The aim of this study was to investigate how counselors at BUP describe their experiences of mindfulness training in the workplace. Using a qualitative approach with semi-structured interviews, we interviewed six social workers employed as counselors and therapists at a child and youth psychiatric center in south Sweden. The analysis was based on Antonovsky’s salutogenic approach and three key elements of his Sense of Coherence concept: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The social workers’ descriptions indicate that they describe that mindfulness training has strengthened all three elements of Sense of Coherence, in their professional roles. This was expressed as follows: 1) A strengthened awareness of thoughts and mental states increased comprehensibility, experienced as a heightened sense of focus and structure in performing work tasks. 2) The ability to stay present and relax improved manageability as a tool to cope with stress in challenging situations. 3) Focusing on the positive aspects of the work and the appreciation of small steps of progress increased meaningfulness.

Bakgrund: Att ha kronisk njursvikt och genomgå dialysbehandling kräver förändringar hos patienterna. Det begränsar deras tid och påverkar deras liv både socialt, personligt och arbetsmässigt. De behöver förändra sin kost och är vätskebegränsade för att förhindra komplikationer och följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med kronisk njursvikt där dialysbehandling genomförs på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med induktiv design som utgår från kvalitativ forskning. Sexton originalstudier framkom genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet byggs på fyra kategorier som framkom i analysen, “Det förändrade livet”, “Att förlora sin hälsa”, “Stöd och copingstrategier” samt “Delaktighet och trygghet i vården”. Resultatet visade att patienterna blev begränsade och påverkade av behandlingen. De kunde drabbas av många påfrestande symtom som påverkade dem både fysiskt och psykiskt. Många använde sig av copingstrategier för att hantera vardagen samt belyste vikten av familj och vänners stöd. Vården hade också en viktig del i deras välbefinnande, både genom att få vara delaktig och att ha en bra upplevelse av sjuksköterskans bemötande. Diskussion: Begränsningar och symtombörda påverkar livskvaliteten, därför var copingstrategier samt stöd och delaktighet från familj och vänner viktigt för patientens mående. Sjuksköterskans förhållningssätt hade betydelse för patientens delaktighet och upplevelser av vården. Slutsats: Genom att belysa patienters upplevelser av behandlingen kan sjuksköterskan få relevant kunskap som i sin tur kan förbättra omvårdnaden. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.                                                              Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera  individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.                  Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.   Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. / Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among those working in the social work force. However, studies have shown that som social workers possess qualities that make them more restistant to this stress. The Social work program has courses features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program.  Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores. Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students with qualities that make them more resistant to stress.   Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questions and the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress. Frequency comparison and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovsky salutogenic perspective and the specific  theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC  and link it to the admission process.   Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC.  Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ. Han menar vidare att en individ upplever en känsla av sammanhang och kan utveckla sin hälsa när hon begriper, hanterar och ser sin omgivning som meningsfull. En analysmodell har tagits fram för att belysa denna teori i undersökningen. Tolkningen av materialet sker med ett hermeneutiskt angreppssätt på så sätt att jag ständigt fördjupar mig och finner nya dimensioner i intervjuerna. Resultatet för undersökningen visar att det hälsorelaterade innehållet i undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa främst består av kunskap om kost, motion och ergonomi. Detta undervisas i störst utsträckning med teoretiska lektioner, men som delvis integreras i den praktiska verksamheten. Slutsatserna från undersökningen visar att den hälsorelaterade undervisningen främst utgår från att se hälsa ur ett fysiskt perspektiv; att elevernas kunskap om hälsa varierar stort från elev till elev; samt att lärarna, till skillnad från eleverna, i större utsträckning uppfattar att hälsa undervisas oftare och mer integrerat i den praktiska verksamheten. Resultatet för undersökningen är inte representativt för andra lärare och elever än de som deltagit i undersökningen. Resultatet är även påverkat av mig som forskare, genom att jag med min förförståelse och närhet till undersökningsområdet präglar allt från frågeställningar, intervjufrågor, tolkning, analys och resultat. / This study focuses on health in the school subject Physical Education and health. My purpose is to inquire how pupils and teachers in the 9th grade understands the health related content in the subject, how the content is taught and if there are similarities and differences in the pupils’ and teachers’ understanding about this. I accomplish the study by qualitative method by interviewing two teachers and twenty pupils in the 9th grade at two separate schools in the south of Sweden. The theoretical approach for the study is Aaron Antonovskys theory about health development, sense of coherence. Antonovsky means that this theory is one way to explain what influences and develops the health of an individual. He also means that an individual feel a sense of coherence and can develop health when she copes, handles and sees her environment as meaningful. An analysis model has been constructed upon this theory. My interpretation of the material is accomplished with a hermeneutic approach so that I constantly get deeper and find new dimensions in the interviews. The result of the study shows that the health related content in the teaching of the subject Physical Education and health principally consists of knowledge about food, exercise and ergonomics. This is being taught mostly in theoretical lessons that partly get integrated in practice. The conclusions of the study shows that the health related teaching principally presupposes looking at health out of a physical perspective; that the pupils’ knowledge about health greatly varies from pupil to pupil; and that the teachers, different to the pupils, to a bigger extent understands that health is being taught more often and more integrated in practice. Result of the study is not representative for others than the teachers and pupils that have participated in this study. The result is also influenced by me as a researcher; through my comprehension and closeness to the content of this study I influence questions, interview questions, interpretation, analysis and result.

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Bakgrund: Det kan vara en traumatisk upplevelse att överleva ett hjärtstopp, där sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose personens omvårdnadsbehov. Aaron Antonovsky beskriver hälsa utifrån tre huvudkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelse av sin hälsa efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten inkluderar tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna var: Att uppleva utmaningar, En ny verklighet och Behov av stöd. I resultatet framkom det att personerna upplevde psykiska och fysiska utmaningar som begränsade vardagen. De beskrev en känsla av en ny verklighet, som att behöva göra hälsofrämjande förändringar. Behovet av stöd ökade efter utskrivning från sjukhus. Diskussion: I resultatdiskussionen framkom att personer upplevde psykiska och fysiska utmaningar. Sjuksköterskan behöver ge tillräcklig information för att minska risken för oro och ångest inför hemgång. Personer upplevde en ökad känsla av sammanhang vid gruppträffar med andra som upplevt en liknande händelse. Slutsats: Upplevelsen av ett hjärtstopp påverkar hälsan. Återhämtning kan se olika ut, beroende på inställning till livet och vilka förutsättningar personen har. Ytterligare forskning skulle bidra till en ökad förståelse för en persons upplevelse och därefter behovet av stöd. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.