I denna studie har fyra före detta livsstilskriminella intervjuats för att ta reda på vad som föranledde deras beslut att upphöra med en kriminell livsstil, hur respondenternas resa mot förändring sett ut samt vilka avgörande faktorer som funnits under processens gång.  Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har gjorts med personer som själva identifierat sig som före detta livsstilskriminella. Materialet har analyserats utifrån en modell utvecklad av Antonovskys (1991) teori Känsla av Sammanhang, begreppet Rock Bottom och teorier om Sociala Band (Hirschi, 1969; Sampson och Laub, 1993).  Analysen följer en kronologisk ordning, vilket i studien benämns som resan mot en livsstilsförändring. Resan startar vid en avgörande tid i livet där respondenterna har nått botten, vilket kan jämföras med Rock Bottom. Detta är vad respondenterna själva valt att kalla vändpunkten och blev startskottet på en lång resa. När respondenterna nått botten var de sociala banden till det konventionella samhället nästintill obefintliga och de hade därmed en avsaknad av social kontroll. Under tiden för förändringen förbättrades de sociala banden till det konventionella samhället successivt. Nya sociala sammanhang, sysselsättningar och nära relationer byggdes upp och de sociala banden ledde till att respondenterna inte längre ville begå brott. I krisen, som skulle föranleda vändpunkten, hade respondenterna en låg känsla av sammanhang, vilket har visat sig vara starkt sammankopplat med svaga sociala band till det konventionella samhället. Allt eftersom tiden gick och de sociala banden förstärktes ökade även känslan av sammanhang. Analysmodellen visar att alla dessa faktorer samverkar med varandra och är under förändring i uppbrottsprocessen. Den här processen övergår efter ett tag till att bara vara en del av livsloppet, som pågår för resten av livet. Utöver detta har studien visat att en individ som ska kunna upphöra med brott behöver också upphöra med droger.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom som drabbar allt fler individer i världen. Hjärtsvikt är ett tillstånd när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov, vilket påverkar både hälsan och det vardagliga livet. För att sjuksköterskor ska kunna ge god vård till personer med hjärtsvikt krävs det kunskap och förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med utgång i forskning med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultatartiklar insamlades från databaserna CINAHL, MedLine och PsycInfo som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet uppkom tre teman och sex underteman. Dessa teman beskriver vilka förändringar hjärtsvikt förde med sig och hur det påverkade vardagen. Slutsatser: I litteraturöversikten framkom det olika aspekter av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikt skapade begränsningar och emotionella förändringar i livet. Bristen på information från sjukvården försvårade hanteringen av hjärtsvikt. Nivå av KASAM kan påverka förutsättningar till att kunna hantera sjukdomen. För att underlätta omvårdnad och stöttning är det betydelsefullt att sjuksköterskor inneha kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a growing public health problem and is affecting many people around the world. Heart failure is a condition when the heart is unable to pump sufficiently to maintain blood flow to meet the body’s needs which affect the health and the daily life. For nurses to be able to provide good healthcare, it requires knowledge of experience of people living with heart failure. Aim: To describe people’s experience of living with heart failure. Method: A literature review based on qualitative design and inductive approach. Result articles were collected from the databases CINAHL, MedLine and PsycInfo and analyzed using Friberg’s five-step analysis. Result: The result revealed tree themes and six sub-themes. These themes describe how heart failure changed and affected everyday lives of people living with it. Conclusion: The literature study revealed various aspects of living with heart failure. Heart failure created limitations and emotional changes in life. The lack of knowledge from the healthcare made managing heart failure difficult. The level of SOC can affect the prerequisites of managing the disease. It is important that nurses have knowledge and understanding of the experience of living with heart failure, to facilitate nursing.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är livsomställande för patienten. Genom livsstilsförändringar kan riskfaktorer elimineras och risk för att återinsjukna reduceras. Genom att patienten är följsam i sin egenvård och deltar i hjärtrehabiliteringsprogram kan risken minska. Trots det är följsamheten låg och dödligheten är fortfarande en ledande dödsorsak i Sverige.   Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av egenvård efter hjärtinfarkt.   Metod: Studien har en induktiv ansats och de 15 kvalitativa resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsanalys.    Resultat: Tre teman framkom i resultatet, “Betydelsen av stöd från omgivningen för att kunna bedriva egenvård ”, “Sjukvårdens betydelse för att möjliggöra egenvård” och “Begränsande och främjande upplevelser av egenvård”.  Socialt stöd, hjärtrehabilitering samt information och kunskap var några av de drivande komponenterna till att patienten upplevde motivation till att utföra betydande livsstilsförändringar. De komponenter som begränsade patienten var bland annat att rehabiliteringen inte ansågs vara individuellt anpassad men även att informationen som gavs av sjuksköterskan var bristande.    Slutsatser: Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information för att de ska få kunskap och rätt verktyg till sin egenvård. Närstående och sjukvården är en viktig del av stödet då patienten ofta ställs inför prövningar i livet efter hjärtinfarkten, både fysiskt och mentalt.

Physical inactivity is increasingly prevalent in today's society, and among adolescents for example, there has been a consistent downwards spiral in physical activity in recent decades. Despite the fact that it is well known that physical activity has several health benefits, physical inactivity is becoming increasingly common among adolescents in Sweden. The aim of the study is to investigate how to increase the physical activity among adolescents and how they have been affected by the Covid-19-pandemic.   The study used a qualitative approach and, through purposive sampling, five adolescents were interviewed in order to explore their perceptions regarding their physical activity and how they experienced their physical activity during the Covid-19-pandemic. The collected data got analyzed by using a transcription and then using a manifest analysis.   The results suggest that there are various factors that can promote adolescents physical activity, such as accessibility to outdoor gyms and motivation for physical activity. The results also indicate that there are various factors that have counteracted the participants physical activity such as the Covid-19 pandemic through restrictions on gyms and lack of motivation. The conclusions are that there are various factors that can promote and counteract adolescents physical activity such as motivation for physical activity that could be related to the social relationships. But social relationships declined during the Covid-19 pandemic, which reduced motivation.

Bakgrunden hälsofrämjande ledarskap börjar bli allt mer vanligt bland olika kommuner och  län. Tidigare forskning visar på att det hälsofrämjandet ledarskapet kan bidra med positiva faktorer för en hel verksamhet. Medarbetarnas välmående kommer främjans vilket leder till att ledarens välmående också kan främjas.   Syftet är att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen i Västmanland beskriver hälsofrämjande ledarskap samt vilka arbetsrelaterade förutsättningar de ges för att kunna arbeta hälsofrämjande.   Metoden utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervjuguide där fem informanter intervjuas utifrån en målstyrdurvalsmetod. En manifest innehållsanalys har genomförts på insamlat material.    Resultatet påvisar att informanterna beskriver innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap, men när det kommer till associationen till det som begrepp var det svårt för cheferna att omedelbart koppla samman. Stärkande förutsättningar för att bedriva hälsofrämjande arbete var god kommunikation mellan chef och medarbetarna, ledarskapsegenskaper som kompetens och lyhörd samt stödfunktionen HR-system.      Slutsatser som kan dras är att utifrån informanterna framställs det hälsofrämjande ledarskapet inte som en specifik ledarstil, utan som ett förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten för allas välmående. God kommunikation chef och medarbetare emellan, ledarskapsegenskaper likt kompetens och lyhördhet gentemot medarbetarna och stödfunktioner däribland HR, upplevdes som arbetsrelaterade förutsättningar för att bedriva en hälsofrämjande verksamhet.    Nyckelord: Hälsofrämjande ledarskap, KASAM [Känsla av sammanhang], kvalitativ, salutogent ledarskap. / The background to health promotion leadership is becoming more common among different municipalities and counties. Previous research shows that health promotion leadership contributes a positive factor for an entire business . The well-being of employees will be promoted, which will may also promote the leader's well-being   The purpose is to investigate how managers in elderly care in Västmanland describe health-promoting leadership and what work-related conditions they are given to be able to work health-promoting towards their employees.   The method is based on a semi-structured qualitative interview guide where five informants are interviewed based on a target-driven selection method. A manifest content analysis is performed on collected material.   The results show that the informants describe the meaning of a health-promoting leadership, but when it comes to the association to it as a concept, it was difficult for the managers to immediately connect. The prerequisites for conducting health promotion work were good communication between the manager and the employees, leadership qualities such as competence and responsive as well as the support function HR system.   Conclusions that can be drawn based on the informants, are that health-promoting leadership is not presented as a specific leadership style, but as an approach that should permeate the activities for the well-being of all at the workplace. Good communication between manager and employees, leadership qualities such as competence and sensitivity towards employees and support functions, including HR-systems, were perceived as work-related prerequisites for conducting a health-promoting business.   Keywords: Health promotion leadership, salutogenic leadership, SOC [Sence of Coherence], qualitative.

Bakgrund Sepsis är en livshotande dysfunktion i ett eller flera organsystem orsakad av stört systemiskt svar på infektion. Patienterna som överlevt sepsis upplever ofta övergående eller permanenta komplikationer med påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är inget fast begrepp men kan beskrivas som personens nivå av välmående. Det går att mäta livskvalitet. De vanligaste mätinstrumenten är EQ-5D och SF-36. Patienter med sepsis finns i de flesta områden som allmänsjuksköterskans kompetens täcker och därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen kring patientgruppen och hur patienternas livskvalitet påverkas efter sjukdomsförloppet.  Syfte Syftet med studien var att belysa patienters livskvalitet efter sepsis.  Metod I den här studien användes litteraturöversikt som design. Resultatet är baserat på 14 artiklar av kvantitativ design, och en artikel med kvalitativ design från databaserna PubMed och CINAHL som publicerats mellan 2009–2019. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Livskvaliteten påverkas negativt av att drabbas av sepsis. Resultatet visade att patienter som överlevt sepsis upplever en lägre grad av livskvalitet efter sepsis än innan insjuknandet, samt att patienterna har en lägre grad av upplevd livskvalitet efter sepsis jämfört med generell population utan sepsis. Resultatet presenteras i fyra domäner: fysisk, psykisk, social och funktionell livskvalitet.  Slutsats Livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är lägre än allmänhetens. Livskvaliteten påverkas i domänerna fysisk-, psykisk-, social- och funktionell livskvalitet. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är viktig för att bedriva omvårdnad som förbättrar patientgruppens livskvalitet.

Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

I Sverige har digitaliseringen gått fort. Forskning visar att det bland äldre personer finns sårbara grupper som inte använder digitala hjälpmedel så mycket och därför inte har tillgång till tjänster som de behöver. I föreliggande studie undersöks om tillgång till och användning av digital informationsteknologi påverkar äldre personers förmåga att bemästra sin tillvaro. Bemästringsförmågan mäts i en indexvariabel utifrån teorier om tron på den egna förmågan; inre och yttre kontroll samt känsla av sammanhang. Deltagarna (n=144) i studien var äldre som hade möjlighet att svara på en webbenkät och därför använde digitala hjälpmedel. Detta var en väsentlig begränsning som påverkade resultatet. I huvudsak framkommer inga signifikanta skillnader i bemästringsförmåga utifrån användning av digitala hjälpmedel eller demografiska faktorer bland deltagarna. En nyckelfaktor i de signifikanta samband med små effekter som framkom var erfarenheten av att regelbundet ha arbetat med datorer i sitt yrkesverksamma liv. Deltagare som anger att de har denna erfarenhet anger högre bemästringsförmåga än de som inte anger den erfarenheten. Här argumenteras för att skillnader i bemästringsförmåga är större i mer diversifierade grupper av äldre personer. Det stöder forskning som påtalar att digitaliseringen påverkar livskvalitén för äldre. Deltagare påtalar att alla inte vill eller har möjlighet att använda digitala verktyg och efterlyser kunskap och praktiskt stöd i användning av digitala verktyg. Det stöder forskning som visar att grupper av äldre inte kan delta i det digitaliserade samhället och forskning som påtalar vikten av ett livslångt lärande. / In Sweden, the digital transformation is fast. Research shows that there are vulnerable groups of elderly who do not use digital tools frequently and do not have access to services they need. This study examines whether access to and use of digital tools affects older people's ability to manage their lives. Mastery is measured based on theories of Self-efficacy, Internal and External Locus of Control and Sense of Coherence. The participants (n=144) in the study were elderly people who responded to an online survey and therefore used digital tools. This was an essential limitation that affected the result. No significant differences in mastery were found based on the use of digital tools or demographic factors among participants. Experience of professionally having worked regularly with computers was a key factor in the significant relational findings with small effects that appeared. Participants who reported this experience indicated higher mastery skills than those who did not report that experience. It argues for that differences in mastery are greater in more diverse groups of elderly. It supports research that suggests that digitization affects the quality of life of the elderly. Participants highlight that not everyone wants or are able to use digital tools and call for education and practical support in the use of digital tools. It supports studies showing that groups of elderly cannot participate in the digitized society and studies that highlights the importance of lifelong learning.

Syftet med studien var att få ökad insikt i och förståelse för, gymnasieelevers upplevelse av studiemotivation.  En kvalitativ forskningsmetod användes, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta gymnasieelever från en gymnasieskola i södra Sverige. Intervjudata analyserades genom Tematisk Analys (TA). De teman som upptäcktes i analysen var följande: utmaningar vid avsaknad av motivation, individuella strategier för att öka koncentrationen, inre och yttre motivationsfaktorer och känsla av sammanhang. Studiens resultat visade att förbättrade individuella strategier och en ökad kunskap om den egna, inre motivationen skulle kunna hjälpa eleverna att nå sina uppsatta mål. Vidare visade resultatet att informanterna är medvetna om att motivationen är situationsbunden och att rutiner och regelbundenhet kan hjälpa till att uppehålla motivationen. Några av informanterna berättade om erfarenheter av djup koncentration och upplevelser av ett tillstånd som liknar flow. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning. Slutsatsen är att motivation hos gymnasieelever ökar när syfte och mål är tydliga och att inre motivation och möjlighet att kunna koncentrera sig, är viktiga faktorer i arbetet mot målbetyg och en fullständig examen. Andra viktiga aspekter är känsla av sammanhang, en trivsam skolmiljö, tydlig återkoppling, tydliggörande av den egna progressionen i ämnena och förståelse för hur egna strategier påverkar resultaten. Utöver detta påpekade informanterna vikten av en god relation till undervisande lärare.

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige. / The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.