Under de senaste åren har flertalet våldsdåd uppmärksammats internationellt, utförda av män som identifierar sig som ofrivilligt celibata - även kallade incels. Motivationen bakom våldsdåden tros komma från känslor som sorg, smärta, frustration och ensamhet. Det är en grupp som ofta förknippas med depression och utanförskap. Syftet med studien är därför att undersöka incels uppfattningar och upplevelser av sin psykiska ohälsa, samt hur de hanterar dessa. Metodvalet har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att öka förståelsen för hur incels själva kan uppleva sin verklighet. Från sju intervjuer framtagna ur fyra dokumentärer där män som identifierar sig som incels, har fyra tematiseringar utkristalliserats och analyserats utifrån teorin om känsla av sammanhang, stigmateori och maskulinitetsteori. Resultatet visar på en mångfald av komplexa faktorer som relaterar till självidentifieringen och upplevelsen av att vara incel, såväl som effekterna av att vara incel. Psykisk ohälsa visade sig vara vanligt förkommande inom gruppen av intervjupersoner och relaterades ofta till känslor av ensamhet, social isolering och tankar på suicid. Oförmågan för dessa män att engagera sig sexuellt eller romantiskt hänvisar till uppfattningar och upplevelser av brister i maskulinitet och fysiskt utseende, vilket lett till att de anammat kontroversiella och misogyna världsåskådningar. De misogyna attityderna uttrycks online i olika forum och kan ses som en motreaktion mot upplevelsen av att vara orättvist behandlad och känslan av att vara oönskad och bortvald. Studien drar slutsatsen att incels behöver uppmärksammas som en heterogen grupp i behov av stöd, snarare än en homogen grupp av våldsamma och misogyna män. Vidare forskning uppmuntras att ytterligare belysa de individuella svårigheterna ofrivilligt celibata män kan uppleva, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde. Därför är det också av vikt och intresse inom socialt arbete att utvidga förståelsen för incels upplevelser och uppfattningar i relation till deras situation, för att kunna bemöta gruppen på ett sätt som inte driver dem längre in i isolering. / In recent years, several acts of violence committed by men who identify themselves as involuntarily celibate, so-called incels, have been given international attention. The motivation behind the violence is believed to come from emotions such as sadness, pain, frustration, and loneliness. It is a group that is often associated with depression and isolation. Hence, the purpose of this study is to examine incels’ perceptions and management of their mental health. The choice of method is of a qualitative approach where a thematic analysis has been used to increase the understanding of the social reality based on how individuals in the environment perceive it. Based on seven interviews from four documentaries in which men who identify themselves as incels, four thematizations have been distinguished and analyzed using the theory of sense of coherence, stigma theory and masculinity theory. The findings portray a complexity of varied factors contributing to the self-identification and experience of being an incel, as well as the effects of perceiving oneself as such. Mental health issues were prevalent within the group of interviewees and were often mentioned in conjunction with feelings of loneliness, social isolation, and thoughts of suicide. The inability for these men to engage sexually or romantically refers to perceptions and experiences of deficiencies in their masculinity and physical attractiveness, which has led them to adopt controversial and misogynistic worldviews. The misogynistic attitudes that are expressed online in various forums can be seen as a counter-reaction to the experience of being treated unfairly and the feeling of being unwanted. The study concludes that incels need to be acknowledged as a heterogenic group in need of support, rather than a homogenic group of violent and misogynistic men. Further research is encouraged to illuminate and broaden the individual struggles of involuntarily celibate men, since it is still a relatively new area of research. Therefore, it is also of importance and interest in the fields of social work to expand the understanding of incels’ experiences and perceptions towards their own situation, in order to respond to the group in a way that prohibits their further isolation.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem i Sverige och världen. Personer med psykisk ohälsa har större risk att drabbas av somatisk sjukdom och har en lägre förväntad livslängd jämfört med övriga befolkningen. Insatser, bland annat fysisk aktivitet, riktade till denna patientgrupp är prioriterade. Det finns behov av att sammanställa kunskap kring patienter med psykisk ohälsa och deras erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention för att öka kunskapen om effekter och skapa mer förståelse för vilka faktorer som skapar mer personcentrerade och effektivare insatser som förbättrar hälsoutfallet.  Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika kombinationer av sökord. De utvalda artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån ett bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet framtaget av Sophiahemmet Högskola. Resultatet av den genomförda litteraturstudien sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades utifrån studiens resultat. Huvudkategorierna var Individers erfarenheter av effekter på hälsan från fysisk aktivitet och Upplevelser av hinder och stöd för att påbörja och genomföra fysisk aktivitet. Resultatet visade att erfarenheter från patienter med psykisk ohälsa är att fysisk aktivitet ger positiva effekter på psykisk hälsa, välbefinnande, självförmåga samt fysisk hälsa. Att anpassa aktiviteter utifrån individens psykiska och fysiska förutsättningar samt socialt stöd är av betydelse för patienters upplevelser av stöd för att påbörja och genomföra interventionen. Resultaten diskuteras bland annat utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM).  Slutsats Fysisk aktivitet som intervention vid psykisk ohälsa har positiva effekter på individers hälsa sett ur ett salutogent perspektiv. Personcentrerad vård och det relationella mötet utgör stödjande faktorer vid interventioner av fysisk aktivitet. / Background Mental illness is a significant and growing issue in Sweden and worldwide. Individuals suffering from mental health conditions are at an increased risk of developing somatic diseases and have a shorter life expectancy compared to the general population. Initiatives targeted at this patient group are prioritized. There is a need to compile knowledge regarding patients with mental health issues and their experiences with physical activity as an intervention, to enhance understanding of its effects and identify factors that contribute to person-centered and effective interventions that improve health outcomes.  Aim The aim was to illustrate the experiences of patients with physical activity as an intervention for mental illness.  Method A non-systematic literature review based on 12 original articles employing both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases using various combinations of search terms. Selected articles were quality assessed based on a scientific classification and quality assessment tool developed by Sophiahemmet University College. The results of the conducted literature study were compiled and analyzed through integrated data analysis.  Results Two main categories and six subcategories were identified from the study's results. The main categories were Individuals' experiences of health effects from physical activity and Experiences of barriers and support for initiating and maintaining physical activity. The results showed that patients with mental health disorders experience positive effects of physical activity on mental health, well-being, self-efficacy, and physical health. Tailoring activities to the individual's mental, physical conditions and social support are significant for patients' experiences of support to start and carry out the intervention. The results are discussed from the theory of Sense of coherence (SOC).  Conclusions Physical activity as an intervention for mental health disorders has positive effects on individuals' health from a salutogenic perspective. Person-centered care and relational meetings are supportive factors in physical activity interventions.

Multiple studies show that growing up with a mentally ill parent affects children in many ways. In recent years many children ́s picturebooks about mental illness have been published, making it an accessible subject for the youngest readers. The aim of this study is to examine how children’s experiences of parental mental illness is described in picturebooks on the topic, and if these books can be helpful in increasing children's sense of coherence. The study is based on an analysis of eight Swedish picturebooks dealing with different types of mental illness directed to children in the age group 3-6 years. The books’ descriptions of children’s experiences of parental mental illness are mapped and the content is analyzed using Antonovsky’s theory Sense of Coherence, SOC. The study shows that children’s experiences of parental mental illness as described in the books, are relatively consistent with descriptions found in interview studies with children with experiences of parental mental illness. Furthermore, the study shows that the picturebooks can be helpful for children with experiences of parental mental illness, especially in combination with the presence of an adult whom the child trusts to talk to. Finally, the study shows that the picturebooks offer answers to children’s frequently asked questions about parental mental illness. / Flertalet studier visar att barn på olika sätt påverkas av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder. De senaste åren har flera bilderböcker på ämnet psykisk ohälsa givits ut, vilket gör det till ett ämne som även de yngsta läsarna kommer i kontakt med. Syftet med studien är att undersöka hur barns upplevelser av föräldrars psykiska ohälsa beskrivs i bilderböcker på ämnet, och om böcker av detta slag kan vara en hjälp i att öka barns känsla av sammanhang. Studien bygger på en analys av åtta svenska bilderböcker som berör olika typer av psykisk ohälsa riktade till barn i åldersgruppen 3–6 år. Böckernas beskrivningar av barns upplevelser av föräldrars psykiska ohälsa kartläggs och innehållet analyseras utifrån Antonovskys teori Känsla av Sammanhang, KASAM. Studien visar att bilderböckernas beskrivningar av barnens upplevelser av förälderns psykiska ohälsa stämmer relativt väl med de beskrivningar som återfinns i intervjustudier med barn med erfarenhet av att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare visar studien att bilderböckerna kan vara en hjälp till barn med egna erfarenheter av att leva med en psykiskt sjuk förälder, speciellt i kombination med att en vuxen finns tillgänglig för samtal med barnet om bokens innehåll. Till sist visar studien att bilderböckerna erbjuder svar på vanliga frågor barn har om föräldrars psykiska ohälsa.

Studien ämnar undersöka hur lärare beskriver sin arbetssituation och vad som motiverar dem att stanna i professionen. Studien syftar också till att undersöka hur lärarna själva beskriver eventuella problem i sitt arbete och hur de hanterar dessa problem. Detta görs med stöd av en salutogen ansats och följande frågeställningar: - Vad skapar meningsfullhet för lärare?  - Vad skapar hanterbarhet för lärare? - Hur beskriver lärare begriplighet kopplat till läraryrket?  Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa genomfördes med sex stycken lärare. Datan analyserades därefter med en tematisk textanalys. Det teoretiska ramverket för studien var den salutogena teorin av Aaron Antonovsky. De viktigaste resultaten i studien är att respondenterna uttrycker att elevmötet är centralt för den inre motivationen, denna motivation leder till att respondenterna vill utveckla en förståelse för elevernas och den egna situationen. Förståelsen för eleverna och den egna situationen leder till att respondenterna skapar strategier för att hantera olika scenarion och stress inom skolmiljön. Våra slutsatser är att det är lärarnas motivation, både inre- och yttre motivation, denna motivation styr hur mycket energi de orkar lägga ner på att förstå sig på sin arbetssituation och sina elever. Förståelsen för den egna arbetssituationen och sina elever leder till att lärarna med tiden utvecklar verktyg för att hantera sin vardag som lärare och väljer därför att fortsätta som lärare. / This study is aiming to inquire how teachers describe their work situation and what motivates them to stay in the profession. The study also aims to inquire how the teachers themselves describe possible issues in their everyday work and how they handle those problems This was to be done by answering the following research questions: - What creates meaningfulness for teachers? - What creates manageability for teachers? - How does teachers describe comprehensibility regarding the teacher profession? The study has a qualitative methodological approach, and the data was collected by conducting semi-structured interviews with six different teachers. The data was then analysed by using a thematic text analysis. The theoretical framework for this study was the Salutogenic theory by Aaron Antonovsky.  Our most important findings in the study were that our respondents express that the student meeting is central for their internal-motivation. This motivation leads them to want to develop an understanding for their students and their own work situation. This understanding in turn leads the respondents to develop functional strategies for dealing with different scenarios and stress in the school environment. The conclusions of this study were that it seems as if it is the teacher’s motivation, both internal and external motivation, that dictates how much energy the teacher find it worth putting into understanding their own work situation and their students. This understanding leads to the teachers with time develop tools to handle their everyday life as a teacher and they therefore choose to stay in the profession.

Introduktion: World Health Organisation [WHO], Agenda 2030 och Sveriges mål om att bli bäst i e-hälsa lägger grunden för samhällets digitalisering samtidigt som WHO och Sverige trycker på att alla människor ska ha samma rätt till god och säker vård. Äldres förmåga att hantera e-hälsolösningar skiljer sig åt och beror på psykisk och fysisk förmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur äldres upplevelser av delaktighet i samhället påverkas av e-hälsotjänster. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats som resulterade i 10 vetenskapliga artiklar, vilka granskades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 3 teman: Stöd från omgivningen, Att minska eller hindra delaktighet, Delaktighet i samhället. Bland annat visade resultatet i studien att äldre ser e-hälsolösningar som en trygghet för att lättare kunna delta i den egna vården och i samhället. Äldre ser också att det finns ett stort behov av stöd vid hanteringen av e-hälsolösningarna på grund av åldersrelaterade försämringar i förmågan. Slutsats: E-hälsolösningarna är ett sätt för äldre att känna en känsla av sammanhang och delaktighet om de upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid handhavandet. Det är av vikt att se till äldres behov när e-hälsolösningar införs. / Introduction: World Health Organisation‘s Agenda 2030 and Sweden's national goals to become a leader in e-health services give policy support for society's digitization, while at the same time supporting the right to good and safe care for all people. Older people’s capability to handle e-health solutions differs and depends on their mental and physical capacities. Aim: The purpose of this literature study is to describe how the older people’s experiences of participation in society are affected by e-health services. Method: The study was conducted as a structured literature study with a qualitative approach, based on 10 scientific peer-reviewed articles, which were reviewed using a thematic analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Support from the environment, Reducing or preventing participation, and Participation in Society. The results of the study showed that older people see e-health solutions as a security to be able to participate more easily in their own care and in society. Older people also see that there is a great need for support when handling the e-health solutions due to age-related declines in capacity. Conclusion: It is important to consider the needs of the older people when e-health solutions are introduced. Older people using e-health solutions can feel a sense of coherence and participation if they experience comprehensibility, manageability and meaningfulness when handling them.

The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how care managers experience working with suicide prevention with the elderly. The study explores identified potential factors of success and perceived obstacles in the care managers current manner of operations. Additionally, the interviewees have suggested various ways on how to improve their current working methods. The data was collected by interviewing ten care managers and later analyzed by means of thematic analysis and applying Antonovsky’s salutogenic approach to wellness. This theoretical framework suggests the importance of an individuals’ ‘sense of coherence’ (SOC) for handling the hardships of life. Antonovsky suggests that the receivers of care can get their SOC strengthened by a professional. The interviewees of this study report the importance of developing a working alliance between the care manager and the receiver of care. They also highlight a lack of knowledge and the need of further training. Additionally, the results suggest that professionals in the field of elderly care can, and should, cooperate interprofessionally to counteract the elderly care’s focus on physical health over the mental. Our findings also suggest that inclusion of professionals with hands-on experience could be helpful when developing new strategies or policies.

Bakgrund: Vård och omsorg står inför stora utmaningar med hög arbetsbelastning, vilket bidrar till ökad stress bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor är utsatta dagligen för en psykisk och fysisk påfrestande arbetsmiljö. Ogynnsam arbetsmiljö leder till upplevelse av stress, men samtidigt påverkar den negativt omvårdnadskvalitet och riskerar patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: Denna litteraturstudie baseras på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar upphämtade från databaser Cinhal och PubMed. Systematisk litteraturöversikt användes för precisering av forskningsproblemet, sökstrategi och urvalsprocessen. Artiklar kvalitetsgranskades. Analysen av resultatet baserades på generell litteraturöversikt, med användning av induktiv analysmetod. Resultat: Analysen av artiklar resulterade i två huvudkategorier med tillhörande fem subkategorier: Stress skapat av stressorer inom den organisatoriska och fysiska arbetsmiljön medför försämrad omvårdnad (Arbetsbelastning och tidsbrist, Kompetens och personalbrist, Materialbrist och vårdmiljö), Stress skapat av stressorer inom den social och psykosocial arbetsmiljö medför försämrad omvårdnad (Brist på stöd och samarbete, Emotionell påfrestning). Konklusion: Resultatet av analysen påvisade en tydlig koppling mellan sjuksköterskors upplevelse av arbetsstressen och minskad omvårdnadskvalitet. Arbetsstressorer som existerar i ogynnsam arbetsmiljö, leder till en obalans mellan krav och resurser, sänker sjuksköterskors arbetsmotivation, skapar hög arbetsstress och korrelerade negativt med sjuksköterskors känsla av sammanhang, KASAM. Det skapar ofördelaktiga förutsättningar för att utföra omvårdnadsarbete enligt sjuksköterskans kärnkompetenser och samtidigt minskar patientsäkerheten. / Background: Healthcare is facing major challenges with a high workload, which contributes to increased stress among nurses. Nurses are exposed daily to a mentally and physically stressful work environment. An inadequate work environment leads to the experience of stress, but at the same time it negatively affects nursing care quality and risks patient safety. Aim: The aim of this literature study is to shed light on nurses' work-related stress and its impact on the nursing care. Method: This literature study is based on 11 qualitative scientific articles retrieved from databases Cinhal and PubMed. Systematic literature review was used to specify the research problem, search strategy and selection process. Articles’ quality were reviewed. The analysis of the results was based on a general literature review, using an inductive analysis method. Results: The analysis of articles resulted in two main categories with associated five subcategories: Stress created by stressors within the organizational and physical work environment leads to impaired nursing care (Workload and lack of time, Competence and staff shortage, Material shortage and care environment), Stress created by stressors within the social and psychosocial work environment leads to impaired nursing care (Lack of support and cooperation, Emotional strain). Conclusion: The result of the analysis showed a clear connection between nurses’ work-related stress and reduced nursing care quality. Work stressors that exist in an inadequate work environment, leads to an imbalance between demands and resources, lower nurses' work motivation, create high work stress and negatively affect nurses' sense of coherence, SOC. It creates unfavourable conditions for carrying out nursing care accordingly to the nurse's core competencies and at the same time reduces patient safety.

Sweden is often seen as a welfare state where children can grow up in safe circumstances. However, social support for children who are at risk of social exclusion has been shown to be lacking. Animal-assisted therapy (AAT) is an alternative intervention within the field of social work, though it is still in its infancy. Existing research evidence suggests that AAT can generate positive results, especially for individuals who have low engagement in other types of treatment. This study examines how AAT is used within the field of social work with children and young people. Seven professionals who employ AAT in their work with children and young people were interviewed. The interviews were interpreted through Antonovsky’s theory Sense of Coherence (SOC). Results show that the animal is seen to increase motivation for the child to partake in the treatment. The therapeutic alliance that is created through the presence of the animal can be helpful in increasing the child’s SOC and the surrounding environment can also play a significant part.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för huruvida och i så fall hur Mind-Forum, en anonym stödplattform på internet, kan fungera förebyggande för suicidala individer. Genom att tillämpa en kvalitativ metod syftade vi till att undersöka den sociala interaktionens natur och funktion bland personer som själva beskriver sig som suicidala. Genom att använda teorier om den presuicidala processen, teorin om Känsla av Sammanhang (KASAM) och teorin om social responsivitet, avsåg vi att undersöka huruvida anonyma individer på Mind-Forum, genom social interaktion, kunde fungera som en förebyggande motvikt mot ett suicidförsök. Resultaten visade på att anonyma sociala interaktioner tycks fungera som förebyggande åtgärder mot suicid för individen. Social responsivitet visade sig vara en nyckelfaktor, eller åtminstone en bidragande faktor till något som indikerade ömsesidig vilja över att ta en digital konversation till ytterligare nivåer. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of whether and how Mind-Forum, an anonymous support internet platform, could function preventatively for suicidal individuals. Utilizing a qualitative approach, we aimed to examine the nature and function of social interactions among individuals who self-identify as suicidal. By employing theories of the presuicidal process, the Sense of Coherence (SOC) theory, and the theory of social responsivity, we intend to investigate whether anonymous individuals on Mind-Forum, through social interaction, can serve as a preventative counterweight against attempting suicide. The results showed that social interactions appear to act as suicide preventative for the individual since social responsiveness has been shown to be a key, or at least contributory factor, to something indicating mutual willingness to escalate a digital conversation into further levels.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang. / To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.