Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll. Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal. Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är. / Background: Palliative care is performed throughout the continuum of care, from home care to specialized care in an institution. Palliative care is buildt on a holistic approach that is secured through patient-centered care where the patient's participation is central. Objective: Highlighting adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care. Method: The study is a systematic literature review mainly based on the methodology described by Forsberg and Wengström (2013). Results: The theme opportunities and obstacles in the experience of their participation emerged, with four categories below: the management of their disease situation, overwhelming new living situations, be seen as an individual and not to be seen as an                                    individual. It was discovered that patients in the late stage palliative phase found opportunities to participate in their care by gathering knowledge about their disease and their future. This knowledge created understanding, giving them the tools to manage and participate in their care. An obstacle to patients’ participation appeared to be when the patients experienced neglect by health professionals. Conclusion: Adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care cannot be described as a single phenomenon, but needs to be described by an integrated approach of the patient. The unique patient forms a dynamic whole, and needs to be treated as the unique individual he/she is.

Bakgrund: Venösa bensår uppkommer till följd av venös insufficiens. Tillståndet förväntas öka i takt med en åldrande befolkning. Behandlingen kan vara tidskrävande och följsamheten är låg. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid behandlingen av dessa personer. Genom att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår kan kunskap genereras som är nödvändig för att sjuksköterskan ska kunna ge god vård. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Litteraturöversikt med riktad innehållsanalys. Analysen utgick från de tre centrala komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). Sökningar genomfördes i tre databaser. Sökord för att leva med kombinerades med sökord för venösa bensår. Träffar begränsades till artiklar publicerade mellan 1 januari 2008 och 31 augusti 2018. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut för analys. Resultat: Under tre huvudkategorier formulerades åtta underkategorier. Huvudkategorierna var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I kategorin begriplighet beskrevs upplevelser av att drabbas av venösa bensår, betydelsen av kontroll samt betydelsen av information. Under hanterbarhet beskrevs användandet av resurser och strategier för att hantera livet. Under meningsfullhet beskrevs tillståndets inverkan på människors identitet och självbild, sårens plats i livet samt hur livet med bensår upplevdes på ett emotionellt plan. Diskussion: I resultatdiskussionen lyftes aspekter av tid relaterat till omvårdnad och behandling. Sjuksköterskans betydelse för följsamhet till behandling samt vikten av information och kunskap belystes. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys centrala komponenter samt tidigare forskning. / Background: Venous leg ulcers occur as a result of venous insufficiency. The condition is expected to increase in line with an aging population. Treatment may be time consuming and the adherence to treatment is low. The nurse plays an important role in the treatment of these persons. By highlighting people’s experiences of living with venous leg ulcers, knowledge necessary for the nurse to provide good care can be gained. Aim: To highlight people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review with directed content analysis. The analysis was based on the three key components in Antonovsky's theory of sense of coherence (SOC): comprehensiveness, manageability and meaningfulness. Searches were carried out in three databases. Keywords for to live with were combined with keywords for venous leg ulcers. Searches were limited to articles published between the 1st of January 2008 and the 31st of August 2018. Eleven scientific articles were selected for analysis. Results: Eight subcategories were presented under three main categories. The main categories were comprehensiveness, manageability and meaningfulness. The comprehensiveness category described experiences of suffering from venous leg ulcers, the significance of control and the importance of information. In the manageability category, the use of resources and strategies to handle life were described. In the meaningfulness category, the impact of leg ulcers on identity and self-image were described. The place of the ulcers in patients’ lives and descriptions of how life with leg ulcers was emotionally experienced were also presented. Discussion: Aspects in relation to nursing and treatment were discussed. Time, adherence to treatment, information and knowledge were highlighted. This was discussed in the light of Antonovsky's core components as well as previous research.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes. Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.

Projektarbete och i synnerhet projektledning präglas av tidspress och hög arbetsbelastning, vilket enligt forskningen kan leda till utmattning och utbrändhet. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur projektledare upplever stress inom projekt. En kvalitativ metod användes där intervjuer genomfördes med åtta respondenter från två olika organisationer. Resultatet visar på att möjligheten att fördela arbete och bestämma arbetstid, aktiviteter som kopplar bort tankar från arbete och att välja inställning inför stressen är sätt som respondenterna använder sig av för att hantera stress. Den viktigaste slutsatsen från studien visar att erfarna projektledare använder flera olika sätt att hantera stress i projekt. / To work in projects and to manage projects in particular, is often ruled by heavy workload and time pressure, which according to research can lead to exhaustion and burnout.The purpose of this essay is to acquire knowledge about how Project Managers is experiencing and coping with stress in projects. A qualitative method was used by conducting eight interviews with respondents from two different organizations. Results from these interviews clearly shows that having the possibility to delegate tasks and to decide your own working hours, participate in activities that distracts you from thinking about work, and being able to choose your approach towards stress are different strategies that the respondents are using to cope with stress.The most important conclusion from this study shows that experienced Project Managers use several different ways to handle stress in projects.

Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil. / Aim: The overall aim of the dissertation was to gain greater knowledge about perspectives on adolescent´s health as a basis for developing actions to promote health in schools. Methods: Study I had a quantitative, descriptive cross-sectional design, in which the data was collected from 948 adolescent (11-15 years old) and analyzed with multivariate logistic regression. Study II had a qualitative, investigative design, in which the data was collected from 117 adolescent (14-17 years old) and analyzed with Grounded Theory methodology. Study III had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 42 adolescent (14-16 years old) and analyzed with qualitative content analysis. Study IV had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 27 stakeholders and analyzed with qualitative content analysis. Results: The adolescent aspire to make out and be successful both in the present and the future. This aspiration is experienced by the adolescent as a struggle about time, a struggle that they cope with by using various strategies to balance schoolwork and leisure. The girls’ aspiration is to achieve success in school in order to be independent in the future. Success, for the boys, entails being successful in one of their leisure activities such as sport, which demonstrates their physical strength. Success is of importance for the boys in the present, while on the other hand the girls view their success in a longer time perspective. The focus in health promotion should be aimed at supporting the adolescent´s sense of coherence, at strengthening their optimism early in their teenage years as well as making more visible the organizational and contextual structures and norms that affect the health and lifestyles of girls and boys. Conclusions: In summary, the dissertation shows that perspectives on adolescent’s health should be understood at different levels in society and include a gender perspective. Furthermore, factors that are important for adolescent’s lifestyle should be discussed from a salutogenic perspective and the health promotion performed in schools should develop actions that have contextual and gender-specific points of departure in order to enhance the health and lifestyles of girls and boys.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig folksjukdom som idag ökar i prevalens, det är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård, sjuklighet och dödlighet bland äldre. Sjukdomen går idag inte att bota utan kräver istället vård i form av lindring. Den kan påverka patienten på flera olika plan och innebära ett lidande. För att ge rätt stöd till rätt patient behöver dennes individuella behov och förmåga identifieras när det kommer till att handskas med påfrestningar i sårbara situationer. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes och utgick från fjorton studier som beskrev upplevelsen ur ett patientperspektiv. Data samlades in med hjälp av databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycInfo och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman, begränsat liv i vardagen, att förlika sig med det nya livet och, behov av hjälp och stöd. Vidare sex subteman, att påverkas av andfåddhet och trötthet, emotionella och mentala reaktioner, acceptans och förändrad självbild, att behöva anpassa sig med nya strategier, stöd från nära relationer och bristande stöd från hälso- och sjukvård. Slutsats: Att söka förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt kan bidra till ökad kunskap kring hur patientens behov i praktiken kan tillgodoses. Särskilt då sjuksköterskan ansvarar för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och lindra lidande med ett holistiskt perspektiv. Sjuksköterskan kan stötta patienten genom att stärka ochstödja den individuella känslan av sammanhang. / Background: Heart failure is a common public health problem which increases in prevalence. It is a leading cause to hospitalizations, morbidity and mortality among the elderly. Since there is no cure availablethe disease requires a health care that focuses on alleviating. The patient can get affected in various ways and it can cause a suffering. To make sure proper support goes to the right patient, there is a need of identifying the individual needs and abilities when it comes to dealing with stressful events. Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure Method: A literature review with a qualitative design was conducted including fourteen studies that focuses on the experience from a perspective of patients. Data was collected through the databasesCINAHL, MEDLINE and PsycInfo and applied analyses method was carried out through the method of Friberg. Result: The result revealed three main themes, living restricted in daily life, to reconcile with the new life, in need of help and support. Furthermore, six subthemes emerged, to be affected by shortness of breath and fatigue, emotional and mental reactions, acceptance and an altered self-image, having to adapt with new strategies, support by close relationships, and lack of support from health-care. Conclusion: Through an understanding of the experience of living with heart failure an increased knowledge can be gained about how the needs of the patients practically can be met. Especially since nurses has a responsibilityto promote health, prevent illness, restore health and alleviate suffering through a holistic perspective. Nurses can provide help and support for the patientby supporting the induvial sense of coherence.

The study deals with the implementation of specific values in elderly care in the municipality of Hultsfred. The values here are grounded on the interaction between caregivers and caretakers and based on a salutogenetic approach. The aim of this study is to describe and analyse the work with values in elderly care through the understanding how the changes in the organisation have been shaped in the municipality on different levels in organisation of the elderly care through an implementation process. The study is based on semi-structured interviews with care givers, care administrators and managers. National and internal documents were studied. The material was analysed through Fixen et. al (2005) steps in an implementation process. The main findings in the study reveals the importance of a working communication and making every level participate in an implementation process. The study shows an example how popular organisation recipe is translated and used in elderly care. The study was written with support from the Kamprad Family foundation.

Syftet med denna studie var att undersöka om samband fanns mellan respondenters känsla av sammanhang (mätt genom KASAM-13) och psykiska välbefinnande (mätt genom General Health Questionnaire) beroende på om individerna upplevt att de utsatts för mobbning eller inte under grundskoleåren. En kvantitativ studie utfördes med hjälp av en enkät där de 121 deltagarna besvarade frågor gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. 74 respondenter rapporterade att de utsatts för mobbning och 47 respondenter att de inte upplevt sig utsatt för mobbning under grundskoleåren. Resultatet visade att KASAM kunde predicera psykiskt välbefinnande, vilket innebar att individer med högre KASAM även hade högre psykiskt välbefinnande. Medelvärdet för KASAM i gruppen med mobbade individer var signifikant lägre än medelvärdet i gruppen med respondenter som inte upplevt sig bli mobbade. Gällande psykiskt välbefinnande var medelvärdet något lägre för mobbad-gruppen än vad det var för icke mobbad-gruppen, men inte signifikant skild från icke mobbad-gruppen. / The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between respondent’s Sense of Coherence (measured by SOC-13), and psychological well-being (measured by the General Health Questionnaire) depending on whether the individuals were bullied during the years they spent in elementary school or not. A quantitative study was conducted with the help of a questionnaire in which 121 participants answered questions about Sense of Coherence and psychological well-being. 74 respondents reported being bullied and 47 responded not being bullied during the elementary school years. The result showed that Sense of Coherence can predict psychological well-being which means that individuals with higher Sense of Coherence also had higher psychological well-being. The mean value of Sense of Coherence in the group of bullied individuals was significantly lower than the mean value in the group of respondents who did not have the same experience. Regarding psychological well-being, the mean was slightly lower for the bullied group than it was for the non-bullied group, but not significantly different from the non-bullied group.

Bakgrund: År 2018 drabbades cirka 8700 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk händelse och kan påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som tillämpats är ”Känsla av sammanhang ”(KASAM) av Aaron Antonovsky. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Två teman identifierades. En förändrad kropp med subteman; kognitiva förändringar, fysiska förändringar, emotionella förändringar, existentiella förändringar. En andra chans med subteman; En ny syn på livet, behov av information och stöd och närståendes betydelse. Resultatet visade att kognitiva, fysiska och emotionella förändringar var vanligt. Patienter som överlevt ett hjärtstopp kände ett behov av stöd från anhöriga och sjukvård. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp innebär en livsomvälvande upplevelse. Händelsen visar sig ha såväl fysiska som psykiska konsekvenser. Patienterna känner ett ökat behov av stöd och information från sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose patientens behov och stärka patientens känsla av sammanhang. Eftersom antalet överlevare ökar finns ett större behov av evidensbaserad kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja denna patientgrupp. Nyckelord: Erfarenheter, hjärtstopp, känsla av sammanhang, omvårdnad, patient, överlevare. / Background: In the year 2018, approximately 8700 people were affected by a cardiac arrest in Sweden. Cardiac arrest can be experienced as a traumatic event and affect the person's experience of the future life. The theoretical reference is “Sense of coherence” (SOC) by Aaron Antonovsky.  Aim: To describe peoples experiences of surviving a cardiac arrest  Method: A literature review of qualitative design with inductive approach. Results: Two themes were identified. A changed body with subthemes cognitive changes, physical changes, emotional changes and existential thoughts. A second chance with subthemes, a new vision on life, need for information and support and the meaning of close relatives. The result showed that cognitive, physical and emotional changes were common. Patients who suffered from cardiac arrest needed support from relatives and healthcare. Conclusion:  Suffering from av cardiac arrest involves a life-changing experience.  The event turns out to have both physical and mental consequences. The patients feel an increased need for support and information from the healthcare system. The nurse has an important role in meeting the patient's needs and strengthening the patient's sense of coherence. As the number of survivors increases, there is a greater need for evidence-based knowledge of how the nurse can support this patient group in the best way. Keyword: experiences, cardiac arrest, survivors, nursing, patient, sense of coherence

Bakgrund: I Sverige och runtom i världen drabbas många av ett plötsligt hjärtstopp. Då statistik visar på att överlevnaden förbättras blir det fler som får uppleva den svåra vardagen efter hjärtstoppet. I efterförloppet finns risken för att vardagen kantas av många tankar och känslor som påverkar den överlevandes liv. Syfte:Syftet med litteraturöversikten var att studera patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten bestod av kvalitativt analyserade studier och baserades på en induktiv ansats. Fjorton artiklar godkändes utifrån ett kvalitetsprotokoll och valdes till resultatet. Under analysen tog tre huvudkategorier samt sex underkategorier form. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i olika beskrivningar av patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Känslor av tacksamhet, förändring och existentiella tankar var dominerande och det framkom att människorna ville se en mening och få en förståelse för det som inträffat. Slutsats: I takt med att fler överlever ett hjärtstopp ökar behovet av stöttning med att hantera sina tankar och känslor i efterförloppet då detta visade sig vara en stor del av personernas vardag. Med god kunskap i hur dessa mår efteråt kan sjuksköterskor stödja dessa i att söka mening och sammanhang i deras förändrade vardag. / Background: In Sweden and around the world, many people suffer from a sudden cardiac arrest. As statistics shows that the survival is improving, more people will experience the difficult everyday life after a cardiac arrest.  In the aftermath, there is a risk that the everyday life is fraught with many thoughts and feelings that affect the survivor’s life. Aim: The aim of the literature review was to study patients' experiences of surviving a cardiac arrest.Method: The literature review consisted of qualitative analysed studies and was based on an inductive approach. Fourteen articles were approved based on a quality protocol and selected for the result. During the analysis, three main categories and six subcategories emerged. Results: The literature review resulted in different descriptions of patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Feelings of gratitude, change and existential thoughts were dominant, and it turned out that people wanted to see a meaning and gain an understanding of what had happened. Conclusions: As more people survive a cardiac arrest, the need for support increases in dealing with their thoughts and feelings in the aftermath, as this turned out to be a big part of people’s everyday lives. With good knowledge of how these feel afterwards, nurses can support them in seeking meaning and coherence in their changed everyday lives.