<p>I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes. Den databearbetningsmetod som användes var deduktiv tematisk analys. Det framkommer i resultatet att det sociala stödet är av stor vikt för att kunna uppnå eller bibehålla en balans mellan krav och kontroll. Intervjupersonerna upplever en relativt stark känsla av sammanhang och välbefinnande i sin arbetssituation. Framträdande i resultatet är att antal år inom yrket påverkar känsla av sammanhang och välbefinnande positivt. Resultatet visar dock att det är svårt att entydigt ge en bild av hur personalvetare upplever sin arbetssituation. Många faktorer spelar in som t.ex. bransch, företagets storlek, arbetsområde och antal år i yrket.</p>

<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (<80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet.</p><p>Nyckelord:</p><p>KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende</p>

<p>Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles. Results: Our findings indicate that the degree of individual self-management has a major impact on both daily and future wellbeing. The degree of individual self-management, above all, affects glycemic control and hence the risk of future complications. Factors influencing the degree of individual self-management were cooping strategies, education, control, goals, faith in the future, depression healthcare support and social support. All these factors pose obstacles and possibilities for the individual patient.</p>

I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes. Den databearbetningsmetod som användes var deduktiv tematisk analys. Det framkommer i resultatet att det sociala stödet är av stor vikt för att kunna uppnå eller bibehålla en balans mellan krav och kontroll. Intervjupersonerna upplever en relativt stark känsla av sammanhang och välbefinnande i sin arbetssituation. Framträdande i resultatet är att antal år inom yrket påverkar känsla av sammanhang och välbefinnande positivt. Resultatet visar dock att det är svårt att entydigt ge en bild av hur personalvetare upplever sin arbetssituation. Många faktorer spelar in som t.ex. bransch, företagets storlek, arbetsområde och antal år i yrket.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva en grupp (n=28) äldre äldres (&lt;80) känsla av sammanhang (KASAM) dels vid inflytt till äldreboendet och dels efter att de bott på äldreboendet i nio månader. Därefter jämföra om det skett någon förändring av deras KASAM. Studien genomfördes som en kvantitativ och prospektiv studie med jämförande ansats. En enkät delades ut vid två tillfällen, dels när de nyligen hade flyttat in på det nyöppnade äldreboendet och dels efter att ha bott på äldreboendet i nio månader. Resultatet visade att medianen av de äldre äldres KASAM vid inflytt till äldreboendet var 133,5 och efter nio månader var 163. Samtliga deltagare (n=28) i studien ökade i KASAM efter att ha bott på äldreboendet i nio månader jämfört med vid inflytten till äldreboendet. Nyckelord: KASAM (Känsla av sammanhang), äldre äldre, äldreboende

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.

Background: Diabetes is a common disease where the degree of self-management is of paramount importance. Individual factors influences both cooping and general wellbeing among diabetic patients. Glycemic control is known to be important but other factors ought to be considered. Aim: The aim of this study was to describe how individual self-management influences the general wellbeing among adult diabetic patients. Method: This literature study is based on scientific articles. Results: Our findings indicate that the degree of individual self-management has a major impact on both daily and future wellbeing. The degree of individual self-management, above all, affects glycemic control and hence the risk of future complications. Factors influencing the degree of individual self-management were cooping strategies, education, control, goals, faith in the future, depression healthcare support and social support. All these factors pose obstacles and possibilities for the individual patient.

No description available.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara särskilt svår och ingen dag är den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation många krav på sig att utföra sitt arbete och att alltid vara anträffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare är en speciellt svår situation att hantera när det gäller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning är att genom vår frågeställning förstå hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön är hos anställda på en verksamhet som arbetar med människor som är i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och därmed kan vi således sprida kunskapen vidare och ha en förståelse för densamma i vår framtida yrkesroll. Undersök-ningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och svaren har sedan analyse-rats och kopplats till tidigare forskning inom ämnet. Krav och kontroll i arbetssituationer är starkt sammanlänkade med en tredje viktig faktor, stöd, vilket också kunde ses i den undersökta verksamheten. Att känna en känsla av sammanhang och att ha stöd ifrån ledning och arbets-kamrater visade sig också vara en hantering av den krävande psykosociala arbetsmiljön. Svå-righeter med yrkesrollen är att kraven ibland kan bli för stora och svåra att hantera, men på nå-got vis lyckas de medverkande ändå hålla en god stämning och en kommunikation som gör att de trivs på sitt arbete. Nyckelord: Krav, kontroll, stöd, känsla av sammanhang, psykosocial arbetsmiljö.