Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment. The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions. We have made interviews with eight social workers in a average municipality in Sweden. The results are shown qualitatively in current text. With our interest in social workers´ psychosocial health, we have understood that it's complicated to make a partition line between the life at work and the private life when it comes to the social workers´ experiences of factors that helps to maintain psychosocial health. Instead, it's about to understand the social worker's psychosocial health as a whole, on the basis of the work as well as the private life. In comparison to research on psychosocial unhealth, our participants said that it's especially the private life, rather than the life at work, that influences and sometimes even controls the psychosocial health in general. Nevertheless, there were plural factors at work which were experienced as especially important to maintain the psychosocial health, for example a "good director", "good colleagues", "ability to let go of the liability for clients" and a working situation where you "work two together" plus "experience and knowledge" from the whole life situations. In private life, and in addition to work, the experiences were about "enriching leisure time", social support from friends and family and the ability to make "reasonable demands and limits for yourself" in private life as well as at work.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers’ experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC). The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work. The Social Work Programme prepares you for work in various roles in numerous work places and the social workers claim to sympathise with the many aspects which affect clients. Some of the positive aspects of incorporating animals in social work include opportunities to experience the outdoors and exercise when spending time with the animals but also the additional satisfaction of being able to offer clients these benefits. The social workers are aware of potential safety risks in handling and associating with the animals and these safety risks appear to have a negative impact on animal assisted social work. According to the social workers, animal allergies can be minimized and should not be the focal point. SOC and its three components – Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness have been applied to the social workers experiences of animal assisted social work and their experiences shared indicate that animals can hold properties of an attachment figure. Animals have a calming effect on clients, and assist in the connection between social worker and client.

Abstract Background: Gestational diabetes is both physical and psychological for women. A lot of women is lacking knowledge about living with gestational diabetes. The incidence of gestational diabetes in the year of 2016 is 1,6 % of all pregnancies in Sweden and the incidence is increasing. Aim: To describe women´s experience of developed gestational diabetes and living with it. Method: A qualitative method with inductive approach and based on four individual interviews has been done. Data were analysed by latent content analysis. Findings: All women were satisfied about the care they have got. Lack of knowledge about the connection between pregnancy and gestational diabetes perceived from the midwife, but the nurse of diabetes perceived to have knowledge. The information of gestational diabetes was associated with shock, fear and shameless. Almost all women experience dietary changes and increased demands physical activity as demanding which meant a limitation for the women, but the lifestyle of changes led to a healthier life and it`s become estimated positive. To avoid insulin treatment during pregnancy was a goal which turned out to be a positive drift. Conclusion: The results of the study can contribute to increased knowledge about the woman's experience of developing gestational diabetes. Increased knowledge about gestational diabetes alleviates will relieves worry fort the woman and all the support from the surrounding people to the women and also the health professionals is very important for the women`s feel good during the pregnancy with gestational diabetes.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning. Studiens resultat visade på betydelsen av att ha något att göra om dagarna, att meningsfull sysselsättning innebar en sorts trygghet i vardagen som medförde struktur och mening. Att ha ett socialt sammanhang att delta i var även det av mycket stor vikt enligt studiens deltagare samt en strategi för att undvika att hamna i psykos. Meningsfull sysselsättning var mycket individuellt och varierade beroende på respondenternas livssituation i relation till ålder, sjukdom, erfarenhet och visioner. Resultatet visade att Spindelns verksamhet upplevdes som meningsfull av deltagarna. / The activity Spindeln in Västerås is a project that attempts to deliver daily occupation for clients with dual diagnosis, people diagnosed with a mental disorder and a contemporary substance abuse. The purpose of this bachelor thesis was to gain knowledge about what Spindeln's dual diagnosis clients experience as meaningful occupation. The purpose was also to examine if Spindeln contributes to making its clients experience meaningful occupation.  The empirical material was based on qualitative and semi-structured interviews with five clients of Spindeln. The conceptual framework was based on concepts such as sense of coherence (SOC), stigma and social capital. This theories was used mainly to interpret empirical material together with earlier research regarding mental disorder and meaningful occupation. The findings of the study indicated that meaningful daily occupation was very important for dual diagnosis patients because it provides them with a feeling of safety which led to structured and meaningful days. Also the study indicated that having social connection to participate in, and a strategy to avoid a state of psychosis, was of great importance to the clients at Spindeln. Meaningful occupation turned out to be highly individual depending on variables such as age, disease, experiences and visions. The findings also indicated that Spindeln was meaningful according the clients.

Syfte: Pröva en integrerad metod av den transteoretiska modellen och begreppet känsla av sammanhang hos ungdomar gällande munhygienbeteende och upplevelse av intervention och reflektioner kring oral hälsa. Metod: Studien utfördes med en mixad metod. Urvalet bestod av 20 ungdomar där 11 valde att delta. Deltagarna randomiserades till två grupper där experimentgrupp vid base-line fick ta del av den beteendevetenskapliga interventionen och kontrollgrupp av en mer traditionell tandvårdsbehandling. Plack och gingivit mättes vid base-line och efter en månad. Experimentgrupp intervjuades vid uppföljning om upplevelse av att ha fått ta del av intervention och inställningar till oral hälsa. Statistiska analyser av kvantitativa data gjordes för att räkna ut skillnader inom respektive grupper samt mellan dem gällande plack och gingivit. Dataanalysen utfördes med deskriptiv statistik och icke-parametriska test. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna och sedan jämfördes kvantitativa och kvalitativa resultat och presenterades i en metaslutsats. Resultat: Mellan base-line och en-månads uppföljning minskade plack och gingivit signifikant hos experimentgruppen. I jämförelse mellan grupperna minskade plack och gingivit mer hos experimentgrupp än kontrollgrupp. Frågeställningen kring deltagarnas upplevelse av interventionen resulterade i huvudkategorierna ”positivt bemötande” och ”begriplig och motiverande kunskap”, med fyra underkategorier. Frågeställningen om reflektioner kring oral hälsa resulterade i ”oral hälsa ur en social kontext” och ”munnens betydelse för att fungera och se bra ut” också med fyra underkategorier. Slutsats: Den integrerade beteendevetenskapliga interventionen gav ett bättre resultat på munhygienbeteende hos deltagarna än den mer traditionella tandvårdsbehandlingen. Upplevelsen av att ha tagit del av interventionen var positiv vilket stärker interventionens användbarhet. Mer forskning behövs för att utreda nyttan och användbarheten av interventionen inom tandvården.

Hur ungdomar som kommit till Sverige hanterar sin nya tillvaro är ettaktuellt studieområde. Tidigare forskning har visat att känsla avsammanhang (KASAM), subjektivt välbefinnande (SVB) och generellhälsa (GH) spelar in i ungdomars psykiska välmående. Syftet medstudien var att undersöka skillnader mellan svensktalande ocharabisktalande gymnasieelever, och deras upplevelser av KASAM, SVBoch GH. Även könsskillnader undersöktes. En tredeladenkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i två småsvenska kommuner. Totalt deltog 145 elever, varav 71 vararabisktalande. Sjuttio av studiens deltagare var kvinnor. Resultatetvisade inte signifikanta skillnader mellan grupperna i KASAM somövergripande variabel eller GH. Signifikanta skillnader återfanns docki en delkomponent av KASAM, samt inom SVB. Könsskillnader kundeendast observeras i SVB, vilket gör att resultaten delvis strider mottidigare forskning. Sammanfattningsvis visade studien att eleversmående skiljer sig relativt lite åt oberoende av etnicitet eller kön. / The way in which adolescents’ migrating to Sweden handle their newenvironment is a relevant area of study. Prior research has suggested that Sense of Coherence (SOC), Subjective Well-being (SWB) and General Health (GH) play an important role in adolescents’psychological well-being. The aim of the present study was to exploredifferences in reported SOC, SWB and GH between Swedish speakingand Arabic speaking upper secondary school students. Genderdifferences were also evaluated. A three-part survey was conducted inorder to examine the area of study. A total of 145 students took part, ofwhich 71 was Arabic-speaking. Seventy participants were women. Theresults did not show any significant differences in SOC as a whole, norin GH. However, significant differences were observed in a subcomponentof SOC, as well as in SWB. Gender differences wereobserved only in SWB. Overall, the results challenged prior researchfindings. In conclusion, adolescents’ well-being does not differsubstantially, regardless of ethnicity or gender.

Affektmedvetenhet avser förmågan att vara medveten om, tolerera och uttrycka affekter. Affektskola är en gruppintervention och avser att öka individers affektmedvetenhet samt förmågan att uppleva och uttrycka affekter. Forskning avseende affektskola har gjorts på kliniska grupper men få studier har utförts på en icke-klinisk population. Psykologstudenter kan argumenteras gynnas av en hög affektmedvetenhet och känsla av sammanhang (KASAM) i sin kommande profession. Även hög KASAM kan ses som fördelaktigt då det korrelerar med psykisk hälsa. Studien syftade att undersöka effekterna av genomförd modifierad version av affektskola med frågeställningen om affektskola leder till ökad affektmedvetenhet och KASAM. 33 psykologstudenter vid Linnéuniversitetet fick förfrågan om deltagande. Deltagarna fyllde i självskattningsformulär (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) före affektskolans start, efter affektskolan avslutats samt en månad efter affektskolan avslutats. Resultatet visade på nästintill oförändrade medelvärden mellan mättillfällena och att interventionen affektskola inte ledde till någon mätbar förändring. Resultatet talar för att affektmedvetenhet och KASAM är stabila egenskaper. Korrelationsanalyser visade däremot på medelstarka korrelationer mellan affektmedvetenhet och KASAM. Framtida studier bör vidare undersöka detta samband för att ge en djupare förståelse för dess förhållande till psykisk ohälsa. / Affect consciousness is the ability to be aware of, tolerate and express affects. Affect-school is a group intervention that aims to increase individuals' affect consciousness and ability to experience and express affects. Studies on affect-school have been made on clinical groups but only a few on nonclinical populations. Psychology students are arguable favoured by high levels of affect consciousness in their future profession. High levels of sense of coherence (SOC) is also favorable as SOC correlates with mental health. The purpose of the study was to explore the effects of a modified version of affect-school with the research question if affect-school leads to increased levels of affect consciousness and SOC. 33 psychology students at Linnéaus University were asked to participate. The contestants completed questionnaires (KASAM-29, TAS-20, Affektfobitestet) before the affect-school begun, after the affect-school was terminated and one month after the affect-school was terminated. The results showed almost no changes of the mean values between the different times of measurement which indicates that the intervention did not lead to any changes. The results suggest that affect consciousness and SOC are stable traits. However, correlation analysis indicated moderate correlations between affect consciousness and SOC. This correlation should be further investigated in future studies to provide a deeper understanding of the constructs and their relationship to mental health.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context