Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv. Kön och ålder påverkar inte dessa relationer. / The aim of this thesis is to study if possible self is related to personality and sense of coherence, and if gender and age has any influence on those relationships. A questionnaire was distributed to cadets. It contained background, work related possible selves (The Possible Selves Statements Test), personality (The Five Factor Personality Inventory) and sense of coherence (KASAM). The results showed that different clusters (K-means) of personality profiles do not differ significantly in possible selves. Differences were found between the personality profiles considering feelings and expectations around possible selves. Similar results were found considering the relationship between sense of coherence and possible selves. Gender and age didn’t influence those relationships.

Växande samhällskrav gör att unga kvinnor mår allt sämre. Psykiska problem är dubbelt så vanligt bland unga kvinnor jämfört med unga män visar allt fler rapporter. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som mår dåligt.Forskningen har visat att nära hälften av flickorna på högstadiet och gymnasiet är drabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvär som magont, huvudvärk eller sömnproblem. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga elevers psykiska hälsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ändamålet användes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning. Resultatet av denna undersökning har visat att eleverna besväras av psykosomatiska problem mer frekvent än riksgenomsnittet. Slutsatsen är emellertid att det behövs fortsatt forskning och arbete inom området gällande psykosomatiska besvär bland unga individer.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna. Trots detta har intervjupersonerna levt till synes normala liv där begreppet ”känsla av sammanhang” (KASAM) användes som en förståelsemodell.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM.

No description available.

The study is a case study of an activity, called the Oliven, that provides practice for people who are in the Arbetsförmedlingens Job- and development guarantee. The purpose of this study was to examine what it is in the Olivens activities, for people who are part of Phase 2 and 3 of the Job- and development guarantee, which, according to the participants, are working well and what works less well. We wanted to study how the participants perceive their work situation during the time that they participate in the activities. That is to gain knowledge of how the activities for people who are looking for work can be designed so that the participants can, from a salutogenic perspective, create a sense of coherence while they are participating. We have collected the empirical data through participant-observation and semi-structured interviews during two days. The analysis was made using the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. We have created an image of how the participants' sense of coherence has changed during the time that they have been working at the Oliven and how their experiences of being out of a job for a long time looks like. The analysis was done in two steps, a first, empirical close interpretation and then in the second interpretation we looked for themes in the text that was highlighted by the mentioned above concepts. We found that the participants' sense of coherence has increased over time in the Oliven. The reasons for the increased sense of coherence is related to the participants' increased self-confidence, which in turn are a product of they being seen as human beings and the fact that they had their skills and resources confirmed by others. 5 The participants highlighted the group community and meaningful work as the Olivens positive sides. However, some participants expressed that it sought a stronger leadership and clearer structure. We have learned that the main reasons for the participants increased sense of coherence is based on the participation and meaningfulness on the workplace which have increased their self-confidence.

The aim of this study has been to create an understanding for the situation of an often forgotten group in foster care, the carers’ own children. Our main focus has been the experience this group has of foster care, their experience of participation in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method has been qualitative interviews with six adult children of foster carers, two men and four women. The theory used in this study has been Sense of Coherence. Our interviewees gave mainly a positive description of being part of a foster family even though they could give examples of difficult situation and of loss. All of them gave different examples of how they had participated in the care of foster children, such as babysitting, defending foster siblings in school and supporting them. Despite their over all positive memories most of them wished they had been offered better support, preferably counseling with advice on how to act in difficult situations. A main focus for the interviewees seemed to be the need for better information as well as education about why the foster children act as they do.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar. Dessa är Antonovskys teori om KASAM, stigma-/ stämplingsteorin och diagnossociologin. Studien fann att det är viktigt för flickorna som lever med ADHD att uppmärksammas i ett tidigt skede för att kunna lära sig att hantera de svårigheter en ADHD-diagnos kan innebära. Chanserna för ett välfungerande liv ökar om flickan och hennes omgivning får stöd och strategier för att lära sig leva med ADHD och därmed undvika att ADHD-diagnosen blir till något negativt. Det finns mycket positivt som kan komma av en ADHD-diagnos och det vill denna studie poängtera.