Att arbeta utefter hälsofrämjande aspekter är ett grundläggande tillvägagångsätt inom folkhälsorelaterat arbete. Inom hemtjänsten kan ett hälsofrämjande arbete tillämpas genom att inkludera Antonovskys teori om KASAM. Teorin visar på att individer som upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan uppnå känslan av sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang kan vidare bidra till hälsa, välbefinnande och en tillfredsställande vardag. Syftet med studien var att undersöka äldre människors upplevelser kring hur hemtjänsten kan bidra till välbefinnande och en meningsfull vardag. Studien är kvalitativ och innefattas av ett målstyrt urval med sex semistrukturerade intervjuer från äldre som bor i Eskilstuna och som har daglig hjälp av hemtjänsten. Intervjufrågorna var utformade utefter begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet belyser att hemtjänstpersonalen, tid, kontinuitet, struktur och inflytande har en avgörande roll för att äldre ska uppleva ett välbefinnande och en meningsfull vardag. Resultatet kan nyttjas för att öka kunskapen kring hur kommuner som bedriver hemtjänstinsatser kan förstärka och upprätta ett arbete mot Socialstyrelsens nationella värdegrund.

This study is about the upcoming challenge Sweden face with a population that grows older and in need of elderly care. The challenge lies in that municipality, as it is today, won’t have the personnel to care for the elders. The study presents two problematic factors that need change for the municipality to be able to guarantee reasonable living standards according to social laws. The first factor is the decreasing profession attractiveness that makes it hard to employ personnel. The second factor, which the study focuses on, is the fact the caregivers are overrepresented in the social insurance office statistics of personnel on sick leave. We choose to focus on the caregiver’s work environment to get a perspective on the problem. To be more exact the study focuses on finding a covariance between experienced New Public Management and Sense of coherence. Our second focus is to see if there is an underlying relation between the experienced New Public Management reforms and the three parts of Sense of coherence; meaningfulness, comprehensibility and manageability. A third focus is to see if the relationship is influenced by the caregivers’ age and work experience. Our main findings are that experienced New Public Management has both positive but mainly negative effect on caregivers’ sense of coherence and therefore on caregiver’s health. Our conclusion is therefore that New Public Management can be seen as a factor for care givers high ratings in the social security offices statistics over sick leave from work.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Livskvaliteten under klimakteriet och hur kvinnor skattar sin tillvaro påverkas av flera olika komponenter. Förutom sociala och miljömässiga förändringar, drabbas många kvinnor av olika grad av fysiska och psykiska symptom, som påverkar livskvaliteten negativt. För att förbättra måendet används numera både hormonella och icke-hormonella metoder. Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM), innefattar begreppen: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som har visat sig kunna underlätta för människors anpassning till svåra livssituationer. Motiv: Effekten av KASAM under klimakteriet är däremot ett mycket outforskat område, både nationellt och internationellt. Det saknas också forskning om starkare KASAM kan bli en skyddsfaktor för bättre hälsa och mående i denna målgrupp.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysisk och psykisk hälsa samt livskvalitet bland kvinnor i klimakteriet, samt att undersöka om känsla av sammanhang var relaterad till graden av klimakteriesymptom och psykiskt välmående. Metod: Totalt 480 kvinnor i klimakteriet, rekryterades till en tvärsnittsstudie enligt kvantitativ ansats, via en webbenkät på Facebook. Förutom sociodemografiska faktorer inkluderades fyra validerade mätverktyg: Menopause Rating Scale (MRS), World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 och Hospital, Anxiety and Depression Scale (HADS). För att besvara syfte och frågeställningar utfördes två multivariata variansanalyser. Resultat: Huvudresultatet visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i graden av fysiska och psykiska klimakteriesymptom relaterat till KASAM. Kvinnor med hög KASAM hade statistiskt signifikant lägre grad av vegetativa, psykologiska och urogenitala symptom, samt signifikant lägre grad av oro och nedstämdhet, jämfört med kvinnor med låg eller måttlig KASAM. Livskvaliteten relaterad till omgivningen var generellt god, medan fysiologiska, psykologiska och sociala domäner endast var måttliga. För övrigt var det drygt hälften (51 %) av kvinnorna, som använde någon form av hormonpreparat och 112 (23.3 %) idkade regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Högre KASAM har samband med bättre mående hos kvinnor i klimakteriet, fastän det krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: The quality of life during the climacteric period and how women value their lives, is affected by several different components. In addition to social and environmental changes, many women suffer from varying degrees of physical and mental symptoms, which negatively affect the quality of life. Both hormonal and non-hormonal methods are nowadays used to improve well-being. Antonovsky's Sense of Coherence (SOC), consists of the concepts: comprehensibility, manageability and meaningfulness, which are proven to facilitate people´s adaption to harsh life situations.  Motive: The effect of SOC during menopausal transition is, however, a very unexplored field both nationally and internationally. There is also a lack of research whether stronger SOC can be a protective factor for better health or well-being in this target group.  Aim: The purpose of the study was to describe physical and mental health and quality of life among women during menopausal transition and to investigate whether Sense of Coherence is related to the degree of menopausal symptoms and mental wellbeing.  Methods: Totally 480 women in the climacteric period, were recruited to a cross-sectional study with a quantitative approach, through an internet survey on Facebook. In addition to socio-demographic factors, four validated assessment instruments were included: Menopause Rating Scale (MRS), The World Health Organization Quality of Life (WHOQOL)-BREF, Sense of Coherence (SOC)-13 and The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). To answer the aim and the research questions, two Multivariate analyses of variances were conducted.  Results: The main results showed that there was a statistically significant difference in the degree of physical and mental climacteric symptoms related to KASAM. Women with high SOC had statistically significantly lower degree of vegetative, psychological and urogenital symptoms, as well as significantly lower degree of anxiety and depression, compared to women with low or moderate SOC. The quality of life related to the environment was generally good, while Physical, Psychological and Social Relationships domains were only moderate. In addition, slightly more than half (51 %) of the women, used some form of hormone replacement therapy and 112 (23.3 %) practiced regular physical activity.  Conclusion: Higher SOC among women in the climacteric period, is associated with better well-being, although further research is needed in this topic.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka ordningsvakters upplevelse av deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vad som främjar respektive hämmar deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet utifrån Aaron Antonovskys teori Känsla Av Sammanhang. Sex intervjuer genomfördes med ordningsvakter som arbetar inom exempelvis köpcentrum, stadskärna, krog och domstol. Den urvalsmetod som har använts är bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval. Resultatet av studien visar att den fysiska arbetsmiljön innehåller en hel del brottning, fasthållning och springande samt att varma somrar och kalla vintrar i kombination med att ständigt bära utrustning i form av exempelvis batong och handfängsel med mera på höften kan vara väldigt påfrestande. Inom den psykosociala arbetsmiljön upplever ordningsvakterna att deras arbete innehåller mycket sociala kontakter samtidigt som de anser att ensamarbete utgör den största problematiken. Det som främjar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar om att många situationer är förutsägbara samt att de har en god kommunikation och känner en grupptillhörighet med sina ordinarie kollegor. Det som hämmar ordningsvakternas begriplighet i arbetet handlar främst om deras upplevelse av att allmänheten har en väldigt liten förståelse för vilka befogenheter de besitter samt upplevelsen av att allmänheten vanligtvis har väldigt höga förväntningar på dem. Det som främjar ordningsvakternas hanterbarhet i arbetet handlar främst om att de har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete samt att de har ordinarie kollegor som de kan lita på i svåra situationer. Det som hämmar hanterbarheten i arbetet utgörs av upplevelsen av en otillräcklig ordningsvaktsutbildning samt uppfattningen av att de borde få utökad utrustning. Det som främjar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar främst om att de skapar många samverkande relationer och utgör en viktig samhällsfunktion. Det som hämmar ordningsvakternas meningsfullhet i arbetet handlar om att de har ett begränsat inflytande på sitt eget arbete och att de således anser att många situationer i deras arbete inte är värda deras energi, samt att de upplever att de inte får uppskattning och beröm från allmänheten.

No description available.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.

Bakgrund: Systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Genom god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, arbetet göras mer hållbart för arbetstagare och vården mer patientsäker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Metod: Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Insamlade data analyserades i SPSS med Spearman’s Rho korreationsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 28 tandhygienister som generellt visade positiva upplevelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö [OSA]. Fler antal anställda tandhygienister gav ökade upplevelser av att utvecklas i arbetet ( = 0,404, p = 0,033) och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid ( = –0,477, p = 0,010). Fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av meningsfullt arbete ( = 0,404, p = 0,033). Slutsats: Utöver de identifierade salutogena faktorerna i resultatet sågs utvecklingspotential för OSA inom dimensionen förändringsarbete. För att få förståelse och orsak till upplevd OSA kan vidare forskning via kvantitativ ansats vara av värde för att identifiera salutogena faktorer som kan bidra till förbättrad OSA. / Background: Systemically work environment enhancing work can prevent illness and accidents among employees at workplaces. Maintaining a good working environment can improve the quality of performed work, become more sustainable and increase patient safety. Aim: To investigate how dental hygienists in private dental sector experience their organizational and social work environment. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dental hygienists in private dental sector in Sweden. Data were processed in SPSS through Spearman’s Rho correlation analysis. Results: 28 dental hygienists responded to the questionnaire and reported positive experiences regarding organizational and social work environment [OSA] in general. A higher number of employed dental hygienists reported more positive experiences of work development ( = 0,404, p = 0,033) and required to work beyond working hours ( =–0,477, p = 0,010). More professional years as dental hygienist increased positive experiences of meaningful work ( = 0,404, p = 0,033). Conclusion: In addition to the identified salutogenic factors in the results, protentional for development regarding OSA was found in the dimension reorganization. To gain understanding and reasons for experienced OSA, research via qualitative approach would be valuable to identify salutogenic factors that may contribute to improved OSA.

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter är reglerade enligt lagar och författningar. Tillsammans med elevhälsoteam, rektor och lärare ska skolsköterskan arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, med elevernas bästa i åtanke. År 2020 etablerades Covid-19-pandemin i Sverige. Inom skolan infördes distansundervisning i olika grader. Samhället förändrades till följd av viruset, vilket påverkade skolsköterskornas arbetssituation i olika utsträckning. Att uppleva en känsla av sammanhang i sitt dagliga arbete är nödvändigt för att skolsköterskans arbetssituation ska kunna vara tillfredsställande.  Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19-pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Skolsköterskor som arbetat i grundskola under Covid-19-pandemin intervjuades med semi-strukturerad intervjuteknik. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Insamlat datamaterial utmynnade i två huvudkategorier: Utmaningar och möjligheter i skolsköterskans arbetssätt samt Teamarbetets betydelse. Skolsköterskorna beskrev digitaliseringens betydelse för arbetsmiljön, att en omprioritering av dagligt arbete gjordes till följd av smittförebyggande arbete, samt belyste vikten av det kollegiala stödet och en välfungerande arbetsplats.  Slutsats: Skolsköterskans upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i det dagliga arbetet påverkades till följd av Covid-19-pandemin. Tillkomna arbetsuppgifter relaterade till Covid-19 samt förändrade möjligheter att genomföra ordinarie arbetsuppgifter, medförde att skolsköterskors dagliga arbete påverkades både i positiv och negativ bemärkelse. / Background: School nurses’ duties are regulated by Swedish law. The school nurses work alongside with student health team, principal and teachers to promote health and prevent disease among students. In 2020, the Covid-19 pandemic was established in Sweden. Schools introduced distance education to varying degrees, and society had to adapt. For the school nurses’ occupational health to be satisfactory, it is essential to experience a sense of coherence in the daily work.  Aim: The aim was to describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in elementary school.  Method: Qualitative method with inductive approach. School nurses who worked in elementary schools during the Covid-19 pandemic were interviewed using semi-structured interview technique. The content was analysed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: Collected data material resulted in two main categories: Challenges and opportunities in the school nurse´s working methods and The importance of teamwork.   Conclusion: The Covid-19-pandemic affected school nurses’ experiences of manageability, comprehensibility and meaningfulness in their daily work. Additional tasks related to Covid-19, and changed opportunities to carry out regular tasks, meant that school nurses' daily work was affected in both a positive and negative sense.