För att uppnå självförverkligande är det generellt fördelaktigt att vara initiativtagande,utåtriktad och pratglad, snarare än tillbakadragen, tystlåten och eftertänksam. Har dessa olikapersonlighetsegenskaper betydelse för människors välmående? Syftet med denna studie varatt undersöka 1) om personlighetsdraget extroversion-introversion kan förklaralivstillfredsställelse och känsla av sammanhang (KASAM) hos svenska studenter och 2) omKASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversion-introversion ochlivstillfredställelse. En enkätundersökning utfördes med 163 svenska universitetsstudenter.Resultatet av regressionsanalyser visade att extroversion predicerar både livstillfredsställelseoch KASAM, och att KASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversionoch livstillfredsställelse. Vi kan dra slutsatsen att extroverta personer känner högrelivstillfredsställelse, och att hög KASAM har en modererande effekt på detta samband. Merspecifikt, att extroverta personer med hög KASAM, troligen också känner höglivstillfredsställelse. Huruvida man är utåtriktad eller tillbakadragen har således betydelse förmänniskors välmående.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning det finns ett samband mellanfaktorerna påverkan, känsla av sammanhang, mening och huruvida en anställd kommer att sesin nuvarande arbetsplats som sin framtida. Analysen baseras på multipel regressionsanalys.Analysen visar att faktorn mening och känsla av sammanhang har ett samband i frågan omönskad framtida arbetsplats, och att påverkan tillsammans med de andra variablerna inte hardet. Resultatet visar att variablerna, beroende av varandra, har en förklaringskraft på 13,7procentenheter. Det framkom att den anställdes uppfattning angående dennes möjlighet tillpåverkan och dennes känsla av sammanhang resulterar i en hög uppfattning i känsla avmening, vilket utifrån de olika teorierna var ett väntat resultat

No description available.

Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning.  Frågeställningar som formulerats är:  Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av                 sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt.  Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.

Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård  Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå.  Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

The purpose of the study is to research how employees perceive health promoting work in the organization. The data collection chosen for the study was semi structure interviews, ten employees were selected at random. The summary shows that the organization today is perceived to have a good basic health promotion that complies with statutory regulations and guidelines. It has also been established which factors and areas are of importance for promoting health in the organization. Respondents point out that the important areas for promoting health are the social environment, unity, good communication with management, a supportive work environment, control over work, stimulating demands and clarity both in responsibility, roles and changes in the organization. Results show health promotion in general and which areas the respondents perceive need more resources and work. The unity among the respondents varied, but there was some wholeness that could determine certain areas that showed both opportunities and be liabilities for the employees. Respondents are satisfied with health promotion today in general terms but the biggest underlying reason that creates obstacles for employees is rooted in the organization's financial assets. In relationship with the economy, the respondents feel that much has changed about their work situations, which they do not feel completely aware of. In summary, the organization needs to focus on health promotion from an Empowerment point of view, strengthening work relationships through teambuilding, encourage development through education, provide more information during uncertain situations. Also offer counseling support and ultimately increase awareness among employees about their work environment. / Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare uppfattar det hälsofrämjande arbetet på sin arbetsplats. Studiens tillvägagångsätt för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, tio stycken medarbetare inom offentlig sektor valdes slumpmässigt genom elektronisk kommunikation och förfrågan på plats. Resultatet visar att organisationen idag uppfattas ha en god grundläggande arbetsmiljö som följer lagstadgade bestämmelser och riktlinjer. Det har även framkommit vilka faktorer och områden som är viktiga att arbeta med för att främja hälsa på organisationen. Respondenterna upplevde att de viktiga områdena som främjade hälsan var den sociala miljön, enighet, god kommunikation med ledning, stöttande arbetsmiljö, kontroll över arbetet, stimulerande krav och tydlighet i dels ansvar, dels roller samt förändringar i organisationen. Respondenterna är nöjda med hälsopromotion idag i generella drag men det största bakomliggande motivet till hindren medarbetarna upplever förankras i organisationen ekonomiska tillgångar. De ekonomiska tillgångarna ger upphov till att respondenterna upplever att mycket kring deras arbetssituation ändras, som de inte känner sig vara helt medvetna om. Sammanfattningsvis behöver organisationen inrikta hälsopromotion i Empowerment, arbeta relationsstärkande genom teambuilding, uppmana anställda till utveckling genom utbildningar, och förse med mer kommunikation under svåra situationer. Även erbjuda stöd i form av rådgivning och slutligen öka medvetenhet hos anställda om deras arbetsmiljö.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om  känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. / This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.

Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

Bakgrund: Implanterbar defibrillator (ICD) är en medicinsk teknisk dosa som bryter livshotande arytmier med en defibrillering. För personer med en förhöjd risk att få ett plötsligt hjärtstopp kan ICD:n vara en direkt livräddande behandling. I dag finns närmare 7800 personer i Sverige som har ICD, vilket är en grupp som stadigt ökar i antal. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med implanterbar defibrillator. Metod: Litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Fribergs mall för kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman, Att tappa kontrollen över livet, Ett förändrat liv med begränsningar och en andra chans med sju subteman. Resultatet visar på att patienter med ICD upplever en förändrad livssituation som påverkar dem på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Reaktioner som osäkerhet, rädsla och oro är vanliga känslor som patienterna upplever. Flera av patienterna utvecklar även ett undvikande beteende på grund av rädsla för tillslag från ICD;n vilket leder till att livskvalité påverkas negativt. Allteftersom som tiden fortskrider så minskas de negativa följderna av behandlingen och de flesta av patienterna känner en djup tacksamhet till att ha fått en andra chans till livet. Diskussion: Sjuksköterskan behöver kunskap om de förändringar och begränsningar som det innebär att leva med en ICD. Samlivet, den fysiska förmågan och arbetslivet påverkas och sjuksköterskan behöver informera om dessa områden för att kunna stötta patienten att anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Majoriteten av ICD-bärarna upplever en rädsla för inadekvata tillslag, ovisshet och osäkerhet när ett tillslag kommer att uppstå ligger till grund för de begränsningar patienterna upplever. Sjuksköterskor kommer allt oftare möta denna kategori av patienter vilket gör att det är viktigt med kunskap om deras upplevelser för att kunna möta dem och ge en korrekt vård. / Background: Implantable cardioverter defibrillator is a technological medical controller that interrupts life-threatening arrhythmias with an electrical shock. The ICD could have a direct life-saving impact for persons that have an increased risk to suffer a sudden cardiac arrest. About 7800 people have ICD in Sweden currently, however the group is steadily increasing in numbers. Aim: The aim of this study was to describe the patients' experiences of living with implantable cardioverter defibrillator. Method: Literature overview that is based on eleven scientific articles analyzed based on Friberg’s template for qualitative approach. Findings: Three main topics arose from the analysis after working to the results, To lose control over life, A change life with limitations and A second chance with seven sub-themes. The results points at the patients with ICD goes through a change in their life situation, which affects them at a physical, psychical and social level. Reactions such as insecurity, fear and anxiety are common emotions the patients will feel. Many of the patients will also develop an avoidance behavior because of fear for an electrical shock from the ICD, that will lead to an adverse effect on their quality of life. The negative effects of the treatment will be reduced as time goes on and most of the patients will feel a deeper gratitude to having a second chance to life. Discussion: The nurse needs to know about the changes and limitations that are involved living with an ICD. The co-habitation, the physical ability and the ability to work are all affected and the nurse need to inform the patients about these changes in order to support them to adjust to this new way of life. Conclusion: The majority of ICD-carriers are experiencing a fear of inadequate electrical shock, uncertainty and insecurity when a electrical shock will occur is the basis for the restrictions that patients experiences. Nurses in Swedish healthcare system will encounter this group of patients more often and that makes it crucial that nurses have knowledge about their experiences in order to meet them and give proper care.