Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang bland äldre personer på två äldreboenden. Metod: Ett frågeformulär baserat på Antonovskys SOC-13-formulär med tillagda egenformulerade frågor, såsom kön, ålder, deltagande i kulturella aktiviteter och funktionsnivå användes.  Frågeformuläret delades ut till 76 personer över 65 år utan demenssjukdom på två äldreboenden i mellansverige och besvarades av 40 respondenter. Materialet bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS, där beskrivande statistik framställdes och ett chi-två-test samt en logistisk regression genomfördes. Resultat: Ingen statistiskt signifikant association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang fanns. Däremot fanns en association mellan funktionsnivå och KASAM-poäng.  Ju lägre funktionsnivå, det vill säga ju mer hjälp respondenten behövde i sin vardag, desto lägre känsla av sammanhang tenderade respondenten att ha. Slutsats: Funktionsnivå verkade ha högre inverkan på en individs känsla av sammanhang än deltagande i kulturella aktiviteter i den givna studiepopulationen. / Objective: The purpose of this study was to investigate whether there was any association between participation in cultural activities and sense of coherence among seniors living in two nursing homes. Methods: A questionnaire based on Antonovskys SOC-13-questionaire was used, with added self-formulated questions including gender, age, level of physical function and participation in cultural activities. The questionnaire was distributed to 76 people 65 years and older without dementia at two nursing homes in central Sweden and 40 respondents answered the questionnaire. The material was processed and analyzed in the statistic computer program SPSS, where descriptive statistics were prepared and a chi-square analysis and logistic regression analysis was performed. Results: No statistically significant relationship between participation in cultural activities and sense of coherence could be seen. However, there was a correlation between the level of function and SOC scores. The lower level of function, i.e. the more help the respondent needed in everyday life, the lower sense of coherence. Conclusion: Functional level seems to have greater impact on an individual's sense of coherence than participation in cultural activities in the given study population.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.</p>

De senaste åren har flyktingströmmen till Sverige ökat då många människor sökt asyl i landet. Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har påbörjat en krävande integrations- och etableringsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån ett salutogent perspektiv utforska flyktingars upplevelser av att etablera sig i Sverige. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare som var inskrivna på en arbetsförberedande verksamhet. Materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem teman identifierades: Hantering, Aktivitet och sysselsättning, Förståelse, Drivkraft och motivation till livet i Sverige och Den sociala kontakten. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM), Locus of control och tidigare forskning. Förslag på åtgärder vid olika etableringsinsatser var att flyktingar bör få tillgång till sociala sammanhang genom sysselsättning och svenska språkstudier samt att flyktingars värdegrunder bör utforskas för att kunna finna deras drivkrafter i vardagen. Slutsatsen var att trygghet och social gemenskap krävs för flyktingar, och när de behoven är tillgodosedda skapas en mottaglighet för utveckling vilket därigenom ökar välbefinnande och hälsa. / During recent years the influx of refugees has increased in Sweden where many individuals have applied for asylum in the country. Refugees that have received permanent residence permits in Sweden have begun demanding integration and establishment processes. The purpose of this qualitative study was to explore through a salutogenic perspective refugees experiences of settling in a new country. Data was collected using semistructured interviews with five participants registered in a job preparatory organization. The material was analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five themes were identified: Manageability, Activity and Occupation, Comprehensibility, Incentive and Motivation for a life in Sweden and Social contact. The results were discussed in relation to Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC), Locus of control and previous research. Proposals for interventions in the establishment process were to let refugees receive access to social contexts through occupation and Swedish language studies and to explore the value-systems among refugees in order to find their life incentives. The conclusion was that security and social community are necessary for refugees, and when those needs are accommodated a receptability for development is formed which increases health and well-being as a result.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för olika symtom och förändringar i hjärnan. Det är förknippat med stigande ålder men tillhör inte det normala åldrandet. Det finns inget botemedel mot demens endast symtomlindrande behandling. Demensdiagnosen påverkar inte bara individen med demenssjukdom utan även hens partner. Konflikter uppstod på grund av oförståelse och okunskap. Vårdandet av en person med demenssjukdom var ansträngande och svårigheter att tillfredsställa sina egna och livskamratens behov blev en del av vardagen.   Syfte: Syftet var att beskriva partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har använts som teoretisk referensram. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Partner upplevde brister i information och stöd från hälso- och sjukvård. De kände rädsla, skuld, oro och ångest på grund av obegripligheten kring sjukdomsförloppet och framtiden. Livet uppfattades som svårt att hantera och frustrerande på grund av förlusten av den personen de levt med. Trots olika begränsningar hittade partner meningsfullhet i situationen och det skapade strategier som motiverade dem att fortsätta vårda sin livskamrat. Slutsatser: Vårdande partnernas hälsa, vardag och framtid påverkades av att leva med en person med demens. De riskerade sin egen hälsa, förlorade meningsfullt socialt umgänge samt att partnern kände osäkerhet inför framtiden. Trots det ville många partner fortsätta ta hand om sin livskamrat. / Background: Dementia is a collective term for various symptoms and changes in the brain. It is associated with increasing age but is not part of the normal aging process. There is no cure for dementia only symptomatic treatment. Dementia affects not only the individual with dementia but also the partner. Conflicts arose because of misunderstanding and lack of knowledge. The care of a person with dementia was demanding and difficulty in satisfying their own and the needs of their life partner became part of everyday life. Aim: The aim was to describe the partners ' experiences of living with a person with dementia. Method: Literature review with qualitative design and deductive approach. Antonovsky's concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness has been used as a theoretical reference framework. Scientific articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results: Partners experience lack of information and support from health care professionals. They feel fear, guilt and anxiety because of the uncertainty surrounding the progression of the disease and the future. Life was difficult to manage and frustrating due to loss of the person they have lived with. Despite various restrictions found in the partner situation and purpose created strategies that motivated them to continue caring for their life partner. Conclusions: The caring partners ' health, everyday lives and futures were affected by living with a demented life partner. The partners risked their own health, lost meaningful social intercourse, and felt uncertainty about the future. Despite that, many partners would continue to take care of their life partner.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt.  Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background:  Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.

No description available.

On a football field games are played between two teams, and the players of these teams get almost all of the attention. But there is another team on the field, the team of referees. The referees get mostly negative criticism, and are almost never mentioned in a positive way. This study is all about the teams’ captain, the main referee. Who is he? What does he have to go through? What makes him continue in his career?   Earlier studies have shown that the work you do as a referee can be very stressful, with a lot of stressing factors coming from the players, the coaches, and at a higher level supporters and media (Nyberg, 2000, 2002). Because of all this, this study shows opinions from active referees in Allsvenskan in Sweden, and from some which are active on an international basis as well. Interviews have been made and a survey to compare the referees experiences with their sense of coherence, from Aaron Antonovskys theory SoC (Sense of Coherence).   The results are showing that yes, there are connections between a successful career as a referee and a high level of sense of coherence, and that the interviewed referees’ spend a huge amount of time to be able to perform. Even though they try their hardest, they have to deal with threats in their daily work. Therefore, you can find the conclusion that you need to have a certain type of personality to be able to make it as a referee.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag eftersom allt fler personer utbildar sig inom hjärt-lungräddning (HLR). Patientens livsvärld och den levda kroppen förändras efter ett hjärtstopp. Teoretisk referensram: KASAM-känsla av sammanhang. Antonovsky (1991) beskrev tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tillsammans beskriver det hur patienten upplever känsla av sammanhang. Problemformulering: Det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse om patientens situation. Bristande förståelse kan leda till negativa konsekvenser vilket kan resultera till att återhämtningen för patienten blir försämrad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden till studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet: Patienterna upplevde livsstilsförändringar efter hjärtstoppet. Behovet av stöd och information från vårdpersonal och anhöriga var viktigt för patienten för återhämtningen efter hjärtstoppet. Emotionella känslor uppkom som inte fanns innan och patienterna såg livet ur ett nytt perspektiv. Psykiska förändringar uppstod samt kognitiva vilket resulterade till ett förändrat liv. Slutsats: Kunskapen om hjärtstopp ökar idag allt mer eftersom fler drabbas vilket medför till att upplivning sker på ett säkrare sätt. Sjuksköterskan behöver lägga en stor vikt vid att förstå hur en patient livsvärld är för att kunna ge det stöd och information som just den patienten behöver. Genom det kommer patienten uppleva känsla av sammanhang.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar kroppen på olika sätt, och orsaken är fortfarande okänd. Den bryter ut i samband med ett fysiskt eller psykiskt trauma, infektion eller smärta. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, baserad på 13 artiklar med kvalitativ design. Tre kategorier och sex underkategorier skapades utifrån analysen. Resultat: De upplevda fysiska symtomen var smärta i kroppen, trötthet och sömnsvårigheter. Sjukdomen gav även upphov till psykiska symtom där depression, ångest, nedstämdhet och kognitiva problem förekom. Upplevelsen var även att det sociala livet påverkades då familj, vänner, kollegor och vårdpersonal ofta ifrågasatte sjukdomen och inte trodde på personerna. Slutsatser:  Fibromyalgi påverkar livet på många olika sätt, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetet ger en ökad förståelse och kunskap till vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, för den här patientgruppens situation. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på vad som orsakar fibromyalgi, och därmed öka förståelsen. / Background: Fibromyalgia is a chronic illness that affects the body in several ways, and the cause remains unexplained. It emerges from physical or psychological trauma, infection or pain. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia. Method: This study was made as a literature review with an inductive approach, based on 13 articles with qualitative design. Three categories and six subcategories evolved from analysis. Results: The experienced physical symptoms were pain in the body, fatigue and sleeping problems. The illness also affected the persons psychologically which could occur as depression, anxiety and cognitive issues. The social life was also affected since family, friends, colleagues and health care personnel often questioned the illness and did not believe in their experiences. Conclusion: Fibromyalgia affects the life in several ways, both physically, psychologically and socially. The essay provides an increased understanding and knowledge to health care personnel, especially nurses, for these patients’ situation. Further research is required to determine the cause of fibromyalgia to increase the understanding.