I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Sammanfattning Bakgrund: Att drabbas av hjärt-eller hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 kan förändra livet radikalt. Tillvaron kan upplevas som kaotiskt, stressande och utmanande. Livet efter sjukdomen kan skapa fysiska och psykiska följdsjukdomar som behöver vårdas. Mål utifrån egna värderingarna och upplevd kompetens motiverar till handling. Det behövs olika former av stöd i syfte att finna livet begripligt, hanterbart och meningsfullt. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur personer som drabbats av hjärt-och hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 upplever sin sjukdomshistoria och rehabilitering. Metod: För studien valdes en kvalitativ design där intervjuer genomfördes med åtta personer, både män och kvinnor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom från analysen: Faktorer på individnivå (1) som innehåller underkategorierna ”health literacy” och ”livsvärderingar”; Stöd från omgivningen (2) som innehåller ”omsorg”, ”coacha” och ”professionell vård”; Leva i ny verklighet (3) som innehåller ”stress och hjärntrött”, ”identitet”, ”känslor och tankar som vägledande” och ”återgång till arbetet”. Ett tema steg fram ur intervjustudierna, ” Kroppsliga- och själsliga symtom behöver vårdas, så positiv energi kan frigöras till meningsfulla aktiviteter”. Kategorierna visar på viktiga hinder och möjligheter som påverkar ett hälsofrämjande rehabiliteringsarbete. Slutsats: Det behövs kunskap och ett coachande stöd i rehabiliteringen utifrån individens unika livssituation i syfte att uppleva större egenmakt och ökad upplevd hälsa. Den professionella rådgivaren behöver ha en bred kunskap, främja empowerment och inneha ett holistiskt hälsoperspektiv. Studien visar att ytterligare forskning om professionellt stöd är värdefullt både ur samhälls- och individperspektiv. Nyckelord: Coping, Empowerment, Hälsopromotion, Kris, Känsla av sammanhang / Abstract Background: To suffer from heart or brain diseases at the age of 30 to 49 can create an existential life crisis. Existence is experienced as chaotic, stressful and challenging.Life after the disease can create physical and mental complications that need to be treated. Objectives based on own values and perceived skills motivate action. People need different kind of support in order to find life comprehensible, manageable and meaningful. Aim: The aim of this study was to explore how people at the age of 30 to 49 have experienced their medical history and rehabilitation. Method: For the study, a qualitative design was chosen in which interviews were conducted with eight people, both men and women. The data collection consisted of semistructured interviews and was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis: Individual-level factors (1) containing the subcategories 'health literacy' and 'life values'; Support from the environment (2) containing "care", "coach" and "professional care"; Live in new reality (3) containing "stress and brain fatigue", "identity", "feelings and thoughts as guiding" and "return to work". One theme emerged from the interviews, "Bodily and mental symptoms need to be looked after so that positive energy can be released into meaningful activities." The categories show important obstacles and opportunities that affect health-promoting rehabilitation work. Conclusion: There is a need for knowledge and coaching support in rehabilitation based on the individual's unique life situation in order to experience greater empowerment and increased health. The professional adviser needs a holistic approach towards health care and rehabilitation. The findings shows that further research about professional support is valuable both from a societal and individual perspective. Keywords Coping, Crisis, Empowerment, Health promotion, Sense of coherence

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen från vård- och återhämtningstiden hos patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Metoden som används hade en kvalitativ ansats. Data samlades in via intervjuer med 11 patienter som vårdats på intensivvården från två sjukhus i Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra kategorier och 14 subkategorier. Kategorin Känna trygghet bestod av subkategorierna: Bli väl omhändertagen i vården, Få information och Vikten av stöd. Kategorin Förlust av kontroll innefattade: Sakna vetskap och förståelse, Fragmenterade minnen från vårdtiden, Overklighetsupplevelser samt Känna rädsla, obehag och smärta. Kategorin Stärkas av egna resurser inkluderade subkategorierna: Vikten av positiv inställning, Hoppas och drivas av framsteg samt Bra fysiska förutsättningar och intressen som drivkraft. Kategorin Erfara förändring bestod av subkategorierna: Känna fysisk svaghet, Komplikationer som påverkar ens tillvaro, Vilja leva som tidigare och Tankar kring livet.  Slutsatsen var att god omvårdnad inkluderade patienters behov av att bli sedda, behandlade med omsorg samt minnas och förstå vad som sker. Förståelse bygger på information om den egna sjukdomsbilden, komplikationer och återhämtning. Dessa behov belyser vikten av att i omvårdnaden utgå från patienterna och att integrera dem i vården.   Som vårdpersonal bör vi sträva efter att stärka patienters känsla av sammanhang vilket förutsätter att de är väl insatta i sin sjukdom, vård och behandling samt konsekvenser av det de går igenom.  Personcentrering är viktigt för patienters känsla av sammanhang och därmed deras hälsa och livskvalité under och efter sjukhusvård. / The aim of this study was to describe the experience from the hospital stay and time of recovery in patients admitted to intensive-care unit. The method used had a qualitative approach. Data was collected through interviews with 11 patients who had received intensive-care from two hospitals in Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result was four categories and 14 subcategories. The category To feel secure included the subcategories: Good patient care, Receive information and The importance of support. The category Loss of control comprised of the subcategories: Lacking knowledge and understanding, Fragmented memories of the hospital stay, Experiences of unreality and To feel fear, pain and discomfort. The category Strengthen by their own resources included the subcategories: Importance of positive attitude, To hope and be driven by success and also Good physical conditions and activities as the driving force. The category Experience changes contained the subcategories: Feel physical weakness, Complications that affects your life, Wish to live as before and Thoughts about life.  The conclusion was that good nursing care included patient’s needs to be seen, treated with care and remember and understand what was happening. Understanding was based on information about their own illness, complications and recovery. These needs highlights the importance of basing nursing care on the patient and to integrate them in their own care and treatment. Health professionals should strive to strengthen the patient’s sense of coherence which implies that they are well versed in their illness, care and treatment and consequences of what they are going through. Person-centering is important for the patient’s sense of coherence and thus their health and quality of life during and after hospitalization.

Negativ stress påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Hur vi upplever vår allmänna stress påverkar vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Vad som upplevs som stressande varierar bland individer och hur vi hanterar vår upplevda stress är också olika. Syftet med studien var dels att tydliggöra till vilken grad vår allmänna upplevelse av stress samvarierar med känslan av sammanhang i vår upplevelse av arbete och arbetssituation. Ett annat syfte var att undersöka hur detta samband påverkas av ålder samt undersöka om det fanns några könsskillnader. Kvinnor och män (N=171) som arbetat 100 % under den sista månaden deltog i studien. Perceived Stress Scale (PSS), känsla av sammanhang (KASAM), work experience measurement scale (WEMS) samt bakgrundsfrågor användes vid insamling av data. Multipel regressionsanalys visade att PSS var den starkaste prediktorvariabeln för WEMS (B = -1.22, p< .001). KASAM hade ett lägre samband med WEMS (B = 0.35, p< .01). Kön (B = -1.70, p = .717) och ålder (B = -0.22, p = .430) bidrog inte signifikant. Prediktorvariabeln KASAM hade en förklarad varians på 24.2% samt att den förklarade variansen ökade signifikant till 28.4%, när PSS stress lades till modellen. / Negative stress affects our physical and psychological health. How we perceive our general stress affects our experience of work and situations therein. The things that are perceived as stressful vary among individuals and how we deal with our perceived stress also varies. The purpose of this study was to clarify to what extent our general perceived stress-level inter-acted with the sense of coherence in our experience of work and situations at work. Another purpose was to examine how the interaction were affected by age. Lastly, the purpose was to see if there is any differences between genders. Men and women (N=171) working 100 % in the last month participated in my study. To collect the data, I used Perceived Stress Scale (PSS), Sense of Coherence Scale (SOC) and Work Experience Measurement Scale (WEMS) in conjunction with question each participant´s background. The multiple regression analysis showed that PSS was the strongest predictor variable on experience of work and situations at work (B = -1.22, p< .001). SOC had a smaller relationship (B = 0.35, p< .01). Gender (B = -1.70, p = .717) and age (B = -0.22, p = .430) was not found to be significant. With the predictor variable SOC, the explained variance was 24.2% and when PSS was added to the model, the explained variance increased significantly to 28.4%.

Bakgrund: Cancer är idag en vanlig sjukdom och vid sidan av en person med cancer finns närstående som kan riskera att glömmas bort. Att vara närstående kan vara en påfrestande upplevelse och riskerar att leda till ohälsa. Närstående bör involveras i vården och deras välmående bör tas hänsyn till. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de närståendes upplevelse av stöd som fenomen, när en person i deras närhet drabbats av cancer. Metod: En deduktiv litteraturöversikt med KASAM som teoretisk utgångspunkt. För att besvara syftet användes kvalitativa artiklar. Sökningar i CINAHL gjordes och resulterade i 16 resultatartiklar. Resultat: Närstående upplevde den nya livssituationen som ofattbar, information kring sjukdom och behandlingsmöjligheter från vårdpersonal gjorde situationen mer begriplig. De närstående använde olika strategier för att anpassa sig till situationen och fann stöd i vänner och familj. Att närvara vid behandlingar ledde till delaktighet i vården vilket gjorde att de närstående upplevde ett syfte. Slutsats: Genom stöd kan en känsla av sammanhang upplevas trots närvaro av sjukdom. Att som närstående bli sedd och lyssnad till underlättar för att hantera den nya situationen och att finnas där för den sjuka personen. / Background: Cancer is a common disease and is often associated with death, although the treatments are getting better and the number of survivals is growing. In the shadow of a person with cancer there will always be loved ones who should not be forgotten.    Aim: The aim of the study was to describe the next of kin’s experience of support as a phenomenon, when a loved one is affected with cancer. Method: A deductive literature review with sixteen qualitative articles was made, using Sense of Coherence [SOC] as a theoretical approach. Searches for result articles was made in CINAHL. Result: Relatives experienced the new life situation as unimaginable, information from healthcare staff about the disease and possibilities of treatment made the situation understandable. Relatives used different strategies to adjust to the new situation and found friends and family to be a source of support. Being present during treatment gave the relative a sense of purpose. Conclusion: With support a sense of coherence can appear even in the presence of disease. To be seen and listened to makes it easier for the next of kin to handle the new situation and be able to be there for the ill person.

<p>The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses’ emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky’s theory; <em>a feeling of coherence, Lazarus’ <em>coping theory combined</em></em> with Folkman’s <em>revised </em>coping theory<em>.</em> The results were also analyzed by the findings of <em>continuing bonds </em>derived from Ainsworth’s <em>attachment theory. </em>The seven strategic picked out respondents in this study, constituted from a development project, financed by Cancerfonden, which took place in the palliative unit of Stockholms sjukhem in 2007. The results showed that the sense of coherence had an effect on the bereaved spouses’ way to handle their grief. The respondents’ ability of awareness and mental preparation were significant. As it turned out, the time extent of the disease did not have a major effect on the bereaved spouses’ experience of their grief. Furthermore the study showed that the context was very significant, and that the bereaved spouses to a great extent used positive reappraisal.</p><p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p>

<p>The main purpose of this thesis was to take part of girl’s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach. Our result showed that the treatment methods that where most important where dialectic behaviour therapy, horse therapy and finally environmental therapy. Several of the girls could see remaining effects of the treatment today, while other girls could not see any of these effects. A couple of the girls expressed that they should have been dead if they had not been taken care of by the treatment centre while other girls meant that the treatment did not make any difference.</p>

<p>Uppsatsen belyser vägen ur ett självskadande beteende där tre kvalitativa intervjuer har gjorts för att närma sig vändpunktsprocesserna. Även en självbiografisk bok har använts som empiriskt stöd. Syftet är att kunna urskilja hur vägen ut ur ett självskadande beteende kan se ut för olika personer. Det empiriska materialet belyses även utifrån Antonovskys teori om KASAM, Ebaugh Fuchs teori om exitprocesser samt tidigare forskning. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är följande: är det möjligt att kunna urskilja en vändpunkt (yttre och inre faktorer)? Vilken betydelse har personer i individens omgivning haft för vägen ut ur ett självskadande beteende? Hur har samhällets insatser hjälpt individen att ta sig ur sitt beteende? De slutsatser som kan konstateras är att det för samtliga intervjudeltagare samt i den självbiografiska boken går att urskilja någon form av vändpunkt. Utifrån de berättelser vi tagit del av kan vi konstatera att vändpunkter kan se väldigt olika ut. Ytterligare en slutsats är att samtliga kvinnor är eniga om att vårdinsatserna är för denna patientgrupp bristfällig eller ibland helt lyser med sin frånvaro. Det viktigaste i intervjudeltagarnas tillfrisknande är deras egen jagstyrka och motivation. Samtliga kvinnor har i dag nya hanteringsstrategier för att klara av livets motgångar och svårigheter.</p> / <p> </p><p>This thesis highlights self-harming behavior and the journey to recovery. To approach the turning point and the following process three qualitative interviews has been done. An autobiographical book has been used as an empirical data. The purpose is to distinguish how the journey to recovery can differ between diverse people. The empirical data has been illustrated by using Antonovskys theory sence of coherence, Ebaugh Fuchs process of roll exit and current research. The issued questions grounding the thesis are: is it possible to distinguish a turning point (outer and inner factors)? How important were the people surrounding the individual to find the way out? And how did society's efforts help the individual out of its behavior? The conclusions that are determined are that with all of the interviewed and the autobiographical book, a turning point can be discerned. From the stories given to us we can determine that the turning points can differ considerably. Yet another conclusion is that all of the women agree that the care effort towards these types of patients is insufficient or even non-existent. The most important part in the recovery of the interviewed is their own strength and motivation. All of these women today have new strategies on how to handle life's adversity and difficulties.</p>

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses’ emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky’s theory; a feeling of coherence, Lazarus’ coping theory combined with Folkman’s revised coping theory. The results were also analyzed by the findings of continuing bonds derived from Ainsworth’s attachment theory. The seven strategic picked out respondents in this study, constituted from a development project, financed by Cancerfonden, which took place in the palliative unit of Stockholms sjukhem in 2007. The results showed that the sense of coherence had an effect on the bereaved spouses’ way to handle their grief. The respondents’ ability of awareness and mental preparation were significant. As it turned out, the time extent of the disease did not have a major effect on the bereaved spouses’ experience of their grief. Furthermore the study showed that the context was very significant, and that the bereaved spouses to a great extent used positive reappraisal.