Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel.  Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar. / Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing.

Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes till livsstilsförändring. Kvalitativ metod användes där datainsamling gjordes genom intervjuer. Åtta distriktssköterskor deltog i studien och den insamlade datan analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att distriktsköterskan utgår från patientens resurser och förutsättningar när motivation och råd till livsstilsförändringar ges. Distriktssköterskan respekterar patientens egen vilja som är avgörande. Distriktssköterskorna anser det väsentligt att patienten får kunskap om sjukdomen, komplikationer och levnadsvanornas betydelse. Respekt, delaktighet och förtroende är viktigt i mötet med patienten. Patienten saknar ofta förmåga att förändra levnadsvanorna när sjukdomen förnekas, vid psykisk ohälsa och vid brister i patientens sociala situation. Patienter som är nydiagnostiserade eller där livsstilsförändringarna ger resultat upplevs mest motiverade. Livsglädjen är betydelsefullt vid livsstilsförändringar, att patienterna känner förmåga och samtidigt upplever livskvalitet. Resultatet visar att distriktssköterskorna har god samverkan med andra professioner men saknar ibland redskap för att motivera patienterna samt utbildning inom pedagogik för att kunna genomföra grupputbildningar. Författarnas förhoppning är att föreliggande studie blir ett stöd för distriktssköterskan i arbetet med att motivera patienter med diabetes till förändrade levnadsvanor samt stimulera till vidareutveckling inom området. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM. I studien deltog 117 personer varav 55 ingick i experimentgruppen och 62 i kontrollgruppen. Respondenterna besvarade en enkät som bestod av frågor som var baserade på de teorier som låg till grund för undersökningen dvs. Antonovskys KASAM-teori samt Spectors arbetskontrollokus. Resultatet visar att experimentgruppen hade ett högre KASAM-värde än kontrollgruppen. Det fanns ingen skillnad i WLOC-poäng mellan grupperna men däremot fanns ett samband mellan internt arbetskontrollokus och hög KASAM-poäng. Det fanns ingen skillnad i KASAM mellan äldre och yngre respondenter. Hanterbarhet visade sig vara den KASAM-komponent som förklarade störst andel av KASAM-poängen och experiment-gruppen hade högre känsla av hanterbarhet än kontrollgruppen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

Människan tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är även på den arenan som hälsa och välbefinnande påverkas mest. Ledarens uppgift inom en politisk styrd organisation kräver både effektivitet och lärande, de måste därigenom besitta kunskaper om hur hälsa främjas på arbetsplatsen samt hur resurserna kan användas i arbetet för att nå målen. Syftet med studien var att belysa förvaltningschefers uppfattning om de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Den teoretiska referensramen utgår från systemteori, sociokulturellt perspektiv, kollektivt lärande och känsla av sammanhang. Studien har en fenomenografisk samt en konstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två domäner. Resultatet visade att de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är variationer i chefernas uppfattningar om interaktion och reflektion i kollektivet, ledarens egenskaper och handlingssätt samt hierarkiska systemnivåer. Slutligen kan samverkan i kollektivet bidra till ett utvidgat lärande där ledarskapet bidrar till att detta möjliggörs. Möjligheterna skapas då att få en ökad hälsomedvetenhet och en känsla av sammanhang hos individerna i kollektivet. Det i sin tur ger individen möjlighet till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

<p>The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion?</p><p>The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.</p>

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

<p>Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är</p><p>drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem</p><p>mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.</p>