<p>Abstract</p><p>The aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non – monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence. The results from this study also show that Sense of Coherence is associated with the individuals’ age and their experienced relationship with their parents during childhood.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader i känsla av sammanhang mellan personer på monotona och icke – monotona arbeten med hänsyn tagen till syskonplacering. I den här studien deltog 89 personer från tre olika arbetsorganisationer i södra Sverige, varav 51 (57,3 %) av dem var män och 38 (42,7 %) kvinnor. Resultatet visade att i varierade arbeten har förstfödda barn högre nivåer av KASAM. I monotona arbeten uppvisar mellanbarn inneha den lägsta nivån av KASAM. Resultatet från denna studie visar även att KASAM är kopplad till individers ålder och upplevda relation till föräldrarna under barndomen.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns ett samband mellan KASAM och motivation till att öva på sitt instrument, hos gymnasieungdomar i årskurs tre, två klasser, på estetiska programmet. Undersökningen är en kvantitativ enkätstudie med 29 gymnasieelever på en skola i en mellansvensk stad, med bortfall noll. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM 13) användes för att mäta gymnasieelevernas grad av KASAM, enkäten kompletterades med en egen fråga (benämnd Egen) gällande informanternas motivation till att öva på sitt instrument. De undersökta elevernas motivation till övning (EgenO) hade ett medelvärde på 3.79 varav 7 var det högsta värdet för maximal motivation till övning, vilket kan anses vara varken högt eller lågt. För att sammanfatta resultatet kring korrelationen mellan KASAM i förhållandet till motivation att öva på sitt instrument kan det konstateras att studien visar att informanterna har en relativt låg känsla av meningsfullhet i det de gör. Gällande begriplighet visar utfallet att 90 % av informanterna upplever låg känsla av begriplighet, vilket troligtvis leder till att drivkraften att öva minskar. Det skulle kunna bero på att motivation saknas att göra sådant de inte begriper. När det gäller hanterbarhet har ca 53 % av eleverna optimala värden (15-16). Utifrån utfallet gällande upplevd hanterbarhet kan antas att upplevd hälsa inom en majoritet av informanterna är god. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen i utfallet av någon av de 13 delfrågorna i KASAM13-enkäten. Även i tidigare forskning har könstillhörighet inte funnits ha någon signifikant betydelse. När det kommer till kön kopplat med meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet visas att kvinnorna i denna studie visar på sämre grad av meningsfullhet. Det finns också svag tendens till att kvinnorna i högre utsträckning än männen är skeptiska till begriplighet i sina liv, även när det gäller hanterbarhet. / The purpose of this study is to examine if there is a correlation between sense of coherence (SOC) and motivation in practicing musical instruments. The study is based on a survey with students in upper secondary school within the art program. Research questions was; is there a correlation between the motivation to practice and SOC and if there are any differences in SOC concerning gender based on comprehensibility, manageability and meaningfulness. A quantitative study was made through a questionnaire with 29 participants from a secondary upper school in a midsize town in Sweden. The questionnaire made by Aaron Antonovsky was used (SOC13) and two questions were added; the degree of motivation to practice a musical instrument and what gender the participants belonged to. To conclude the result, a correlation between sense of coherence and motivation to practice musical instrument was found. However, the result shows that students have a low degree of comprehensibility and manageability but higher degree of meaningfulness. No significant differences are found between genders, which are in line with previous research.

Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost’s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented. A study has been conducted with a qualitative approach in which data collection method consisted a semi-structured interview. The aim of the study was to investigate how older experiencing daily life with a diagnosis of type 2 diabetes with Sense of coherence as a theoretical framework. A purposeful sampling where the selection criteria was to recruit 65 years or older people with type 2 diabetes, resulting in five interviewees were chosen. The method of analysis constituted a manifest content analysis. The result shows that the disease contributes to change and affect life after diagnosis, also the need to gather knowledge about the disease occurred. Experiences of existing and non-existent support was mentioned, and that treatment options were pleasantly arranged. Diabetes complications was something that was disturbing and factors in life so as to be single, to go away and to give up the things that gave satisfaction was something complicated. There were deficiencies in health care and the need for enhanced patient education. The conclusion was that life is affected when diagnosed type 2 diabetes and supportive and hindering factors were experienced by diabetic patients, continued preventive efforts should be focused in the area to allow health and increase public health. / Typ 2-diabetes är en växande sjukdom i befolkningen där bland annat äldre är en riskgrupp. Samtidigt som sjukdomen växer ökar även kostnaderna. En livsstilsförändring är en stor del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Det förekommer flertal faktorer som tyder på positiva effekter vid förebyggande arbete bland äldre där bland annat ekonomiska och hälsomässiga vinster presenteras. En studie har genomförts med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden utgjordes av en semistrukturerad-intervjustudie. Syftet med studien var att undersöka hur äldre upplever det dagliga livet med diagnosen typ 2-diabetes med Känsla av sammanhang som referensram. Ett målinriktat urval där urvalskriterierna var att rekrytera personer som var 65 år eller äldre med typ 2-diabetes, resulterade i att fem intervjupersoner valdes. Analysmetoden utgjorde en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att sjukdomen bidrar med förändringar och påverkar livet efter diagnosen, även behov av att samla kunskap kring sjukdomen förekom. Upplevelser av befintligt samt obefintligt stöd nämndes, och att behandlingsalternativen var positivt anordnade. Diabeteskomplikationer var något som var oroväckande, faktorer i livet så som att vara ensamstående, att resa bort samt att ge upp saker som gav tillfredsställelse var något som försvårade. Det förekom brister i hälso- och sjukvården samt behov av utökad patientundervisning. Slutsatsen blev att livet påverkas något av typ 2-diabetes och stödjande samt hindrande faktorer upplevs av diabetespatienter, fortsatt förebyggande arbete bör fokuseras inom området för att möjliggöra hälsa och förbättra folkhälsan.

Inledning: I den här studien lyfts fem ungdomars röst fram kring hur deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten sett ut. En utredning inom socialtjänsten innebär att en yttre kontrollinsats kommer in i ens eget och ens familjs liv vilket kan uppfattas som en förlust av kontroll och integritetskränkande. Att ungdomar befinner sig i en än större beroendeställning jämfört med vuxna gentemot myndigheter är ett faktum. Syftet med undersökningen är att utforska ungdomars upplevelser (12-18 år) efter en barnavårdsutredning. Frågeställning: Hur beskriver ungdomar sina upplevelser efter en barnavårdsutredning? Metod: I denna kvalitativa studie har fem ungdomar intervjuats. Data har sedan transkriberats och analyserats i ljuset av det teoretiska perspektiv som KASAM innebär. Resultat: Samtliga ungdomar i studien berättar om en känsla av maktlöshet och osäkerhet kring sina egna rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i utredningsprocessen. De beskriver en bristande tilltro till att eventuella beslut som fattas kan påverkas av dom själva om de uttrycker sina tankar kring behov av hjälp. Samtidigt som en tydlig önskan finns hos ungdomarna om att få hjälp och kunna påverka situationen. Diskussion: Intervjuerna med ungdomarna genomsyras av deras önskan om att få göra sin röst hörd, att få vara med och påverka sin egen livssituation. För att den sociala barnavården i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och förbättras behöver barn och ungdomars ställning stärkas och ytterligare belysas. / Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation. Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation? Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means. Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation. Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

Idag är det vanligt att sociala tjänstehundar förekommer i bland annat vård och omsorg. Desto ovanligare är det i svenska skolan. Hur kommer det sig att sociala tjänstehundar inte i större utsträckning förekommer i det pedagogiska arbetet i skolmiljö? Detta självständiga arbete lyfter fram och studerar användandet av hundar i skolmiljö som ett pedagogiskt och hälsofrämjande redskap – en så kallad hundassisterad pedagogik. Den insamlade datan har hämtats genom kvalitativa intervjuer med utbildade hundekipage och utbildningsansvariga instruktörer inom verksamheten samt observationer med elever där hundassisterad pedagogik har skett. Med hjälp av sociokulturella perspektivet, socialkonstruktivismen samt teorin om känsla av sammanhang har materialet analyserats. Vi har funnit att hundassisterad pedagogik är på frammarsch i den svenska skolan. Det framkommer även tydligt att det är hundföraren som anses stå för majoriteten av det pedagogiska arbetet och att hunden agerar som ett ”socialt smörjmedel” för att göra arbetet möjligt. Är hundassisterad pedagogik något för skolan?

Psykisk ohälsa blir allt vanligare bland svenskar och ökar i synnerhet hos yngre vuxna – men hur kommer det sig att majoriteten fortfarande är friska? Syftet med denna studie var att kartlägga nivåerna av upplevd self-efficacy (SE), känsla av sammanhang (KASAM), respektive framtidsoptimism (FO) hos Umeå Universitets psykologprogramstudenter. Studien undersökte även om det fanns några könsrelaterade skillnader i de tre beroendevariablerna, samt jämförde studenternas skattningar med värden från liknande svenska undersökningar. Resultatet visade att studenter i början av programmet skattar lägre nivåer av både SE och KASAM än de som befann sig i mitten, respektive slutet av utbildningen. Det fanns ingen signifikant könsskillnad. Jämförelserna påvisade en signifikant skillnad mellan psykologprogramstudenterna och deltagarna i tidigare studier. Studenterna skattade lägre nivåer på skalorna än åldersblandade urval, vilket troligtvis beror på att skattningarna tenderar att bli högre med stigande ålder och att rollen som student – i synnerhet när den är ny – kan innebära ökad osäkerhet och påfrestningar. / Mental health problems are becoming more common in the Swedish population, particularly among young adults - but how come the majority is still healthy? The purpose of this study was to map out the levels of perceived self-efficacy (SE), sense of coherence (SOC), and future oriented optimism (FO) of the students studying the psychologist program at Umeå University. The study also examined gender differences, and compared the students' estimates with values from similar Swedish studies. The results showed that students in the beginning of the program estimated lower levels of both SE and SOC than those who found themselves in the middle, and the end. There were no significant gender differences. The comparisons showed a significant difference between the psychologist students and participants in the other studies. The students estimated lower levels than did people with mixed ages, which is probably due to phenomenon that the estimates tend to rise with increasing age. Also, the role of being a student - especially when it is new - may involve increased levels of insecurity and stress.

Aim The aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective. In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented? What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective? Method The issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).   Results The majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective. The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development. Conclusion With the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils’ interest for different kinds of physical activities. Keywords Physical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare, i ämnet idrott och hälsa på skolor i Montana, USA, ser på värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. På vilket sätt anser läraren i idrott och hälsa att vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv kan förmedlas till eleverna?  Vilka hjälpmedel finns till förfogande för läraren att förmedla värdet av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv? Metod Frågeställningen har besvarats genom kvalitativa intervjuer gjorda på sex lärare, i ämnet idrott och hälsa, i Montana, USA. Lärarna som medverkade bestod av fyra kvinnor och två män. En lärare arbetade på låg- och mellanstadiet (30 år som lärare), tre lärare på högstadiet (20, 10 respektive 8 år som lärare) samt två lärare på gymnasienivå (30 respektive 3 år inom yrket). Resultat Majoriteten av lärarna ansåg att en bred variation av aktiviteter, anpassning till individnivå samt kunskaper om en hälsosam livsstil är viktiga medel för att kunna förmedla vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna ansåg sig ha tillräckligt med hjälpmedel, i form av utrustning, för att förmedla värdet av fysisk aktivitet, där skolans budget erbjuder lärarna att inhandla material varje år. Utöver budgeten hade samtliga lärare 12 timmar av professionell utveckling varje år i form av konferencer eller annan egen vald professionell utveckling. Slutsats Med hjälp av de hjälpmedel som skolan erbjuder i form av konferenser, samtal med andra lärare samt egna valda alternativ för utveckling, kan lärarens undervisning förbättras och på sätt fånga fler elevers intressen. Nyckelord Idrott och hälsa, fysisk aktivitet, KASAM, känsla av sammanhang.

No description available.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare. En hermeneutisk ansats används som metodologisk utgångspunkt med ambitionen att nå en så djup förståelse för de här människornas upplevelser som möjligt. Till hjälp för att försöka lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå används teorier kring Känsla Av Sammanhang (Antonovsky 2005), disciplinering och stigma (Foucault 2003, Goffman 1972) samt teorier kring den nya ”kunskapsekonomin” av Giddens (2007). I forskningsöversikten framkommer bland annat att det finns olika synsätt på funktionsnedsättning, det medicinska synsättet som lägger ansvaret på individen att anpassa sig, och det sociala som ser en funktionsnedsättning som relationell och som något som skapas av hinder i omgivningen. De huvudsakliga resultaten i den här studien visar att ett individualiserat stöd är viktigt för möjligheten att uppnå anställning. Personen behöver vara involverad i sin egen process och arbetet bör matchas mot personens intressen och kompetens. Att eftersöka meningsfullhet i arbetet utgör en tydlig framgångsfaktor. Även hanterbarhet och begriplighet har påverkan på möjligheten att få en anställning. Resultaten visar att personerna emellanåt upplever sig stigmatiserade och emellanåt kan bli utsatta för diskriminering. I analysen framkommer att det stöd en person kan få av sin arbetskonsulent och sin arbetsgivare har tydliga kopplingar till disciplinering, vilket kan bidra till en stigmatisering. En arbetskonsulent på ett företag som exempelvis Misa kan riskera att bidra till stigmatisering och bör vara medveten om verksamhetens disciplinerande och stigmatiserande verkan för att kunna utforma ett adekvat stöd. Resultaten visar bland annat att utbildning om funktionsnedsättning för olika instanser i samhället anses vara en viktig insats för att komma tillrätta med fördomar och öppna upp arbetsmarknaden för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Slutligen framkommer att företagens ekonomi samt samhällsekonomin har en grundläggande betydelse för möjligheten att uppnå anställning. Socialförsäkringssystemet kan skapa en inlåsningseffekt som hämmar anställning, då denna utgör en tryggad ekonomi för individen. Om personen inte känner sig helt säker på att denne klarar av ett arbete, kan det innebära att anställningserbjudanden avböjs till förmån för att fortsätta att försörja sig genom ersättningar från försäkringskassan.