This study was conducted at a special school for children with autism and developmental disabilities. The study consists of three interviews where pedagogues have different experiences of working with children in need of special support. The aim is to get an idea of how teachers think about working with children autism, but above all to find out what methods and educational tools that are used, and why they are used to best motivate students to a rewarding education. Sense of coherence (SOC) is a central concept and a theoretical basis of the study relating to the student to create comprehensibility, manageability and meaningfulness in life. All of these three are essential for the student to find a predictable environment. From the result shows how schools and teachers use different methods and different tools, but both have a focus to help the student find motivation in the learning process. Pedagogues mentions three pedagogical tools where two of them get a little more space in the paper. The pedagogues tell how they think about the various tools and intention of these in the process of helping the student in the quest to find the motivation and meaningfulness in school and life. It is important to highlight the need for special education for children with special needs where special school is an institution that offers expertise in this. Something that makes a big impression is the discussion of how education and training should be tailored along each student's abilities and needs. The pedagogue dialogue is easy to attach to the policy in their operations, curriculum for special school (2011). One pedagogue also expresses this to be a living document which will also serve as support staff in the business.

The paper aims to examine how the wives of men with dementia experience their lives and how they perceive support from the society. The paper also aims to highlight the family care consultants´ work and views on support for families of people with dementia. Three spouses of people with dementia and three family care consultants were interviewed and the results were analyzed using Antonovsky's (1991) three theoretical concepts; comprehensibility, manageability and meaningfulness that comes from his theory Sense of coherence. The results show that the three wives whose men suffered from dementia spend most of their time, effort and energy on their husbands. They do not have time to think about their own needs and what support they feel they could use for themselves. They do not think about themselves as caregivers, they are spouses. Family care consultants are well aware of the importance of meeting and see the relatives in their lives, and denounces the importance of a support designed individually. Family care consultants understand that the most important and the best support society can provide a family care giver is that their close ones are well taken care of and given good care.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.

Samhället och världen vi lever i är föränderlig, kanske mer än någonsin. Det finns en strävan efter tålighet och snabb återhämtning för att på ett så bra sätt som möjligt hantera händelser och förändringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhällen kan anses framstå som önskvärda i en föränderlig värld. Då samhällen består av människor kan det antas att robusta människor skapar goda förutsättningar för robusta samhällen. Syftet med denna studie är att få mer kännedom om hur en robust människa upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhälle och en robust människa. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys. Tre stycken professionella, som i sin profession mött totalt ca 3000 människor som varit med om större händelser och/eller kriser, intervjuades. Studiens resultat visar att upplevelsen av en robust människa är kärleksfull, ansvarsfull i nuet och känslomedveten: Kärleksfull till sig själv, andra och livet. Ansvarsfull och i nuet, oavsett konsekvenserna Medveten om, och känner, sina känslor och gränser. Studien berör även likheter och skillnader mellan begreppen robust, resiliens, resilient och Känsla Av SAMmanhang (KASAM). Vidare visas att det finns likheter mellan hur robusta samhällen och hur robusta människor beskrivs. Robust samhälle          Robust människa Ekologisk robusthet        Strävar efter god hälsa. Social robusthet             Kan skilja på vad som är sina och andras känslor. Teknisk robusthet           Är kvar i sig själv vid yttre störningar. Studien kommer fram till att robusta människor troligen är en förutsättning för robusta samhällen. / The society and the world we live are in constant change, maybe more now than ever. There is an aim to be robust and to recover fast to be able meet unpredictable events and changes. Robust societies seem desirable in a changing world. Societies consist of individuals and robust individuals can be assumed to create good conditions for a robust society. The purpose of this study is to gain more knowledge regarding how a robust individual is perceived and if there are similarities in the way a robust society and a robust individual are described. The study was conducted using three semi-structured interviews and interpretive phenomenological analysis. Three professionals, who had meet in total about 3000 individuals who had experienced large events and/or crisis, were interviewed. The result of the study demonstrates the experience of a robust individual being loving, responsible in the present and aware of feelings. Loving to himself/herself, others and life. Responsible and in the present, disregarding the consequences Aware of, and feels, his/hers feelings and boundaries. Similarities and differences between robust, resilience, resilient and Sense Of Coherence (SOC) are briefly covered in the study. There are similarities between how a robust society and a robust individual are described. Robust society           Robust individual Ecological robustness    Aims at good health. Social robustness          Able to distinguish between his/her own feelings and others feelings. Technical robustness     Stays as himself/herself when disturbed. The result of the study shows that robust individuals are probably a prerequisite for a robust society.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet. Att få en diagnos har enligt mina informanter inneburit att de förstår sig själva bättre och att de också har fått en större förståelse från andra. Diagnosen har också fungerat som en förklaringsmodell för ens eget beteende. Förutom att egna beteenden har omdefinierats till att förstås utifrån en medicinsk förklaringsmodell har diagnosen även inneburit att kvinnorna fått tillgång till hjälp och hjälpmedel som exempelvis receptbelagda läkemedel. Det har också underlättat utvecklingen av strategier för att klara av vardagen genom att antingen ”ADHD-säkra” eller använda diagnosen som en felsökningsmanual. Slutligen visar studien, som dess titel skvallrar om, på en alternativ bild av att ha en ADHD-diagnos än den som vanligtvis förmedlas i samhället, där kvinnorna ser på ADHD mer som en uppsättning personlighetsdrag som förvisso kan innebära vissa svårigheter i vardagen men som också för många goda saker med sig så som kreativitet, initiativrikedom och en förmåga att se möjligheter där andra ser problem. / The purpose of this study was to examine the experience and the meaning of being diagnosed with ADHD in young women. The study had a qualitative approach and consists of interviews with three women aged 24 to 30 whom all received their diagnosis after the age of 20. The transcripts from the interviews have been processed through meaning condensation and then content analysis, focusing on sense of coherence, sociology of diagnosis and medicalization. The study aims to answer two questions – how the interviewed women experienced being diagnosed with ADHD and what meaning the diagnosis had for the interviewed women. The results shows that the women in this study mainly had positive experiences of being diagnosed with ADHD and that the diagnosis increased their sense of coherence mainly in regards of comprehensibility and manageability but also regarding meaningfulness. Getting an ADHD-diagnosis has, according to the interviewed women, led to a greater understanding of themselves and also to a more understanding approach from others. The diagnosis has also been used as an explanation model for their own behavior. In addition to own behaviors being redefined to be understood in a medicinal explanation model, the diagnosis has also meant that the women has gained access to help and aids like, for instance, prescription drugs. It has also facilitated the development of strategies for managing everyday life through either “ADHD-securing” and using the diagnosis as a manual for troubleshooting.  Finally, this study shows an alternative picture of having an ADHD-diagnosis that differs from the picture that is usually conveyed in society, where the women in this study perceive ADHD more as a set of personality traits that indeed may cause difficulties in their everyday life but also brings a lot of good things with it, such as creativity, an ability to take initiatives and an ability to see possibilities where others see problems.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- & control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.

No description available.

No description available.