekrytointimainonnassa voidaan lähestyä viestinnän eri näkökulmien kautta Internetissä? Tutkimus on asemoitu huumorimainonnan kirjallisuuteen, erityisesti huumorin inkongruenssiteoriaan ja se tarkastelee rekrytointimainonnan kontekstia hyödyntäen työnantajan brändiviestin määritelmää. Tutkimuksen lähtökohtana ovat yksittäiset havainnot olemassa olevasta mutta vähän tutkitusta ilmiöstä, huumorista rekrytointimainonnassa pienen yrityksen Internet-viestintäkanavassa. Huumorimainonnan kirjallisuudesta puuttuvat toistaiseksi huumoria rekrytointimainonnassa käsittelevät tutkimukset. Aikaisempia huumorimainonnan tutkimuksia ovat hallinneet kokeelliset kvantitatiiviset tutkimukset. Tämä väitöskirja on menetelmällisesti uutuusarvoinen, koska tutkimuksessa lähestyttiin ilmiötä monimenetelmätutkimuksen kautta. Tutkimuksessa käytettiin erilaisia tiedonkeruumenetelmiä: kokeellisia tutkimusasetelmia kvantitatiivisella lähestymistavalla ja tapaustutkimuksia, jotka hyödyntävät sisällönanalyysia sekä kvalitatiivisia analyysimenetelmiä. Ilmiötä tutkittiin sekä rekrytointimainoksien että rekrytointikampanjan empiirisillä tasoilla ja aineistoa kerättiin pienen yrityksen Internetin viestintäkanavasta. Väitöskirja koostuu yhteenveto-osuudesta sekä julkaistuista tutkimuspapereista, kolmesta journal-artikkelista ja kirjan kappaleesta, jotka tuovat kukin eri näkökulmia huumoriin rekrytointimainonnassa. Tutkimuksen tuloksena rakennetaan viitekehys rekrytointimainonnan huumoriin Internetissä. Se keskittyy viestinnän eri näkökulmiin: määrittelee huumorin osaksi työnantajabrändiviestiä, tutkii työnhakijoiden vasteita huumoriin, huumorin moderaattori (tässä tutkimuksessa: kongruenssi)-vaikutuksia sekä huumorin käyttöön liittyviä liikkeenjohdon haasteita ja mahdollisuuksia. Huumorin potentiaali tunnistettiin siinä, että huumori testaa henkilön ja organisaation yhteensopivuutta ja tarjoaa mahdollisuuksia markkinointiin sosiaalisessa mediassa lisäämällä muun muassa aikomuksia rekrytointi-ilmoituksen jakamiseen. Keskeiset haasteet liittyvät mainonnan negatiivisiin vaikutuksiin ja negatiiviseen word-of-mouth-ilmiöön. Tämä väitöskirjatyö kontribuoi mainonnan kirjallisuuteen kehittämällä uuden tutkimusnäkökulman huumoriin rekrytointimainonnassa ja laajentamalla huumorimainonnan tutkimusta empiirisesti rekrytointimainontaan Internetissä.

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.