Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv. Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation. Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid. Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.

<p>I Sverige insjuknar ca 30 000 personer årligen i stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebär ett stort lidande för individen. I nuläget finns endast lite forskning kring de faktorer som påverkar <em>känslan av sammanhang </em>hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrån självbiografier ta reda på vad som bidrar till individens ökade känsla av sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats baserat på fyra självbiografier. Utifrån analysen uppstod fyra teman och tolv kategorier baserat på individernas viktigaste upplevelser av vad som bidrog till ökad <em>känsla av sammanhang</em>. Resultatet presenterades med hjälp av citat från självbiografierna. Det som bidrog till ökad känsla av sammanhang och som framkom i resultatet var <em>Möjlighet till stöd</em>, där stödet från närstående, vänner, sjukvårdspersonal och inte minst logoped var mycket betydelsefullt. Att <em>komma framåt, vardagslivet</em> och <em>livet efter stroke</em>, tar upp vikten av att finna mening och nya utmaningar och mål i livet. Det är viktigt för sjuksköterskan att förstå att stroke är en individuell sjukdom och att alla individer finner olika sätt till att anpassa sig till sin nya livssituation. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till varje enskild individ.</p> / <p> </p><p>Each year, about 30 000 people in Sweden suffer a stroke. It is the most common cause to neurological dysfunction and implicates much suffering for the individual. Few studies have been made about the factors that could conduce to the individuals’ sense of coherence. The aim of this study was to, based on autobiographies, find out which factors there are that contribute to the individuals sense of coherence. The study was based on a qualitative approach. The result was presented in four themes and twelve categories that arouse when reading the materials. Each team and category where described with the help of quotations from the autobiographies. The most important things for the individuals’ sense of coherence were; Possibility for <em>support</em>, the support from friends, relatives, healthcare stuff and speech therapist meant a lot for the individuals’ wellbeing. To <em>head forward</em>, <em>everyday life, Life after stroke</em> and finding new meaning where other factors that turned out to have a great value for the individuals. It’s important that the nurse understands the individuality of stroke and that each individual finds his or her own way to adapt the new life situation, this because the nurse has to adjust the care that is given.</p>

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Det här examensarbetet har undersökt hälsofrämjande och faktorer som minskar stress förprofessionella inom psykologiskt och socialt arbete. Syftet har varit uppdelat i två fokusområden: hur professionella förhindrar påverkan från sina patienters problematik och hur professionella kan utföraoptimala arbetsinsatser. De teorier som nyttjats har varit Aaron Antonovskys teori om känsla avsammanhang och konceptet mindfulness. Tidigare studier har visat på ringa problem för de som upplevde en känsla av sammanhang och utövade mindfulness. Semistrukturerade intervjuer användes .En tematisk analys utfördes där fem teman skapades: människointresse, inflytande, självkännedom,holism och vitalitet. Bland de faktorer som bidrog till en känsla av sammanhang och medveten närvaro tillhörde bra organisering, handledning, relationellt stöd, ens inställning till hälsofrämjande,empati och erfarenheter.

Background There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function, communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness. Aim The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence. Method Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and 2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed databases. Review of original articles according to quality review templates. Results A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some cases due to non-response. Conclusion Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic measures. / Bakgrund Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion, kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för patientgruppens känsla av sammanhang. Metod Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i vissa fall på grund av bortfall. Slutsats Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

I dagens samhälle ökar sjukskrivningarna i väldigt hög takt vilket skapar ekonomiska konsekvenser för samhället. Framförallt ökar de psykosociala sjukskrivningarna vilket denna studie har tagit sikte på och utgår ifrån. Den teoretiska ram och utgångspunkt som ligger till grund för denna undersökning är Antonovskys Känsla av sammanhang, KASAM. Den här studien ämnar undersöka anställdas Känsla av sammanhang och hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar Känslan av sammanhang genom att besvara två frågeställningar; Hur upplever de anställda sin egen Känsla av sammanhang? och Hur påverkar den psykosociala arbetsmiljön Känslan av sammanhang? Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa och arbetsmiljö samt tidigare studier om KASAM. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät som 77 personer svarade på. Resultatet av studien visar att det tycks finnas ett signifikant samband mellan en god psykosocial arbetsmiljö och Känslan av sammanhang. Medarbetare som upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö tycks också ha en högre Känsla av sammanhang.

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

Bakgrund: I Sverige dog cirka 90 000 människor 2018 varav 25 procent avdödsfallen rörde sig om tumörsjukdomar enligt Socialstyrelsen. De psykosocialakonsekvenserna av att drabbas av cancer kan vara lika allvarliga som de fysiskaoch kan påverka den upplevda livskvaliteten. Inom det salutogena forskningsfältetsöker man förklaringar till hur hälsan kan stärkas genom att göra livet begripligt,hanterbart och meningsfullt. Syfte: sammanställa tidigare forskning om vilkenbetydelse känsla av sammanhang kan ha för upplevelsen av livskvaliteten hospatienter med cancer. Metod: Resultat: Fyra kategorier har identifierats. Underbegriplighet identifierades anpassad information kan förbättra livskvalitet.Information skapar förståelse för sin sjukdom vilket leder till att deltagarna lättarekan fatta egna beslut vilket kan bidra till upplevelse av god livskvalitet. Underbegreppet hanterbarhet identifierades att acceptera sin livskvalitet och försökaleva som vanligt. Genom att acceptera sin livssituation, ha fritidsintressen ochupprätthålla dagliga rutiner kan människan uppleva välbefinnande trots sinsjukdom. Under meningsfullhet identifierades relationer och delaktighet samtexistentiella tankar om liv och död. Konklusion: Känsla av sammanhang harbetydelse för deltagarnas upplevelse av livskvalitet, det som har visat sig vara avstörst betydelse är att ha nära relationer till andra. I vilken fas av sin sjukdomdeltagarna befann sig, verkade inte vara avgörande för vilken livskvalitetdeltagarna upplevde. / Background: In Sweden approximately 90 000 people died in 2018 and 25 percentof the deaths were tumor diseases according to the National Board of Health andWelfare. The psychosocial consequences of suffering from cancer can be asserious as the physical ones and can affect the quality of life. Within thesalutogenic field of research, one seeks explanations for how health can bestrengthened by making life understandable, manageable and meaningful. Aim: Tocompile and investigate what significance sense of coherence can have for thequality of life of patients with cancer. Method: A systematic literature review thathas compiled ten scientific studies with a qualitative approach has been executed.The articles have been read on the basis of Aaron Antonovsky's theory of sense ofcoherence. The contents of the articles are categorized based on the concepts ofcomprehensibility, manageability and meaningfulness. Result: Four categorieshave been identified: Within comprehensibility customized information canimprove the quality of life were identified. Information increases theunderstanding of the situation which in its turn can lead to a sense of good qualityof life. Within manageability accepting their quality of life and try to live as usualwere identified. By accepting one's life situation, having leisure interests, andmaintaining daily routines, one can experience well-being despite his/her illness.Under meaningfulness, the categories relationships, participation and existentialthought about life and death were identified. Having close and deep relationshipsturned out to give a meaningful life. Hoping, believing and planning ahead isimportant and increases the quality of life for the participants. Conclusion: Whathas proven to be the most importance in maintaining quality of life is to haveclose relationships with others. The participants were at different stages of theirillness, although it did not seem to determine what quality of life theyexperienced.

Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö. / The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.