Bakgrund: Känsla av sammanhang (SOC) är en salutogen modell som beskriver hur människor ser livet och hanterar situationer med hjälp av resurser för att främja hälsa. Psoriasis är en kronisk och autoimmun sjukdom med en prevalens på två procent i Skandinavien. Den vanligaste formen av psoriasis är plackpsoriasis som karaktäriseras av rodnad, fjällning och förtjockning av epidermis. Syfte: Syftet var att belysa psykosociala aspekter av att leva med psoriasis. Metod: En allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar granskades i sin helhet och analyserades i enlighet med en databearbetningsmodell för litteraturöversikter med tre steg. Resultat: Genom dataanalysen identifierades tre huvudteman: Att skämmas över sin kropp, Att uppleva hinder i livet och Att hantera psoriasis. Resultatet påvisade flertalet psykosociala begränsningar som präglade vardagen och livskvaliteten negativt. Hälsofrämjande hanteringsstrategier identifierades dessutom. Konklusion: Ytterligare omvårdnadsforskning om levda erfarenheter hos personer med psoriasis behövs då området är begränsat utforskat. I vårdsammanhang bör personen ses som en helhet och inte enbart utifrån ett patogent perspektiv. / Background: Sence of coherence (SOC) is a salutogenic model that describe how people perceive life and deal with situations using their own resources to develop health. Psoriasis is a chronic and autoimmune disease with a prevalence of two percent in Scandinavia. The most common type of psoriasis is plaque psoriasis, which is characterized by raised skin patches, together with redness and scaling.  Aim: The aim was to illustrate the psychosocial aspects of living with psoriasis. Method: A general literature review in which 11 outcome articles were reviewed in their entirety and analyzed according to a three-step data processing model for literature reviews. Results: Through the data analysis, three main themes were identified: to be ashamed of one’s body, experiencing obstacles in life and dealing with psoriasis. The results revealed a large number of psychosocial limitations that negatively affected everyday life and quality of life. Health promoting coping strategies were also identified. Conclusion: Further nursing research is required to explore the lived life of people with psoriasis, as the current knowledge is limited. In the context of care, the person should be seen as a whole and not solely from a pathogenic perspective.

Bakgrund: Sjukdomar som cancer, divertikulit, inflammatoriska tarmsjukdomar ochinkontinens kan vara anledningen till att en patient erhåller en stomi som en del avbehandlingen. Stomi är en konstgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar utoch samlar upp avföring eller urin i en påse. Att leva med en stomi kan innebära mer än attbära en påse på magen för patienten då även starka känslor kan upplevas, såsom ångest ochskuldkänslor. Det är upp till sjuksköterskan att bemöta dessa patienter och deras upplevelserpå bästa professionella sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att levamed en stomi. Metod: Databassökningen i Cinahl och PubMed resulterade i elva kvalitativastudier som granskades utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall samt analyserades i trekategorier och åtta underkategorier. Resultat: Tre huvudteman identifierades. Det första var “Förändrad identitet” med två underkategorierna “Förändrad kroppsuppfattning”; “Emotionell förändring”. Den andra kategorin “Begränsningar i vardagen” innehåller fyraunderkategorier: "Rädsla och oro för komplikationer och läckage”. “Förändrade matvanor”; “Påverkan på det sociala livet”; “Påverkan på sexuallivet”. Den tredje kategorin “Betydelseav stöd och information” omfattar två underkategorier: “Familj och vänner som stöd”;“Utbildning och stöd från vården”. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en stomi varierarfrån person till person med tanke på förändringar i olika sammanhang. Stomin ledde till orooch rädslor för komplikationer, och påverkade patienters fysiska, psykiska, sexuella ochsociala välbefinnande negativt. Information, stöd och uppföljning från sjukvården börförbättras då patienterna upplevde den som bristfällig. / Background: Patients suffering from cancer, diverticulitis, inflammatory bowel diseases andincontinence can be the reason why a patient receives a stoma as part of the treatment. Astoma is an artificial opening in the stomach where the intestine or urethra opens and collectsfeces or urine in a bag. Living with a stoma can mean more than wearing a pouch on thepatient's stomach as strong emotions can be experienced, for example anxiety and guilt. It isup to the nurse to approach these patients and their experiences in the best professional way.Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with a stoma. Method: Thedatabase search in Cinahl and PubMed resulted in eleven qualitative articles that werereviewed based on the SBU quality review template and analyzed in three categories andeight subcategories. Results: Three main themes were identified. The first one was "Changed identity" with two subcategories "Changed body image"; "Emotional change"; The secondcategory, "Limitations of stoma in everyday life", contains four subcategories: "Fear andanxiety about complications and leakage"; "Changed eating habits"; "Impact on social life";"Impact on sexual life". The third category "Importance of support and information"comprises two subcategories: "Family and friends as support"; "Education and support fromhealth care". Conclusion: The experience of living with a stoma varies from person to persondue to changes in different contexts. The stoma led to anxiety and fear of complications, andit affected patients’ physical, psychological, sexual, and social well-being negatively.Information, support, and follow ups from healthcare should be improved as patientsconsidered it insufficient.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.

Bakgrund: Hjärtstopp kan drabba vem som helst när som helst. Årligen drabbas omkring 13 000 svenskar av hjärtstopp. Omedelbar hjärt- och lungräddning ökar chansen att överleva med 50–70%. Livet efter hjärtstopp resulterar i kvarvarande symtom och det vardagliga livet präglas av fysiska, psykiska och existentiella omställningar. Vald teoretisk referensram är KASAM.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av dagligt liv efter hjärtstopp.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Det inhämtades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre teman med subteman. Det nya livet (Ett förändrat synsätt på livet, utmaningar i det fortsatta livet, närheten till döden). Att leva ett förändrat liv (Fysiska anpassningar, känslomässiga förändringar, kognitiva begränsningar). Stöd- och informationsbehov (Stöd från omgivningen, behov av information).  Slutsats: Hjärtstoppet är en traumatisk händelse som resulterar i att patienterna fick en andra chans i livet. Huvudfynden som framkom var: sökande efter mening, tankar på döden, försämrat minne och behov av stöd. Sjuksköterskan har som sitt ansvar att bemöta de här patienterna och tillgodose god vård för att stärka deras Känsla av sammanhang. Vidare forskning är av relevans som kan generera i ökad kunskap och förståelse för sjuksköterskan såväl som för patienterna. / Background: Cardiac arrest can affect anyone at any time, around 13 000 Swedes suffer from cardiac arrest annually. Life after cardiac arrest results in residual symptoms where everyday life is characterized with physical, psychological and existential adjustments. The chosen theoretical framework was SOC – Sence of coherence.  Aim: To describe patients experience of daily life after cardiac arrest. Method: A qualitative literature review with inductive approach was performed. It was obtained 15 qualitative academic journals from the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed.  The analysis was performed in accordance with Friberg's analysis method.   Result: The result of the literature review consisted of three main themes with subthemes. The new life (A changed outlook on life, challenges in continued life, the nearness of death). Living a changed life (Physical adaptations, emotional changes, cognitive limitations). Need for support and information (Support from the surrounding, need for information).  Conclusion: The cardiac arrest was a traumatic event that resulted in the patients being given a second chance at life. The main findings that emerged was search for meaning, thoughts about death, impaired memory and need for support. It is the nurse's responsibility to meet these patients and provide good care to strengthen their Sense of coherence. Further research can generate increased knowledge and understanding for the nurse as well as the patients.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen utifrån KASAM-modellen och hur mycket de arbetade på distans. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning där 69 HR-praktiker deltog. Enkäten innehöll The Work-SoC Questionnaire som mätte deltagarnas känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Resultatet visade inget signifikant samband mellan HR-praktikers upplevda känsla av sammanhang på arbetsplatsen och hur mycket de arbetade på distans. Denna studie fann däremot att HR-praktiker var en yrkesgrupp som hade hög arbetsrelaterad KASAM vid distansarbete och därmed har mindre risk att påverkas negativt av distansarbete. / The aim of the study was to investigate if there was a correlation between HR practitioners' perceived work-related sense of coherence based on the SOC model and how much they were working remotely. The study was carried out through a digital survey in which 69 HR practitioners participated. The survey contained The Work-SoC Questionnaire which measured the participants' work-related sense of coherence. The result showed no significant correlation between HR practitioners' perceived sense of context in the workplace and how much they worked remotely. In contrast, this study found that HR practitioners were a professional group that had high work-related SOC when teleworking and thus have less risk of being negatively affected by teleworking.

Trauma eller livshotande tillstånd medför att en individ blir patient och i förlängningen kan bli aktuell för trauma- och akutkirurgi. Aktuell inriktning av kirurgisk behandling är flytande och kan utföras oavsett kontext samt tid på dygnet. Det initiala omhändertagandet sker på akut- eller traumaenhet. Individens förmåga att ta in och hantera det som sker kräver en känsla av sammanhang. Syftet var att belysa vuxna individers upplevelser av traumaomhändertagande på akutrum och relaterade föreställningar kring att eventuellt behöva genomgå akutkirurgi. Aktuell metod utgör en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Underlaget består av 15 originalartiklar där data har bearbetats med integrativ analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman och berör alla upplevelser inför möjlig eller konstaterad akutkirurgi ur sammanhanget av ett traumaomhändertagande. Upplevelserna förenas med känsla av sammanhang inom individen. Individens sammanhängande upplevelse består i många omvälvande känslor som rädsla, oro och ovisshet inför vad som kommer att ske. Kommunikation och vikten att tillhandahålla adekvat information är av yttersta vikt. Vårdpersonal kan utgöra ett viktigt stöd för individen. Negativa upplevelser existerar och består till en del av brist på information, förståelse, delaktighet samt förmågan för individen att uppleva ett sammanhang under det akuta omhändertagandet. Förbättringspotential finns både avseende bemötande samt vårdpersonalens sätt att hantera patientens upplevelser sprungna ur rädsla och oro inför ett eventuellt akut kirurgiskt ingrepp. Vårdrelationen som etableras förutsätter fullgod kommunikation och ett adekvat personcentrerat förhållningssätt från sjuksköterskans sida. Förhållningssättet sjuksköterskan använder sig av bör även koncentreras till att stärka individen i att uppnå och bevara en hög grad utav känsla av sammanhang. / The occurrence of traumatic or life-threatening conditions means that an individual becomes a patient and, in the long run, may be considered for trauma- and emergency surgery. The current branch of surgical treatment can be carried out regardless of context and at any time of the day. The initial care takes place in an emergency or trauma unit. The individual's ability to comprehend and deal with what is happening requires a sense of coherence.  The aim was to shed light on adults' experiences of trauma care in the emergency department’s crash room and related beliefs about possibly having to undergo emergency surgery. The current publication is a general literature review with a systematic method. The basis consists of 15 original articles where the data has been processed with integrative analysis. The results are presented in three overall themes and touch on experiences concerning possible or ascertained emergency surgery in the context of trauma care. The experiences are combined with the sense of coherence within the individual. The individual overall experience contains many upsetting emotions such as fear, worry and uncertainty about what will happen. Communication and the importance of providing adequate information are of utmost importance. Healthcare professionals can provide important support for the individual. Negative experiences exist and consist in part of a lack of information, understanding, participation and the ability for the individual to experience context during the moments of emergency care. Potential for improvement is present both in terms of treatment and the way the healthcare professionals handle the patient's experience stemming from fear and anxiety before a possible emergency surgical intervention. The care relationship that is established presupposes good communication and an adequate person-centred approach on the part of the registered nurse. The approach the registered nurse uses should also concentrate on strengthening the individual in gaining and preserving a high degree of sense of coherence.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

Teachers’ work-related health has worsened in Sweden, seen in the rising number of teachers who are stressed, unmotivated and that have left work or are on sick leave (The Swedish National Agency for Education, 2013; Månsson, 2008). The thesis’s aim was to explore the relation between health, personal coping and job stress. As proposed by Antonovsky (1979; 1987), sense of coherence (SOC) was used as an important individual approach for Salutogenesis; health maintenance. Health was measured as self-reported health and job stress according to the demand-control model (DCM) by Karasek (1979). Data came from the Teacher survey, a questionnaire part of a larger research project based at the Centre for Health and Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, focused on school environment and health for pupils and teachers. The analytical sample consisted of teachers teaching 7-9th grade (n=1092), from both private and public schools. Results indicate an association for SOC and DCM independently with self-rated health, as well as a strong role for SOC in decreasing the odds of having less than good health due to psychosocial working conditions, especially for teachers who perceive their jobs as highly demanding.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.

No description available.