Denna studie syftar till att undersöka hur skolpersonal beskriver att elever görs delaktiga i en process där skolor stängs i syfte att motverka skolsegregation. Underliggande frågeställningar handlar också om hur skolpersonalen beskriver elevernas psykosociala situation och mer ingående hur elever mer konkret ges delaktighet och inflytande att påverka sin situation. Studien och analysen tar stöd i diskursteorin som syftar till att få syn på diskurser som ett specifikt sätt att tala om någonting inom en specifik sfär. Shiers (2001) modell om delaktighet finns också som stöd i analysarbetet. Studiens metod har varit fokusgruppsintervjuer med skolpersonal på de skolor som nu stängs.  I resultatet framkommer tre diskurser i relation till skolpersonalens tal om delaktighet och psykosociala situation. I relation till den psykosociala situationen framkommer ”avsaknad av ett sammanhang” som en diskurs. Att inte veta vart man ska, bristfällig information från ledningen och att inte accepteras i den nya miljön är artikulationer som skolpersonalen vittnar om. I relation till att elever beskrivs få inflytande och delaktighet framkommer både”hopplöshet” och ”förväntningar” som två diskurser av delaktighet. ”Hopplöshet” i relation till att eleverna inte ges inflytande på riktigt och ”förväntningar” i relation delaktighet i ett längre perspektiv. Att lära sig språket, se nya miljöer och möta andra är de aspekter som i förlängningen kan ge elever mer delaktighet i ett vidare perspektiv i livet. / This study aims to examine how school personnel describes that student are made involved in a process where schools are closed to counteract school’s segregation. Underlying issues are also about how the school personnel describes the psychosocial situation of the students and more in-depth how students are made more involved to influence their situation.  The study and the analysis take support in the theory of discourse and refer to see discourses as a specific way to speak of something within a specific sphere. Sheirs (2001) model about participation is also in the work of analysis as a support. The method of the study has been interviews with focus groups which is school personnel from the schools who now are shutting down.  In the result appears three discourses in relation to the school personnel’s speaking about participation and psychosocial situation. In relation to the psychosocial situation appears a"lack of context" as a discourse. Not knowing where to go, lack of information from the management and to not be accepted in the new environment are articulations as the school personnel testifies about. In relation to influence and participation appears both "hopelessness" and "expectations" as two discourses of participation. "Hopelessness" in relation to that the students are not being given influence for real and "expectations" in relation to participation in a longer perspective. To learn the language, see new environments and to meet others are the aspects that by extension could give students more participation ina broader perspective in life.

The covid-19-pandemic spread across the entire world during 2020 and the hospital counselors’ workplace has during this time been in the centre of pandemic management. The aim of this study has been to investigate how hospital counselors in Sweden experience and manage their health and work during the covid-19-pandemic between January and October 2020. Eight hospital counselors have been studied using semi-structured interviews which were thematically sorted and analyzed based on Antonovsky's theory Sense of Coherence. The results showed that the counselors have experienced a different work situation with new routines such as supporting patients over the phone or while wearing personal protective equipment. The counselors have had to deal with increased patient mortality and more complicated cases that have challenged them emotionally and physically. As a consequence this has involved increased fatigue, muscle tension, worry and anxiety. At the same time, they have felt that they lacked the necessary staffing and work equipment to meet the increased demands. They have handled this by adding more importance to the collegial support and making sure to get a break from information about the pandemic in their spare time.

Threats and violence at work are an increasingly widespread work environmentproblem in Sweden. This affects many professions but especially police officersand other emergency professions. This problem risks causing stress that negativelyaffects the police officers' health. The aim of the present study is to increaseunderstanding of police officers' experiences of stress and what measures arestress- reducing in a professional group exposed to recurring threats and violenceat work. A qualitative study was conducted of eight semi-structured interviewswith police officers in Stockholm. The analysis was performed with an interpretivephenomenological analysis (IPA) originating in health psychology. The IPAmethod has a structured way of thematizing responses out of many humanexperiences. The analysis confirms that all respondents were exposed to threatsand violence at work. They experience useful positive stress, as well as acuterecurring and chronic stress at work but they also express a lack of time andprioritization of mental training and reflection for stress management. The policedealt with stress primarily through conversational support with their colleagues,visualization and target image training and taking time for workout and recovery athome and to some extent their own reflection. From the organization, they mostlyreceived support with crisis management teams after emergency events. / Hot och våld på arbetet är ett alltmer utbrett arbetsmiljöproblem i Sverige. Dettaproblem påverkar många yrkesgrupper men särskilt poliser och andra blåljusyrken.Detta riskerar att orsaka stress som påverkar polisernas hälsa negativt. Syftet meddenna studie är att öka förståelsen om polisers upplevelser av stress och vilkaåtgärder som är stressreducerande i en yrkesgrupp utsatta för återkommande hotoch våld i arbetet. Denna kvalitativa studie genomfördes med sammanlagt åttasemistrukturerade intervjuer med poliser i Stockholm. Analysen genomfördes meden interpretativ fenomenologisk analys (IPA) med ursprung i hälsopsykologin.IPA-metoden har ett strukturerat sätt att tematisera svar ur en stor mängdmänskliga upplevelser. Resultatet bekräftar att alla respondenter utsatts för hot ochvåld i arbetet. Respondenterna upplever användbar positiv stress, såväl somåterkommande akut och kronisk stress i arbetet. Dessutom uttryckerrespondenterna brist på tid och prioritering av mental fortbildning och reflektionför stresshantering. Poliserna hanterade stressen framförallt genom samtalsstödmed sina kollegor, visualisering och målbildsträning och genom att ta tid förträning och återhämtning hemma samt i viss mån egen reflektion. Frånorganisation får respondenterna framför allt stöd med att användakrishanteringsteam efter akuta händelser.

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.

Bakgrund: Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna och har senaste tiden ökat bland yngre individer som är i arbetsför ålder. Arbetet är viktigt för vår känsla av sammanhang och välbefinnande och att återgå till arbetet är något som värderas högt av många individer som drabbats av stroke. Syfte: Att identifiera upplevda framgångsfaktorer och hinder vid återgång till arbete hos individer som drabbats av stroke samt att kontextualisera detta i relation till deras levnadsvanor, hälsa och funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med individer som drabbats av stroke. Intervjuerna analyserades med deduktiv manifest innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De framgångsfaktorer som framkom var; Ha en egen drivkraft, motivation och positiv inställning, Acceptera sin nya situation och planera vardagen och arbetet utifrån den, Få stöd, förståelse och engagemang från andra, hemma och på arbetet och Att kunna anpassa sina arbetsuppgifter och arbetsmiljö efter sina nya behov. De hinder som framkom var; Uppleva press och krav från sig själv och andra, Tro att man är redo, mer återställd och bättre än vad man egentligen är, Att inte ha stöd och förståelse från hälso- och sjukvården, sin arbetsgivare och Försäkringskassan och Inte orka med det man vill och förväntas göra hemma och på arbetet samt att vara beroende av andra. Slutsats: Det är av vikt att individen upplever en känsla av sammanhang (KASAM) för en positiv och lyckad arbetsåtergång efter stroke. Aspekterna bör beaktas och användas inom folkhälsopolitiken som en del vid planering av återgång till arbete för individer som drabbats av stroke. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever?  Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p &lt;.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande / Aim The purpose of this study was to investigate the relationship between well-being and the amount of nature stays among students in pre-university and pre-vocational programs at high school. To answer the purpose, the study was based on the following questions 1) How much time during a period of seven days does high school students spend out in nature? 2) To what extent do high school students value their well-being? 3) Is there a correlation between the amount of nature stays and well-being among high school students? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method was applied.  The selection consisted of high school students within the city of Stockholm. To examine how often students spent time in nature, four questions were formulated about the number of opportunities they are out during school time and free time. To investigate students' well-being, this study used the Swedish version of the Sense of Coherence Scale (SOC-13). Based on both surveys, a web survey was created, which was then sent out to the participants by email. The data was analyzed in Microsoft Excel 365 MSO. Comparisons between nature minutes during school time and during leisure time were performed with an independent T-Test, where the study chose the significance level to p = 0.05 (5%). The comparison between nature minutes and SOC was carried out through a linear regression analysis using Pearson's correlation coefficient, with nature minutes as the dependent variable and KASAM as the independent variable. Results The study's main results from the 175 questionnaire responses show that 58,9 percent of the participants spent 0 minutes in nature during school hours, and that 44,6 percent of the participants spent 1-60 minutes in nature at their free time. Participants who attended a vocational preparation program was average (M = 115) more than the participants who studied a university preparatory program (M = 85.93). Furthermore, the results showed that it mainly existed a statistically significant difference in the amount of nature stays during school time and during leisure time among the group for vocational preparation programs (p &lt;.003).  The results for the participants SOC showed that the majority (56.6%) had a low SOC, and that only 5.7% stated that they had a high SOC.  Finally, the relationship between the total amount of nature stay and SOC points for each participant was studied. The result shows that there is no correlation between these two variables. Conclusions The conclusion regarding the participants' nature stay showed that the high school students spent no or very little time in nature during a week, neither during school time nor free time. The study was also able to report that a low level of well-being was more prevalent among the participants than a high level of well-being. Finally, the present study has not been able to account for whether there is a correlation between nature impact and well-being.

I Sverige idag föds cirka 1000 barn årligen med medfödda hjärtfel. Dessa hjärtfel kan variera i allvarlighetsgrad och ge olika symtom beroende på typ av hjärtfel. Många kan leva ett ganska vanligt liv medan andra har symtom och upplever hjärtfelet begränsande i deras vardag. Då ungdomstiden och de tidiga vuxenåren är känsliga faser i en människas liv, med bland annat identitetssökning och en tid för strävan mot självständighet, är det viktigt att veta hur dessa hjärtfel påverkar ungdomarna och de unga vuxna för att kunna hjälpa dem mot en positiv upplevelse av sin livsvärld. Syftet var att beskriva ungdomars samt unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel. För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där 16 studier inhämtades från 2007 och framåt, utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att ungdomarna och de unga vuxna hade olika upplevelser av sitt medfödda hjärtfel. En del hade accepterat sin sjukdom och upplevde ingen påverkan på vardag eller livskvalitet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom, att integrera den i sin vardag och kände sig begränsade av sitt hjärtfel. Livskvaliteten påverkades också negativt på olika sätt hos några ungdomar. Många upplevde också en oro och osäkerhet gällande framtiden. Omgivningen och sjukvården påverkade ungdomarnas och de unga vuxnas upplevelse av sin livsvärld. Föräldrar upplevdes antingen stöttande eller överbeskyddande och kamrater upplevdes kunna påverka livsvärlden negativt eller positivt beroende på hur de bemötte ungdomarna och de unga vuxna och deras begränsningar. En stark känsla av sammanhang, socialt stöd, färre symtom av hjärtfelet och en högre självskattad fysisk status gav en mer positiv upplevelse av livsvärlden. Utifrån resultatet dras slutsatsen att ett medfött hjärtfel påverkar vardagen på olika sätt för ungdomar och unga vuxna. Vårdpersonal som möter denna patientgrupp behöver kunskap om vad som bidrar till en god livskvalitet för personer med medfött hjärtfel, liksom kunskap om de faktorer som predisponerar för upplevelsen av en god livsvärld. Därtill behöver de kunna förmedla nödvändiga verktyg för att uppnå densamma. / In Sweden about 1000 children are born every year with congenital heart defects. These congenital heart defects vary in complexity and cause different symptoms depending on the type of heart defect. Many of the children are able to live normal lives, while others have symptoms and feel that the heart defect is limiting in their daily life. Since adolescence and early adulthood are vulnerable phases in life during which young people seek to establish identity and to achieve independence it is important to know how these heart defects affect adolescents and the young adults to be able to help them experience a positive life world. The aim was to describe the experience of adolescents and young adults living with a congenital heart defect. A literature review was performed and 16 articles were obtained from 2007 and forward, from the databases PubMed and CINAHL. The results showed that adolescents and young adults had different experiences of their congenital heart defects. Some of them had accepted their disease and experienced no impact on daily life or quality of life. Others experienced difficulties in accepting their disease and in integrating it into their daily life and felt that the heart defect limited them. Quality of life was negatively affected in various ways for some of the adolescents. Many of them experienced anxiety and uncertainty for the future. The adolescents and young adults were also affected by the people in their environment and the health care. They felt that their parents either supported or overprotected them and described the effect of their friends on them as either positive or negative, depending on how those friends responded to the adolescents and young adults and their limits. A strong sense of coherence, social support, less symptoms from the heart defect and a higher self rated physical status gave a more positive experience of the life-world. From the result the conclusion is made; that living with a congenital heart defect affects daily life in different ways. Health professionals who meet these patients need knowledge about which factors predispose patients to experiencing a good life world and knowledge about factors that contributes to a good quality of life for persons with congenital heart defects and they need to be able to give them necessary tools to achieve the same.

Studien har till syfte att undersöka medarbetares upplevelser av meningsfullhet i arbetet på arbetsplatsen. Studien har en kvalitativ ansats med ett induktivt förhållningssätt och har hämtat empirin genom åtta kvalitativa intervjuer. Vidare har studien antagit en tematisk analys för att analysera den insamlade datan. För att svara på studiens frågeställningar förankrar vi resultaten med fyra teorier. Alienation från Marx, subjektiv-objektiv alienation från Alfonsson, objektiva-subjektiva dimensioner på meningsfullt arbete från Laaser &amp; Karlsson, och känslan av sammanhang, KASAM, från Antonovsky. Resultaten som redovisas i studien visar att olika medarbetare upplever meningsfullt arbete i olika grad och att det främst var genom arbetsuppgifterna och den sociala gemenskapen som de upplever meningsfullhet i arbetet. Vidare presenteras låg lön, hög frånvaro bland personalen och brist på kompetensutveckling som faktorer vilka bidrar till att förutsättningarna för att utföra ett gott arbete ses som försvårande.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. / Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.